Till att börja med: tillväxtens slut innebär inte domedagen som Gelotte antyder. Peak oil skulle vara en ganska odramatisk händelse om det inte vore för att vårt bank- och penningsystem var beroende av ständig tillväxt. Det verkar ha gått Gelotte fullständigt förbi att vi befinner oss i en svår kris för bank och penningväsendet. Orsak: en svag ekonomisk tillväxt som inte hänger med bankernas kreditexpansion. Portugal, Spanien, Irland, Italien, Grekland, Belgien. Där har ni f.ö. en lista på de EU-stater som har högst andel importerad fossil energi i sin energibalans. Hört talas om att dessa länder har problem med tillväxten och skuldsättningen? Men livet kommer att gå vidare, t.o.m. i Grekland. Med eller utan Euro.
Gelotte antyder att vi slutade använda kol eftersom vi hittade olja och gas istället. Problemet med detta resonemang är att det är helt felaktigt. Det hade varit mycket enkelt för Gelotte att kontrollera siffrorna, men det valde han att inte göra. När oljan och gasen gjorde sitt intåg, så tog tillväxten fart ännu mer, och vi började använde ännu mer kol än vad vi gjorde innan. Vissa kolgruvor lades ned därför att ännu större och effektivare kolgruvor öppnades på andra håll. Världen använder mer kol idag än vad den någonsin gjort tidigare. ”Stenåldern tog inte slut pga brist på sten” brukar man höra. Nej, vi lämnade stenåldern för att vi hittade något annat, bättre. Slutade vi använda sten för det? Idag är den årliga förbrukningen av stenmaterial ca 10 ton / capita i hela i-världen; det mesta används till att bygga och underhålla vägar. Fenomenet kallas Jevons paradox: ökar vi effektiviteten för en viss energianvändning, så ökar efterfrågan på den tekniken. Konstruerar vi en effektivare bilmotor, så köper vi en större bil, eller kör mer.
Hela den tillväxt-epok som vi sett under de senaste 150 åren, har varit helt och hållet driven av ett ständigt ökande uttag av lagrad fossil energi; detta har aldrig inneburit någon begränsning. Teknikutveckling och nya fyndigheter har påverkat hur vi använt energin genom decennierna, men uttaget av samtliga energislag har stadigt ökat. Ägnar man sig åt ”cherry-picking” så kan man hitta ett fåtal länder, bl.a. Sverige, som under vissa perioder har haft tillväxt med t.ex. oförändrad oljeanvändning. Men globalt är sambandet mellan tillväxt och förbrukningen av lagrad fossil energi otvetydligt. Kina har kommit att bli en viktig exportmarknad för Sverige. Vad driver den kinesiska tillväxten? Fossil energi och billig kredit. I Kina så har oljeanvändningen t.o.m. ökat snabbare än den ekonomiska tillväxten, något som urholkat Kinas stora handelsöverskott. Kina är nu jämte USA världens största oljeimportör.
Nu befinner vi oss i ett läge där utvinningen av fossil energi stagnerar globalt. Inom ett decennium kommer energiutbudet ha börjat sjunka. Oljeexportörerna gynnas av det höga priset, och deras egen användning ökar. Exporten av flytande kolväten har sjunkit sedan 2005. Vi som analyserar detta fenomen -”peak oil” – har åtminstone sedan 2005 varit övertygade om att en finanskris varit nära förestående. Vad hände? Spot-priset på olja toppade sommaren 2008, banken Lehman Brothers gick i konkurs ett par månader senare. Bostadsmarknaden kraschade på många håll i världen. Den europeiska skuldkrisen pågår för fullt. Även i Sverige har bo-priserna nu börjat sjunka. När bankernas kreditskapande i bolånesektorn stannar av så kommer det slå hårt mot inhemsk efterfrågan och då har vi en lågkonjunktur. En bransch som vi tidigt pekade ut som känslig för höga oljepriser var flygbranschen. Idag är flygbranschen i kris, Skyways och Cimber Sterling i konkurs helt nyligen och branschen plågas av svag lönsamhet. Vi i Sverige ligger dock relativt bra till; vi har inhemsk fossil-fri elförsörjning, vår bo-bubbla har inte riktigt poppat ännu, och så har vi vår exportindustri som ger oss ett handelsöverskott. Men verkligheten kommer ikapp oss också.
