Jag skrev ett brev till cykeltidningen Kadens.
Jag fick av en slump ett exemplar av er fina tidning i handen häromdagen. Jag läste med stort intresse er artikel där ni jämfört cykelns snabbhet jämfört med bilens. Jag blev inte överraskad av att se att cykeln var ungefär lika snabb som bilen. Jag har dock en kommentar. Ni konstaterar att bilens kostnad är ca 240 kronor per dag om jag minns rätt, medan cykelns kostnad är grovt räknat en tiondel av bilens.
Men för att få bilens verkliga transport-tid så bör man dessutom räkna in den tid man måste arbeta för att tjäna in pengarna som man måste använda för att betala för bilåkandet. Denna typ av analys har tidigare presenterats av t.ex. fysikprofessorn Bodil Jönsson i hennes bok ”Tio tankar om tid”, men tankesättet går åtminstone tillbaka till David henry Thoreau’s ”Walden; or, life in the woods”. Jag gör här en rekapitulation:
OK, låt säga att bilen körs av en stockholmsk medelinkomsttagare som tjänar 30 000 kr/månad. Efter skatt blir inkomsten uppskattningsvis 20 000:-, vid heltid blir nettolönen ca 125:-/h. ”Svensson” måste alltså jobba i knappt två timmar för att betala för detta bilåkande, som kostar 240:-/dag. Denna tid bör rimligtvis läggas till transporttiden, och jämförelsen borde även ta hänsyn till cykelns kostnad, samt den tid cyklisten måste arbeta för att betala för sin cykel. Om man gör en sådan analys så är jag ganska säker på att bilen kommer att bli betydligt långsammare än cykeln i stadstrafik. En annan intressant reflektion är att om bilåkandet sker för att transportera bilisten till och från jobbet, då blir slutsatsen att bilisten jobbar för att kunna transportera sig till jobbet i bil.
Min egen slutsats av detta är att bilens huvudsakliga funktion är sociologisk. Vi markerar vår identitet, klass och status genom vårt bil-ägande och bil-åkande, och detta är bilens primära funktion.
Åtminstone var den det under massbilismens barndom. Under efterkrigstiden har detta sociologiskt motiverade konsumtionsmönster fått återverkan på ”allt”, inklusive hur vi bygger städer och vägar, med villaförorter, köpcentrum. Bilismen har också tagit bort marknaden för andra transportmedel t.ex. kollektivtrafik, cykelbanor och järnväg. Detta har lett fram till dagens samhälle där det gått så långt att det blivit ganska krångligt att leva utan bil. Detta ”suburbia” beskrevs av den amerikanske journalisten och författaren James Howard Kunstler som ”…the greatest misallocation of resources in the history of the world” … ”America took all of its post-war wealth and invested it in a living arrangement that has no future”, och vidare beskrev han suburbia som en”technosis externality clusterfuck”. (Clusterfuck=am. slang: många saker går väldigt fel samtidigt…)
Vi lever i en postmodern tidsålder, där kulturen domineras av mass- mediebilder som återger ett samhälle präglat av massmediebilder. Rundgång. Det finns inget äkta: allt är kopior av kopior. Även ”att cykla”, med eller utan cykelhjälm, är ett identitetsstatement. Den amerikanske satir-sajten beskrev det så här. ”If you drive a Prius, it shows that you care about the environment. If you ride a bicycle, it shows you really care about the environment. If you ride a bus, you’re probably not white.”
Mats Lindqvist, Tekn. Dr.
vice ordförande ASPO Sverige
