I periodens omröstning så frågar vi oss om jordens befolkningen kan nå ca 9 miljarder 2050? Det finns några som har funderat på detta. För många börjar det gå upp att vi snart kommer till en obehaglig övergång. Detta kallas flaskhalseffekten eller på engelska Population bottleneck, är en händelse i evolutionen när en stor delar av en art dör ut på grund av omständigheter som påverkar dess livsbetingelser.Alla levande organismer försöker sprida sina gener och fylla sin ekologiska nisch, det må så vara en bakterie eller människan, om det inte finns någon konkurrerande art som kan hålla tillbaka tillväxten så fylls nischen helt och en kolapps sker därefter. Homo sapiens har hittat sin nisch och det är alla fossila bränslen som vi använder som olja, kol och naturgas. Det är detta som har gjort att vi kunnat bli så många som vi är i dag. Så här har tillväxten varit
| År | 0 | 1000 | 1250 | 1500 | 1750 | 1800 | 1850 | 1900 | 1950 | 2000 | 2050 | 2100 |
| Folkmängd miljoner | 300 | 310 | 400 | 500 | 790 | 980 | 1260 | 1650 | 2520 | 6060 | 8910 | 9460 |
Att människan påverkar sin miljö negativt är inte så ny, Rachel Carson bok (Tyst vår, 1962) var tidigt ute, sedan kom (Limits to Growth, 1972) av Donella H. Meadows , Jörgen Randers och Dennis L. Meadows. Nyligen har Martin Rees, skrivit (Our Final Hour: A Scientist’s Warning, 2004) där han ger våra överlevnadschanser för detta sekel 50/50, inga muntra siffror. James Gustave Speth, dekanus på Yale School of Forestry and Environmental Studies på Yale University, skrev ett upprop för göra om kapitalismen och ett få ett slut på tillväxten i (The Bridge at the Edge of the World: Capitalism, the Environment, and Crossing from Crisis to Sustainability, 2008)
Nu har William R. Catton, Jr kommit ut med boken (Bottleneck: Humanity’s Impending Impasse, 2009) kärnan i Catton argument för varför det är det mest sannolika utfallet för mänskligheten. Det är graden av förändring som betyder lika mycket som omfattningen av förändring när det kommer till chock en befolkning kan tåla.
Om vi tittar på graden av klimatförändringar på grund av människlig aktivitet, eller den takt med vilken våra fossila energikällor kommer att minska, eller graden av vatten utarmning, eller graden av befolkningsökning, eller graden av konsumtionen ökning per captia i den industrialiserade världen, eller …. Du får bilden. Vi förändrar världen på sätt som missgynnar människors överlevnadsförmåga snabbare än vi antingen kan anpassa oss till eller lindra. Och vi har redan passerat en punkt utan återvändo. Vi har enligt Catton fått en undergrupp till Homo sapien som han kallar Home colossus den som använder lagrad energi för att förstärka sina egna muskler. Det är hastigheten som vi använder denna energi och som restprodukt släpper ut CO2 i atmosfären som höjer temperaturen och gör haven surare.
Fossila bränslen har på konstgjord väg förstärkt jordens förmåga att härbärgera en för stor mänsklig befolkning, förutom den skada vi har gjort till andra arter. Som det ser ut nu finns helt enkelt inget realistiskt eller genomförbart alternativ energikälla som kan skala upp till den nivå som krävs av den moderna civilisationen i tid för att ta över jobbet, och det är förändringstakten som fäller avgörandet. Den grundläggande orsaken är inte brist på vilja eller klokhet, utan brist på visdom. Som Catton skriver:
…by the time surviving members of his generation have emerged from the coming bottleneck, when he may himself have somewhere a great-grandson he will wish to visit, somehow his contemporaries will have attained the wisdom Linneus implied was characteristic of our species when he named us Homo sapiens.
Vi som art är inte tillräckligt vis för att förstå den moderna komplexa värld vi lever i, om man med vishet menar, gott omdöme i komplexa sociala frågor, strategiskt tänkande, högt utvecklad systemtänkande och starka moraliska känslor.
Man kan nog härleda en hel del av vår visdomsbrist till demokratins korta valperioder. Det är inte lätt att vara vis i ett till två år och sedan populär i två.
Den första, som jag känner till, som tog upp vårt tillväxtproblem, men som är nästan bortglömd idag, är Elin Wägner. I sin bok Väckarklocka, utkom 1941, förutser hon de flesta av dagens problem och föreslår en kursändring från det konsumtionssamhälle som redan då tydligen kunde anas vid horisonten. Boken nytrycktes igen som pocket för något år sedan.
