Vi blir fler och fler som ifrågasätter redovisningen av Sveriges och svenska medborgares utsläpp från konsumtion av produkter som tillverkas i andra länder. Vi blir fler och fler som ifrågasätter den redovisningen som idag sker hur mycket en svensk medborgare verkligen släpper ut och som idag utgör beslutsunderlag för internationella klimatavtal. Vi blir fler och fler som tycker att den svenska retoriken kring våra utsläpp av växthusgaser är skämmig och ovärdig sunt tänkande svenska politiker.
Hur länge ska detta självbedrägeri få fortsätta. Ett illusionsnummer i världsklass som skulle göra Houdini grön av avund.
På DN Debatt skriver idag Globala energisystem: Sveriges klimatpåverkan har ökat under lång tid – inte minskat som regeringen, miljöministern och andra politiker hävdar. Avdelningen Globala energisystem kan i dag presentera resultaten från en undersökning som studerat svensk klimatpåverkan ur ett konsumtionsperspektiv. Resultaten visar att de totala utsläppen av växthusgaser ökat med cirka 20 procent under åren 1993 till 2005 – till skillnad från minskningen med 10 procent i den officiella statistiken. Någon frikoppling mellan klimatpåverkan och ekonomisk tillväxt har alltså inte skett i Sverige.
Nu är inte detta några nya rön, som DN påstår, utan redan en officiell sanning som varit känd under många, många år. Sverige har inte lyckats med någon decoupling, utan det handlar om att förneka de utsläpp som sker genom import av konsumtionsvaror från andra länder. Ett faktum som nonchaleras av politiker från alla läger.Ifrågasatts av medier, debattörer och dessutom bevisats i undersökningar, projekt och flera olika studier.
Redan 2006 uppmärksammades detta ”feltänk” i projektet Konsumera smartare och minska växthuseffekten inom Stockholms stads handlingsprogram mot växthusgaser där jag var projektledare. Något som fick Stockholm stads politiker och tjänstemän inom miljöförvaltningen att reagera för att inte säga gå i taket. Man överreagerade mot allt sunt förnuft och sköt på budbäraren, i detta fall övertecknad. I stället för att konstatera faktum. De låga utsläppssiffror som Stockholm stad marknadsförde, 4.0 per stockholmare, var starkt missvisande för att inte säga fantasifoster, så slog man sig för bröstet och fortsatte odla myten om de låga utsläppen. (Den korrekta siffran borde ha varit ca 10 ton per stockholmare.)
En taktik som visade sig vara så framgångsrik att Stockholm stad utnämndes till årets miljöhuvudstad inom EU 2010. På helt felaktiga grunder! Dåvarande miljöborgarrådet Ulla Hamilton och nuvarande chefen för miljöförvaltningen Gunnar Söderlund valde att stråla sig i glansen mot bättre vetande. Snacka om politisk greenwashing!
Den seglivade svenska decouplingsmyten punkterades redan år 2006, genom projektet ”Konsumera smartare och minska växthusgaser”. Mina mätresultat av 50 stockholmsfamiljers per capita-utsläpp bekräftades av Naturvårdsverket år 2008. Samtidigt introducerades den norska Footprint Calculatorn (Calculator of Carbon Footprint for Nations från NTNU, Norges Teknisk – Naturvitenskaplig Universitet) som också entydigt visade på samma sak. Forskarna på SEI har också presenterat rapporter om konsumtion och energi/utsläpp som visar att Sverige inte har decouplat och att politikerna ljuger oss rakt upp i ansiktet. Vi lever alltså i en nationell villfarelse, att vi lyckats bibelhålla en fortsatt ekonomisk tillväxt med mindre energi och utsläpp, som dessvärre inte stämmer med verkligheten. Den nu snart nyvalde centerledaren Annie Lööf sällar sig till i raden av vilseförda politiker, som inte heller har förstått hur det ligger till och lever i sin egen verklighet. Det skrev vi på ASPO Sverige för någon vecka sedan. Jag har också på SVT:s klimat- och energiblogg Ställ om skrivit om utsläppsmyten flera gånger.
Därför välkomnar jag Globala energisystems rapport, som ännu en gång punkterar myten om de låga svenska utsläppen av växthusgaser och visar att Sverige som nation lever i en myt om vår egen förträfflighet. Men när kommer tidpunkten då politiker och tjänstemän ska erkänna: kejsaren är naken?
I detta sammanhang kanske det passar att lägga in morgonens debatt mellan
Anders Wijkman och Martin Ådahl (Forbes) där Ådahls teori om förhållandet mellan, energiförbrukning / utsläpp / tillväxt, stämmer väldigt dåligt med verkligheten. Tvärt emot Alekletts artikel i dagens DN.
http://svtplay.se/v/2533338/tillvaxt_vs_hallbarhet
Globala energisystem och du själv, Martin, är helt fel ute. Att vår export har lägre utsläpp än vår import borde göra att våra utsläpp räknas LÄGRE, inte högre. Att vår export har lägre utsläpp innebär nämligen att vi bidrar till lägre utsläpp globalt. Att vår import har höga utsläpp är däremot inte vårt ansvar – vi påverkar inte hur andra sköter sin produktion.
Tänk själva – eftersom Globala Energisystem räknar:
Totalutsläpp = inhemsk-konsumtion-utsläpp + importutsläpp – exportutsläpp
… så skulle vi kunna minska våra totalutsläpp genom att använda MER fossiler i vår exportproduktion och vi skulle kunna öka våra totalutsläpp genom att använda MINDRE fossiler i vår exportproduktion. Hur sjukt är inte det? Om vi bestämmer oss för att driva pappersbruken med kolkraft så förbättrar vi vår statistik! Och om pappersbruken bygger ett vindkraftverk så försämrar de Sveriges utsläppsstatistik, enligt Alekletts räknande.
Jeppen, fortsätt lev i din egen tolkning av verkligheten. Du blir allt mer ensam, men du är kanske eremit?
Tack för klippet Bengt.
Väldigt närsynt perspektiv Fores har. När det i stort handlar om ett nollsummespel. Har bläddrat igenom deras rapport och det är ju inte något nytt innehåll. De ger onekligen intryck av att vara megafoner för Miljödepartementet. Annie Lööfs diffusa påhopp på Birger Schlaug som nämndes tidigare ett exempel.
Har vid några tillfällen bevittnat en väldigt hätsk stämning från sakkunniga på Miljödepartementet när de har försökt försvara sina teorier om Sveriges förträfflighet. Det ligger mao mycket prestige i ämnet. Knappast sista gången Fores rycker ut.