Hej Sören!
Har tagit del av ditt och Ekonomiekots försvar av hur SR bevakar tightoil, skiffergas och skifferolja i USA.Tycker det är lite genant att SR med högsta förtroendesiffror i svensk media hamnar i samma fälla som Bonnier/DN och Johan Schück om tightoil. Något vi skrivit om tidigare på ASPO Sverige, flera gånger. /DN sponsras av Goldman Sachs.
Sen förvånar det mig att Ekonomiekot som har tillgång till en vetenskapsredaktion på SR verkar bortse från ”det naturvetenskapliga perspektivet” i sin bevakning!? Pengar och teknik kan aldrig bli överordnade de fysikaliska lagarna som termodynamiken, vilket är lätt att glömma bort i den allmänna hysterin och följajohan-beteendet från gammelmedia kring tightoil.
Ekonomiekot borde känna till att i Sverige och vid Uppsala universitet, har vi en av få välmeriterad institutioner som forskar kring fossila bränslen. Forskarna har publicerat över 30 peer reviwed artiklar och flera doktorsavhandlingar, förutom medverkan i 100 tals seminarier och publikationer runt om i hela världen. Hur kan ni missa denna möjlighet att få dessa forskares syn på shaleindustrin i USA!? Det är för mig en gåta?
Hej Ekonomiekot,Häromdagen lyssnade jag på er nyhetssändning om skifferoljeboomen i USA och jag kan konstatera att ert inslag var vinklat och gav en, om inte felaktig så iallafall tveksam bild av USA’s framtida utvinning av skifferolja och skiffergas.Inslaget gav intrycket av att USA inom närtid kommer att bli självförsörjande på energi, vilket är ett mycket tveksamt påstående. Att man dessutom använder en företrädare för banksektorn (Thina Saltvedt) som ”neutral källa” är anmärkningsvärt. Bankers affärsidé går som bekant ut på att prångla ut krediter; en verksamhet som bygger på allmänhetens tro på att ”nu går det uppåt”. Lite som att fråga endast en fastighetsmäklare vad han/hon tror om utvecklingen på bostadsmarknaden. Eller som att fråga en knarklangare vad han/hon anser om de negativa hälsoeffekterna av heroin.Det kräver inte särskilt många minuters googlande för att konstatera att det finns en annan syn på shale-boomen i USA, se länken från OilDrum USA förbrukar i storleksordningen 16 Mfat/dag, och skiffer oljan ger i nuläget i storleksordningen 1 Mfat/dag. USA’s utvinning av konventionell olja är ca 6 Mfat/dag och den utvinningen sjunker stadigt, om än långsamt. Differensen importeras.Som alltid vid oljeutvinning plockar man den lågt hängande frukten först. När man sugit Bakkenformationen / North Dakota torrt, och det kommer att ha skett inom inte så lång tid, så blir det inte lika lätt att rampa upp produktionen ytterligare, när man går på sämre formationer. USA’s minskade import de senaste åren beror mer på ekonomisk stagnation, och i mindre grad på skifferboomen.
Hej Mats,
Jag har tagit del av dina synpunkter. Angående inslaget i Ekonomiekot som vill jag bara säga att det är en av många röster som varit med i Sveriges Radios rapportering den senaste tiden. Därför är Tina Saltvedt inte den enda som fått framföra sin synpunkter. Vi har i Ekonomiekot vid ett flertal tillfällen under senare tid rapporterat om det här från USA och vi har påpekat att det finns olika synpunkter på betydelsen av det här energislaget och hur lämpligt det är att satsa på det. SR:s vetenskapsredaktion har t ex den här veckan haft flera inslag om skiffergas. I sina morgonsändningar i tisdags presenterades t ex en vetenskaplig rapport om att kemikalier läcker ut i grundvattnet och i går sändes ett inslag om att oljebolagen gett upp satsningarna på förnybar energi (även i det fallet var källan en person från banksektorn – Nordea). Det vetenskapliga magasinet uppmärksammar också det här ämnet. Det är inte många ämnen som får så här mycket uppmärksamhet.Mvh Sören Granath, Ekonomiekot
Här möts två diametralt motsatta uppfattningar om framtiden för tightoil som är svåra att förena:
1.
Globala Energisystem i Uppsala har också analyserat tightoil-utvinningen i USA och kommer fram till i stort sett samma slutsats som Post Carbon Institut, PCI. Ett andrum på några år, men som mest kanske produktionen kan bli 4 miljoner fat per dag, optimistiskt räknat. Det skulle innebära att USA:s import skulle kunna halveras, men exportör av olja och gas? Glöm det! Shalegasmantrat liknar mest en finansiell börshype fjärran från ett naturvetenskapligt synsätt på utvinning av olja, kol och gas.
2.
Om några år kommer USA att återigen bli världens största oljeproducent och exportör av naturgas, tack vare tekniska framsteg som hydraulisk fracking och horisontell borrning. Enligt olje- och gasindustrin och deras förespråkare, kommer ”fracking” att ge USA energisäkerhet, låga energipriser under överskådlig framtid. Samtidigt som en miljon arbetstillfällen och ekonomisk tillväxt kommer att skapas.
Vilken av dessa två uppfattningar är trolig? Den som är baserad på vetenskaplig forskning eller den uppfattning som bygger på förhoppningar och spekulationer utan vetenskaplig grund?
Tycker det är dags att SR börjar spegla den vetenskapliga sidan av tightoil, för ni på Ekonomiekot samarbetar väl med er egen vetenskapsredaktion? Och vi på ASPO Sverige medverkar gärna i inslag om peakoil och konsekvenserna av en kommande brist på fossila bränslen, främst olja!