Mycket bra tråd Bengt! Catton har också skrivit en fantastisk bok som heter Overshoot vilken kom ut 1980 men aktuell idag. Homo colossus är ett träffande begrepp för en organism som använder fossil energi som drivkraft samtidigt som uppdelningen av arbetsuppgifterna gjort mänskligheten till det perfekta myrsamhället, dock är vi alla beroende av detta samhälle så till den grad att vi inte klarar oss ett dygn utan det.
Hörde något bra från filmen ”What a way to go”: om man tror att maten kommer från McDonalds och att vatten kommer från kranen, ja då är det naturligt att slåss för dessa fenomen precis som man skulle slåss för ett vattendrag och en potatisåker (om vi inte var Homo colossus dvs).
Isaac Asimov publicerade ”Stålgrottorna” ( Caves of Steel ) redan 1950, så diskussionen måste ha funnits i USA före 1950.
För att förenkla handlingen, begränsade Asimov problemet till livsmedel. Åkerjorden var så viktig att människorna var tvungna att bo i städer under markytan.
Tyvärr har diskussionen om överbefolkning aldrig nått längre än just livsmedelsförsörjning. Försvaret för t ex genmodifierade grödor, har ju varit att de behövs för att mätta de svältande.
På 1950-talet fanns det en rörelse i USA, som kallade sig ZPG.
Zero Propagation Growth ansåg att 200 miljoner innevånare i USA var en gräns som inte fick överskridas.
Ungefär samtidigt beräknade en grupp vetenskapsmän att jorden bara kunde försörja ca 200 miljoner, under förutsättning att de levde resurssnålt. Tyvärr har jag inte föjt rådet i C.J.Cherrys roman ”Cyteen”: Det räcker inte med att komma ihåg en uppgift, man måste också komma ihåg vem som lämnade uppgiften. Jag har missat det sista.
Tilläggas kan, att om man i en kommentar till en artikel i någon av våra dagstidningar, nämner ordet överbefolkning eller att vi är för många eller att flerbarnstillägg är fel signal, så försvinner kommentaren snabbt.
En insändare med dessa förbjudna ord kommer heller INTE in i någon tidning.
Då är det bra att vi kan skriva det ord här i alla fall. Jag har inte koll på alla tidigare författare i frågan, den tidigaste var kanske Thomas Robert Malthus, med det är nog massor ingen nämnd och ingen glömd.
Malthus, Liebig, Darwin… De tre som jag brukr ta upp iaf. Helt rätt som påpekas att det inte alls behöver vara livsmedel som utgör begränsningen. det kan vara vatten, solljus, värme, kyla fosfater, vitaminer osv you name it. Tilläggas bör också att mänskligheten många gånger tidigare trott att vi inte kunde växa mer men det har visat sig felaktigt. Lätt att bli bemött som Petter och Vargen alltså…
Jag har en känsla av att vi på grund av ”Peak Oil” har kommit ut på en is, som blir allt tunnare och utan någon väg tillbaka.
Det är inte bara oljan, även flera andra viktiga ämnen peakar inom de närmaste åren.
Att vi snart inte kan tillverka platt-TV är inte så viktigt, däremot är fosfat viktigt om vi inte vill svälta.
Brist på neodym ger t ex betydligt lägre verkningsgrad på de vindelverk vi behöver när oljan blir dyr.
Listan är i praktiken obehagligt lång.
Jag har försökt att spekulera i vad som kommer att hända, men det är ingen lämplig sysselsättning på kvällen om jag vill sova gott under natten.
Att vi skulle fortsätta att bli fler och få en någorlunda jämn och långsam standardsänkning med tilltagande svält under fredliga förhållanden tror jag inte på.
Massvält, oroligheter, vandaliseringar, sabotage mm, som drastiskt kommer att minska folkmängden är i min uppfattning troligare. Stora delar av vår tekniska civilisation kommer också att gå förlorad. Det behövs inte några större skador i produktionskedjan för att det blir omöjligt att tillverka t ex datorkomponenter.
Jag tycker inte om att behöva säga det, men en hänsynslös militärdiktatur skulle troligen rädda flest människor och bevara mest av vår tekniska civilisation.
”Tycka synd om” resulterar oftast i att alltför många sätts i livbåten, med resultat att denna kapsejsar och alla drunknar. Att alla fått samma chans är en ringa tröst.