Alla ”pengar” som cirkulerar i ekonomin skapas av banker när dessa utfärdar krediter. På samma sätt kvittas ”pengar” mot skulder och försvinner, när skulder amorteras ned. Men skulder skall återbetalas med ränta, varför skuldsättning och penningmängd ständigt måste öka, likt ett pyramidspel. För att detta skall kunna ske med bibehållet penningvärde så krävs samtidigt att den reala ekonomin växer för evigt. Kring detta paradigm har en rad maktstrukturer växt fram, inom politik, bankväsende, näringsliv och medier. Dessa strukturer är ömsesidigt beroenda av varandra. Maktstrukturer som Gert Gelotte et. al. försöker underordna sig och vara lojala mot.
”Kredit-expansion” och ”tillväxt” är ömsesidigt beroende av varandra. Skolade ekonomer tvistar om vilken av dessa två variabler som är hönan respektive ägget i ekonomin. Oavsett vad som är orsak och verkan, så är de ömsesidigt beroende. Vill man komma åt klimatproblematiken och/eller peak oil, så kommer vi behöva välja en väg bort från tillväxt. Därmed måste vi ändra på hur vårt penningsystem fungerar, för att skapa en annorlunda ekonomi som fungerar även utan tillväxt. Det saknas inte idéer. För världen kommer att uppleva ”nerväxt”. Det kommer ske på ett sätt som vi väljer själva, eller på ett sätt som omständigheterna tvingar oss till.
__________________
”In the Name of Austerity, Stimulus and Growth, Amen!”
Dmitry Orlov
:)
Liberaler är inte kloka. De lever i en fantasivärld.
”Peak oil skulle vara en ganska odramatisk händelse om det inte vore för att vårt bank- och penningsystem var beroende av ständig tillväxt.”
Vårt bank- och penningsystem är inte beroende av ständig tillväxt.
”Men globalt är sambandet mellan tillväxt och förbrukningen av lagrad fossil energi otvetydligt.”
Sambandet mellan befolkningstillväxt och förbrukningen, ja. Men per capita peakade oljeanvändningen på 70-talet. Då mättades alltså oljeförbrukningen per person. Sen dess har ekonomisk tillväxt per capita inte lett till någon ökad oljeförbrukning per capita.
”Det finns ingen kombination av förnyelsebara energikällor, kärnkraft etc. som kan ersätta den energimängd som idag kommer från olja, kol och gas.”
Jodå, kärnkraft kan göra jobbet. Sen har vi ju absolut ingen brist på kol och gas inom överskådlig framtid.
”Alternativet är att vi börjar tänka om och anpassa oss till en framtid utan tillväxt.”
Befolkningen planar ut om några decennier, och sen kan vi fortsätta växa ekonomiskt utan extra olja, precis som vi gjort sen 70-talet.
”Men skulder skall återbetalas med ränta, varför skuldsättning och penningmängd ständigt måste öka, likt ett pyramidspel.”
Detta samband finns inte. Det är lätt att betala av skulder på konstant inkomst genom att använda en viss del av inkomsten till amortering. Det behövs ingen tillväxt i inkomst för detta.
”Vill man komma åt klimatproblematiken och/eller peak oil, så kommer vi behöva välja en väg bort från tillväxt.”
Alternativt kan vi lägga in om en rejäl koldioxidskatt.
”Vårt bank- och penningsystem är inte beroende av ständig tillväxt.” Hehe, ja, vi kan ju vänta och se. Om penningmängdsökningen är noll så har du en finanskris inom kort.
”Jodå, kärnkraft kan göra jobbet. Sen har vi ju absolut ingen brist på kol och gas inom överskådlig framtid.”
”Detta samband finns inte. Det är lätt att betala av skulder på konstant inkomst genom att använda en viss del av inkomsten till amortering. Det behövs ingen tillväxt i inkomst för detta.”
Om det finns ett guldmynt och du startar en bank som utfärdar en kredit på 100, som skall återbetalas med 110 om ett år. Efter ett år har den skuldsatte tjänat tillbaka de 100 kreditpengarna, han betalar tillbaka dem, varvid de kvittas mot skulden och försvinner. Men han är fortfarande skyldig 10 för räntan. Var skall de komma från?
