IEA’s publika ”Oil market report” från slutet av januari visar att oljeutvinningen under december låg kvar på platån vid ca 89 Mfat/dag. IEA konstaterar att ”Clear signs of economic weakness tipped global oil demand into a declining year-on-year trend at the end of 2011…”. Men vad är hönan respektive ägget? Ingen som låtsas tro på fortsatt tillväxt (t.ex. politiker eller personer inom det ”fastighets- och kredit-industriella komplexet”) kommer att erkänna att den svaga tillväxten är konsekvens av stagnerande oljeutvinning. Och en sådan kausalitet går självklart inte heller att bevisa, givet hur komplex ekonomin är. Korrelation är en sak, kausalitet en annan, mer svårbevisad sak. Reductio ad absurdum: glasskonsumtion och utomhustemperatur är korrelerade, men ökat glassätande osakar inte en ökning av utomhustemperaturen. Eller jo, förresten, glass kräver olja, olja ökar den globala uppvärmningen. Men det tror jag man kan bortse ifrån i just det fallet, helt ärligt. Varm sommardag=orsak, glassätande=konsekvens, det tror jag de flesta klimatforskare köper.
Det råder nu kredittorka på många håll i världen, inte minst i England. Brittiska tidningen The Guardian rapporterar att allt tyder nu på att Bank of England kommer att ta till nya köp av statsobligationer, dvs köpa skuld i öppna marknaden för pengar som de skapar ur tomma intet. Både företag och hushåll drar ner på sitt lånande, så till den grad att penningmängden nu sjunker i England. I Sverige ser det aningen bättre ut, enligt scb ökade hushållen sin skuldsättning med en årstakt av ca 5% mätt i december. Penningmängden mätt som M1, dvs vanliga bankkontoinnehav plus mynt och sedlar, ökar med blygsamma 0.9%. Penningmängden mätt som M3 vilket också innefattar kortfristiga obligationer, bankcertifikat mm. ökar fortfarande med 6.3%. Men detta kan inte fullt ut sägas vara ”pengar i cirkulation”, utan snarare pengar utanför cirkulation; de ägs av personer/företag som inte omedelbart behöver dem. Om utlänningar äger dem så räknas de inte heller in i penningmängden.
Om man tänker på att ”allt” omkring oss, utom möjligen att andas, kräver olja, då är det inte svårt att räkna ut att dessa variabler måste hänga ihop, och vara återkopplade. IEA kör med Orwellskt newspeak när de säger att ”efterfrågan sjunker pga svag ekonomi”, dvs det är den svaga ekonomin som är orsak och sjunkande utvinning/försäljning verkan. Att ens tänka tanken att det är tvärtom vore ”thought-crime”.
Ett annat sådant svårbevisat orsak-verkan-samband är det mellan kredit och tillväxt. Det Keynesianska synsättet är att billig kredit orsakar tillväxt. Det senaste decenninet har dock visat att den ekonomiska tillväxt man lyckats skapa genom att låta skulderna öka, inte alls har varit lika stor som skuldsättningsökningen, och den har varit mycket kortvarig. Direkt när kreditvolymerna slutar öka, så stannar ekonomin av. Skulderna, ofta bostadskrediter, kommer däremot att leva kvar i 30-40 år, kanske ännu längre. Och tillväxt är som bekant också beroende av att utbudet av energi och råvaror ständigt måste öka. Ekvationen går inte ihop längre. Vad man saknar i mainstreammedia, bland politiker m.fl. är någon som talar klarspråk om detta.
Mats L / ASPO Sverige
__________________
Det var klarspråk, tycker jag.
Samtidigt menar jag att det inte bara är billig kredit som skapar tillväxt. Med tillväxt menar vi att den totala nationella produktionen (som kan mätas med BNP) ökar. All produktion kräver energi och energin är fortfarande billig tack vare det enorma flödet av fossila bränslen genom vårt samhälle. Därför skulle jag vilja säga att det är billiga krediter och billig energi som skapar tillväxt.
Keynes var briljant men han insåg inte de fossila bränslenas roll. Den var inte lika uppenbar då som den är nu.
Det är helt i linje med min syn. Keynes formade sina idéer efter observationer på 1920-1930-tal. Jag tror hans bok ”General theory…” kom ut 1936. Då var det produktiva investeringar i jordbruk och industri som var motorn i kreditexpansionen. Idag är det konsumtion/bolån.
Oscar, en fråga, M1 i Sverige ökar nu med blygsamma 0.9% medan M3 ökar med ca 6%. Hur skall man tolka detta? Kan man säga att M3-M1 är ”pengar i cirkulation”. Är det inte så att M1-pengar cirkulerar betydligt snabbare än M3-M1 (dvs det som ingår i M3 men inte är M1), och om man ändrar kontotyp så att man låser pengarna hos banken co därmed får bättre ränta, så ändras klassificeringen från M1 till M2/M3?. Såvitt jag förstår så kan man säga att M3-M1 pengar som ägs av någon som inte behöver dem omedelbart tillgängliga, korrekt?
Det är bra frågor som du ställer men jag kan, i ärlighetens namn, inte svara på dem. Jag tycker att de bör ställas till Steve Keen som har en intressant modell för vår ekonomi. Jag kastade som hastigast ett öga i hans Debunking economics men hittade inget om detta men jag tycker att han borde kunna ge ett bra svar.
Om Europas framtida energikonsumtion står det här:
http://www.europarl.europa.eu/sides/getDoc.do?type=REPORT&reference=A7-2010-0313&language=SV
Under punkt ”N” kan man läsa att det bör ske en frikoppling mellan ekonomi och energi?? Jag tycker utredningen belyser i vilken verklighet våra politiker lever i.