Bifogar senaste artikeln från ASPO Sverige om tightoil:
http://asposverige.se/2013/03/shaleindustrin-jamfors-med-bostadsbubblan-i-usa/
Hej Martin! Jättebra att ASPO-Sverige skrev till SR om detta!
Förnekelsen av vetenskapliga fakta är stundtals mycket frustrerande men sakta och tämligen säkert
blir fler och fler medvetna om tillväxtens gränser och Peak Oil, bland annat tack vare ASPO-Sverige.
Trevlig helg!
Mvh
Johan
Sören Granath’s svar är rätt svagt: han hänvisar till att annan information presenteras i andra program på andra tider. Men det sägs inte i det aktuella inslaget i ekonomiekot. Där presenteras påståendet att ”USA kommer i närtid bli självförsörjande på olja” som en absolut sanning.
Mats L vill lägga till: ”Sören Granath’s svar är rätt svagt: han hänvisar till att annan information presenteras i andra program på andra tider. Men det sägs inte i det aktuella inslaget i ekonomiekot. Där presenteras påståendet att ”USA kommer i närtid bli självförsörjande på olja” som en sanning.”
Detta är ett svar på en kommentar på Miljöjournalisternas förening:
”Hej Marie-Lousie! Ingen skugga må falla på er.Tvärt om ni var tidigt ute och gör ett bra arbete och framstår som SR:s räddare i nöden, då ”ekonomerna” ombord på SR har svårt att få ihop sina ekonomiska teorier från tidigare ekonomstudier utan att behöva tillgripa trollstavar och spekulationer kring framtida energiresurser.
Detta blir speciellt tydligt kring shaleindustrin. Kan förtydliga mig Marie-Lousie (en av de bästa på SR Klotet).
”SR Klotet tar upp den naturvetenskapliga aspekten på tightoil på ett utmärkt sätt, Därefter kommer Ekonomiekot och ska försöka få lite ekonomiskt stuk på nyheten och reda ut sambandet mellan energi och ekonomi utifrån översvallande rapporter om tight oil. Uppgifter som kommer från andra ekonomer i andra media och kanske Wall Str.
Det är klart att det blir lite snurrigt. Skulle era reportage på Klotet om tightoil beaktats av Ekonomiekot, så skulle nog budskapet ha sett lite annorlunda ut från Ekonomiekot. Detta med vattentäta skott mellan redaktioner var åtminstone ett problem på Svt när jag jobbade där, då ekonomireportrarna på Svt i linje med sin ekonomiutbildning rationaliserade bort mycket av de naturresurser, främst energi som är grunden för vår nuvarande skuldbaserade tillväxtekonomi.
Håller med om mycket och tycker att många av dina texter är vettiga, men hänger upp mig på att du ännu en gång länkar till ”DN sponsras av Goldman Sachs”. Det är ju bara ett extremt konstigt och lösryckt antagande du har gjort. Dessutom så ser jag inte vad det skulle vara för problem om DN verkligen hade sponsrats av GS?
Osunt, tack för att du tycker att många av ” mina texter är vettiga” och synd att du hänger upp dig på lite spekulation från min sida. Ibland är sanningen alldeles för uppenbar för att vara sann. Annars tycker jag att ”inlägget DN sponsras…” är kristallklar. Den skrivs också som en uppföljare till en annan artikel som Johan S skrev några veckor tidigare. Jag citerar:
Hederskodexen för all god journalistik är att det hen skriver ska vara ”sant och relevant”. Det är inte mycket av sant och relevant i DN-artiklarna om tight-oil. (shale gas och shale oil). Här bryter DN mot de enklaste principer för god journalistik och överdriver åh det grövsta precis som vilken kvällstidning som helst. Och dessvärre verkar DN bara vara ute för att förvirra sina läsare! ”Det är väl så det är? När världsbilden börjar ge tecken av att krackelera blir försöken att försvara den alltmer högljudda och allt sämre förankrade i verkligheten.”
En kommentar jag fick på facebook.
Vilka ekonomiska intressen sponsrar egentligen DN, kan man undra!
Här är det ursprungliga inlägget om tightoil och DN:
http://asposverige.se/2013/01/johan-schuck-pa-dn-har-latit-sig-luras/
I början av januari 2013 publicerade DN genom sin samhällsekonomiska krönikör Johan Schück en artikel som ligger helt i linje med det som numera verkar vara mainstreammedias huvudsakliga uppgift och kännetecken. Att inte oroa medborgarna för en kommande brist på olja och energi utan förmedla ett hopp om en ljus ekonomisk framtid baserat på nonsens! Artikeln är dessvärre inte utlagd på nätet ännu. Johan Schück startar storstilat med att konstatera ”Nya sätt att utvinna olja och gas rubbar maktbalansen maktordningen”. Och fortsätter med ”Världskartan håller på att ritas om. USA går från att importera olja och naturgas till att bli självförsörjande och även kunna exportera”
Det är helt klart så att det i media sprids en bild av shale gas /tight oil i USA som en energirevolution (och på kort sikt är det så). Däremot är det inte så att journalister medvetet försöker kränga den bilden i utbyte mot ersättning. Att antyda det hjälper knappast till för att balansera bilden.
Osunt, jag har väl aldrig påstått att ”journalister medvetet försöker kränga den bilden i utbyte mot ersättning”. Vi vet att all media företräder vissa intressen i samhället, eller hur1?. .Och sponsring kan ske på många olika sätt, t ex dold politisk hållning.