Han kan betala in räntan i förväg, hoppas att banken åter spenderar dem i ekonomnin, så han kan tjäna in dem, och betala i fler omgångar. Detta är argumentet för att penningväsendet skulle kunna fungera utan tillväxt. Problemet är att det är en teoretisk ytterlighet som i praktiken aldrig inträffar. Det skulle kräva att alla bankvinster alltid återcirkuleras i ekonomin. Kapitalackumulation samt att banker återinvesterar räntevinsten i ny skuld, gör att vi har ett pyramidspel som måste växa eller kollapsa. Frågar man en bankekonom om detta med ”ständig tillväxt” så kommer du inte sällan få svaret att vi någon gång kommer ”kolonisera en annan planet”.
Suveräna rader!
”Stenåldern tog inte slut pga brist på sten” brukar man höra. Nej, vi lämnade stenåldern för att vi hittade något annat, bättre. Slutade vi använda sten för det? Idag är den årliga förbrukningen av stenmaterial ca 10 ton / capita i hela i-världen; det mesta används till att bygga och underhålla vägar. Fenomenet kallas Jevons paradox: ökar vi effektiviteten för en viss energianvändning, så ökar efterfrågan på den tekniken. Konstruerar vi en effektivare bilmotor, så köper vi en större bil, eller kör mer.
”Det är väl inte så noga”, tänker kanske någon, ”vi får väl ta och ersätta oljan med något annat”. Fin tanke i teorin men lite problematiskt i praktiken. Varifrån är det tänkt att denna magiska energi skall komma ifrån om inte från oljan? Som sagt, energin i olja finns för att gröna växter fick ligga och samla på sig solenergi i miljoner år. Vi kan antingen bygga ett antal minisolar som får jobbar lite snabbare (kärnkraftverk), samt använda oss av andra naturtillgångar. Visst visst, fin tanke. Men: MILJONER ÅR bör inte underskattas, oljan är sanslöst potent, det finns ingenting liknande. Om man för ett ögonblick bortser från ytterligare en kvalitet hos oljan, nämligen att den kommer i fina små lätthanterliga paket (vilket har möjliggjort att det kan användas i mobila enheter, som bilar och traktorer) så kanske den här bilden kan belysa läget.
jeppen:
Energianvändningen per capita står still globalt sedan 80-talet såvitt jag kunnat googla.
Frågor som man då skulle vilja ha svar på:
* Kan vi öka energiproduktionen så Kina Indien mfl kommer ifatt väst utan att västs ekonomi behöver gå ner samtidigt (dvs snabbare än befolkningstillväxten)? Jag tycker att det verkar lite pyrt just nu – oljan räcker inte till för världens efterfrågan -> ekonomin kraschar/står still i väst men går upp i öst, nollsummespel mao. Vad vi kan hoppas på isåfall är en gigantisk utbyggnad av kärnkraften – Indien och Kina gör nog rätt, men jag kan för lite om uranresurser för att uttala mig om det räcker till hela världen såvida inte bridforskarna sluter bränslecykeln. Du har diskuterat detta tidigare här på ASPO vill jag minnas.
* Att oljan ”räcker till” kanske heller inte är ett tillräckligt kriterium, den bör snarare vara billig nog (västs snabba industrialisering byggde på det) så vi inte lägger halva vår inkomst på energi. Vad är ”billig nog”? oljan är trots allt 3-4 ggr dyrare än på 40-talet, justerat för USA:s KPI. http://inflationdata.com/inflation/inflation_rate/historical_oil_prices_chart.asp
Inte bara energi- utan även oljeförbrukningen står också still per capita sedan cirka 1980, såvitt jag kunnat finna; det var olja (inte energi) jag borde hänvisat till i mitt inlägg.
@Mats: Du verkar blanda ihop ekonomisk tillväxt och penningmängdstillväxt. Vi kan definitivt ha det senare utan det förra.
Ditt exempel med guldmynt är helt verklighetsfrämmande. Betalar man av sin skuld med första årets inkomst kan man betala räntan med någon månads ytterligare inkomst! Tillgången till betalnings-symboler är inte ett problem om riksbanken sköter sitt jobb, helt oavsett tillväxt.
Faktum kvarstår, att påståendet om att penningsystemet kräver tillväxt, inte har någon basis i verkligheten.
@Ugewis: Du ställer relevanta frågor. Oljan per capita har stått still, precis som du säger, medan ekonomin per capita har gått framåt kraftigt.
Min uppfattning är att världen inte har några problem (på medellång sikt, typ detta århundrade) med att ta fram flytande kolväten till ungefär dessa prisnivåer, och dessutom att världen och världsekonomin klarar ännu högre priser (en fördubbling) om jag skulle ha fel.
Kärnkraftsbränslet räcker gott för ett tiofaldigande av öppen cykel i minst 100 år, enligt rimliga akademiska skattningar från MIT-forskare. Sen är sluten cykel inte sådär jättesvårt – den dag vi behöver göra det så gör vi det. Och i värsta fall har vi faktiskt vind. Det blir ekonomiskt tuffare, men inte civilisationshotande dyrt.
Däremot är jag oroad vad gäller AGW.
”Tillgången till betalnings-symboler är inte ett problem om riksbanken sköter sitt jobb, helt oavsett tillväxt.”
Detta är felaktigt. ”Pengar” är inte värdeneutrala bytesmedel, som Adam Smith påstod. Du kan inte betala någon ränta i ”pengar”, om dessa ”pengar” inte existerar. Under depressionen krympte penningmängden och folk idkade byteshandel. Under Argentiska krisen uppstod en flora av komplementära valutor, något som tom Lars Jonung framfört som ett förslag som kan hjälpa Grekland. Din och min förmåga att betala våra skulder, är beroende av bankernas vilja/förmåga att prångla ut mer krediter i framtiden. Om det inte vore så skulle vi inte ha ngn finanskris just nu.
Aktuell debatt på det temat mellan Paul Krugman och Steve Keen sammanfattas här:
http://www.youtube.com/watch?v=iWEq27Ai6ZU
Mats, återigen tappar du bort tillväxten. Återigen påpekar jag att vårt bank- och penningsystem inte är beroende av tillväxt.
Under depressionen (den stora) så sköttes varken USAs penningpolitik eller finanspolitik vettigt, nej. Vi har lärt oss sen dess och gör inte lika grova missar. Ändå så är eurosystemet feldesignat iochmed att ECB inte är någon riktig riksbank som kan stötta medlemsländerna på riktigt. Vad detta har att göra med peak oil eller tillväxt är dock rätt oklart.
Den enkla förklaringen Jeppen, är att alla pengar skapas i utbyte mot skuldsättning och löfte om återbetalning med ränta, vid ett senare tillfälle. På samma sätt kvittas ”pengar” mot skulder varvid båda försvinner, när skuld amorteras ned. När nu alla pengar skapas & elimineras på detta sätt, så måste mängden pengar och skulder stadigt öka, annars kan skulderna inte återbetalas med ränta. Någon kommer att misslyckas, och då får bankerna problem.
Sedan finns en rad teoretiska invändningar mot detta resonemang; om att bankvinster återcirkuleras i ekonomi osv. men de är just inget annat än ytterligheter som i praktiken aldrig inträffar. När ”pengar” ackumuleras, dvs inte används, så blir de inte tillgängliga för skuldsatta att tävla om på marknaden, alltså måste bankerna prångla ut mer krediter för att de redan skuldsatta skall hållas sysselsatta, och så att de kan fortsätta betala sina räntor. Det Keynesianska synsättet är att billig kredit är bra för sysselsättning och tillväxt. Och visst har vi haft hög sysselsättning och tillväxt under det senaste decenniet när vi låtit skulderna öka dramatiskt. Men problemet är att den tillväxt, löneökningar etc. som vi fått, har varit mycket mindre än ökningen i skuldsättning – en i längden ohållbar utveckling.
”Pengar” är inte värdeneutrala. Mainstreamekonomerna (Krugman et. al.) ser ekonomin som en bytesekonomi där krediter är betydelselösa ”betalningssymboler”, för att använda ditt språkbruk. Detta ifrågasätts av t.ex. Österrikiska skolan och en rad andra. De som betraktar ”pengar” som icke värdeneutrala (jag själv, Österrikarna, Peter Schiff, post-Keynesianer, Minsky, Steve Keen m.fl.) förutsåg finanskrisen, mainstreamekonomerna (Krugman, Bernanke osv.) gjorde det inte. ”Pengar” och krediter påverkar ekonomin, de är inte enbart en konsekvens därav. Återigen, läs/lyssna på debatten mellan Keen och Krugman ovan.
Siktar man på en ”karriär” inom tex. näringslivet gör man bäst i att göra som du Jeppen: omfamna och underordna sig det rådande paradigmet; ”det finns inga problem, tillväxten kommer fortsätta, och förresten, om vi inte har någon tillväxt så är det ändå inget problem.” Finanssektorn är säkert något för dig, Jeppen, där kommer du bli belönad för dina åsikter.
De stora religionerna kristendom, islam och judendom, förbjöd en gång i tiden penningutlåning mot ränta. Det fanns en anledning till det. Endast ortodoxa muslimer har förblivit trogna denna tradition.
Utmärkte Anders Cervenka på Svenska Dagbladet talar som vanligt klarspråk. Uppfriskande med journalister som vågar säga det som etablissemanget inte vill höra. I kontrast till Gert Gelotte på Göteborgsposten.
”Hela banksystemet bygger på ett tomt löfte.”
http://www.svd.se/naringsliv/lognen-hela-vart-samhalle-vilar-pa-del-1_7247991.svd
Mats, du skippar uppdelningen i olika typer av pengar (M0 etc) och konstaterar bara att alla pengar är skulder. Och visst kan man se sedlar, exempelvis, som skuldbevis utställda av riksbanken, men i det här sammanhanget leder det tankarna fel.
När bankskapade pengar försvinner genom amortering så krymper pengamängden mycket riktigt och det kan förvisso också påverka tillväxten negativt. Men det riksbanken då kan göra (och gör i USA med QE) för att kontra är att ”trycka pengar” och se till att få ut dem i omlopp, exempelvis genom att ge dem (eller låna ut dem tokbilligt) till staten eller direkt till medborgare (eller i förekommande fall till bankerna).
Så ja, det kan vara en fördel att se till att pengamängden nominellt ökar litegrann hela tiden för att ge utrymme åt tillväxt och positiva räntor. Men expansionen behöver inte ske genom det som normalt betraktas som kredit. Vidare har du FORTFARANDE inte förklarat hur penning- och banksystemet skulle vara beroende av tillväxt.
Om tillväxten avstannar, och folk nytecknar och avbetalar skulder i ungefär jämn takt så den totala skuldsättningen ligger konstant, vad är då problemet, och vad har räntan med saken att göra? Tror du att problemet är kapitalackumulation? Du behöver förklara dina hjärnvindlingar lite utförligare snarare än att hänvisa till debatter och raljerande om att jag skulle passa i finanssektorn.
Penningsystemet behöver växa eftersom den mängd pengar som existerar i ett givet ögonblick inte räcker för att återbetala utestående skuld med ränta. Men nya pengar kan bara skapas på samma sätt som de redan existerande pengarna, dvs iom. nya skulder, som också de skall återbetalas med ränta. Detta är grunden till varför penningmängd och skuldsättning ständigt måste öka. Även centralbankspengar, (M0) skapas som regel i utbyte mot skulder, statsobligationer. Det gäller såväl sedlar som elektroniska dito. Om det finns tillväxt så ökar tilltron till möjligheten att återbetala skulder med ränta och då tar allmänhet och företag ut nya krediter och spelet hålls igång. Om tillväxten, och tron på tillväxt försvinner så utfärdas färre krediter och penningmändgen stagnerar/krymper, och det blir därmed mycket svårare för skuldsatta att betala sin skuld. Banker drabbas av kreditförluster, och måste räddas av skattebetalarna.
Om svag tillväxt och kredittorka råder, och centralbanken då fortsätter att trycka mer och mer pengar för att köpa statens skuld, så brukar det på längre sikt leda till hyperinflation. Du blir inte mindre skuldsatt om du betalar av en skuld genom att låna mer pengar, men det är vad stat+centralbank måste göra om pengatryckandet i privat sektor stagnerar. I det korta perspektivet deflation, då bankernas pengatryckande minskar, men på lång sikt hyperinflation, då staten lånar för att betala lån med ränta; nya pengar som centralbanken trycker upp. Förr eller senare kommer inflationssnöbollen att börja rulla. Flera exempel på detta finns. Skall bli intressant att se vad som kommer att hända i Japan, där man försökt ”stimulera igång” ekonomin i 20 år nu. Japanska staten är nu näst mest skuldsatt i förh. t. BNP i världen, efter Zimbabwe. Japan har klarat sig med näsan över vattenytan tack vare sitt handelsöverskott, men det verkar vara slut med det nu. Här skriver Chris Martensson om Japan, på utmärkta bloggen Zerohedge: http://www.zerohedge.com/news/chris-martenson-japan-now-another-spinning-plate-global-economy-circus. I Zimbabwe f.ö. lär det finnas sedlar med beloppet 100 miljarder zimbabwe-dollar på.
Ovanstående förklaring är fullt begriplig, och liknande resonemang av varför penningsystemet måste växa återfinner du hos t.ex. ekonomer ur Österrikiska skolan: Peter Schiff, Joseph Salerno, presidentkandidaten Ron Paul (Österrikare). Professor Bernard Lietaer har en bakgrund bl.a. inom det belgiska centralbanksväsendet, och var en av arkitekterna bakom Euron. I hans bok ”The future of money”hittar du ungefär samma beskrivning, liksom i Ellen Hodgson Brown’s bok ”Bankerna och skuldnätet.” Jag har inte läst ”Guide to Investing in Gold and Silver” av Mike Maloney, men också han kommer ge dig en sådan beskrivningen av penningsystemet: det måste ständigt växa eller kollapsa. Kolla in Mike Maloney’s föreläsning Silver & Gold debt collapse.
Om du inte köper ovanstående förklaring så får du gärna ge din syn på varför finanskrasher, bankrusningar, hyperinflaton etc. uppstår; själv kan jag inte förklara tydligare. Vi har väl haft sådär 100 monetära krasher de senaste 40 åren så det finns gott om exempel.
Varför jag hänvisar till debatten mellan Keen och Krugman (har du sett den? förstod du vad de pratade om?) är att de två representerar olika synsätt, och det är en intressant och aktuell debatt. Det ena synsättet (Krugman/mainstream) är att pengar är värdeneutrala bytesmedel, medan Keen likt mig själv, Österrikiska skolan m.fl., anser att ekonomin, och de ekonomiska drivkrafterna faktiskt påverkas och formas av hur penningsystemet designas, hur centralbanken väljer att agera etc. Den senare kategorin förutsåg finanskrisen, mainstreamekonomerna gjorde det inte. Det säger något om vilket synsätt som är mest rätt.
Så här skrev John Kenneth Galbraith (Keynesian) om ”pengar” som hönan resp. ägget:
”I denna debatt finns en oklar, men fullt skönjbar meningsskiljaktighet som består ännu idag. Var uppstår ekonomiska förändringar? Börjar de hos hos dem som har ansvaret för pengarna – i detta fall de som beviljade lånen och sålunda var orsak till att tillgången på sedlar och banktillgodohavanden ökade? (Därifrån kommer sedan effekterna på priser och produktion, inklusive de stigande prisernas stimulerande effekt på produktion och handel.) Eller börjar förändringen i produktionen? Härrör den ur näringslivets verksamhet och dess priser med efterföljande effekter på efterfrågan på lån och därefter på tillgången på sedlar och banktillgodohavanden, d.v.s. penningmängden. Kort sagt: påverkar pengarna ekonomin eller påverkas pengarna av ekonomin? Denna fråga ställs fortfarande.”
I samma text refererar Galbraith till en vetenskaplig artikel:
”Penningteorin har under tidernas lopp vacklat i sin syn på pengarna som orsak till eller följd av ekonomiska förhållanden.” (Weintraub S., Habibagahi, H. 1972:”Money supplies and Price Output Indeterminateness. The Friedman Puzzle.”, Journal of Economic Issues, årg. VI, nr 2 och 3 1972) )
(Galbraith 1975: “Pengar-varifrån de kommer och var de hamnar:”)
Eftersom bankverksamhet är en instabil (och enligt mig och många andra ohållbar) verksamhet så har olika institutioner som skyddar deras verksamhet (centralbank, finansinspektion, BIS, IMF etc) instiftats. Kring detta paradigm har olika maktstrukturer formats, inte minst inom näringsliv och politik. Om du skall vara lojal mot, och nyttig för dessa maktstrukturer så bör du förneka alla eventuella problem som denna sorts penningsystem kan innebära, inklusive miljö- och resursproblem. Det finns ett starkt incitament att förneka att det finns gränser för tillväxten.
Om ekonomiprofessorerna Keen och Krugman inte är eniga i den här frågan så lär knappast vi bli det heller. Fortsätt du att investera efter din världsbild, så investerar jag efter min. Lycka till.
Jag glömde förstås nämna Detlef Schlichter, Österrikisk ekonom, författare till boken ”Paper money collapse”:
http://papermoneycollapse.com/about/
Mats, en stor eloge för att du lägger energi på att försöka förklara. Men …
ibland upplever jag att ni österrikare överdriver skillnaden mot mainstream. (Åtminstone en del av) de idéer som är vettiga i den österrikiska skolan plockas ju upp av mainstream. Exempelvis har vi har ett inflationsmål på ett par procent eftersom det är känt att det finns en poäng med att upprätthålla och expandera penningmängd. Detta är inte precis något nytt, och ingen exklusivt österrikisk hållning. Vidare är det liksom inte något särskilt österrikiskt att det spelar roll ”hur centralbanken väljer att agera” – faktum var att jag nyss skrev att en vettig centralbank kan hålla igång systemet utan tillväxt. (Kanske inte kraschfritt, men iallafall systembevarande.)
Vidare är det inte så att nolltillväxt nödvändigtvis behöver innebär kredittorka på sikt. Folk har fortfarande behov av att skifta sin köpkraft över livet, och vissa företag har fortfarande behov av att investera. Det är inte heller så att easy money i lagom mängd ger hyperinflation.
Och apropå det – du har FORTFARANDE inte påvisat att systemet behöver tillväxt (alltså vanlig tillväxt, inte tillväxt i penningmängd).
Om penningmängden stadigt ökar utan att ekonomin växer uppstår till slut hyperinflation. Som du säger, inte ”krash-fritt”, snarare ”crash-proof”. Kolla in Chris Martensson’s ”The Crash Course”. Österrikiska skolan förordar INTE inflation. De förordar deflation. Der förordar att det inte finns ngn centralbank som manipulerar penningmängd&priset på kredit, dvs marknaden sätter nivån på räntan. Om många vill låna till aktiespekulation, spekulation i fortsatt stigande bo-priser osv. så stiger räntan naturligt på marknadsmässiga villkor; kreditmarknaden reglerar sig själv. Vad Österrikiska skolan inte brukar nämna är att regelbundna bankkrasher lär bli regel snarare än undantag; inget skyddsnät i form av centralbank, IMF, BIS, finansinspektion.
Exakt samma debatt förs här: http://www.chrismartenson.com/forum/fatal-flaw-logic-crash-course/12557?page=0#comments
I teorin kan man tänka sig att penningsystemet fungerar utan tillväxt, men pga kapitalackumulation mm. så blir det mycket svårare att återbetala skulder om penningmängden minskar. Sign. Reuben Bailey skriver såhär:
”But what about the profits, you ask? Don’t they stay in the system? Yes, they do still exist, and can still circulate. On paper, the system will always have enough money to pay off all debt. The reason that debt must expand with the current system is that the interest does not recirculate evenly, and usually not back to the borrowers, to the degree necessary for the system to function smoothly. This also brings up the transfer of wealth that occurs through interest payment – for the interest to continue to circulate, it must be paid to someone for something – therefore the wealth within the system is constantly moved away from the borrowers and to the lenders.”
En kärnfråga i diskussionen är frågan om vad som är hönan/ägget i ekonomin. Är ”pengar” en konsekvens av, eller orsak till den ekonomiska utvecklingen? Det är främst på denna punkt som Österrikare, Lietaer, Keen m.fl. skiljer sig från mainstream (Krugman, Friedman, Bernanke, Lars E.O. Svensson et. al. Jag påstår liksom Keen, Österrikarna et. al. att man inte kan ha en modell av ekonomin om man exkluderar banker, skulder och pengar. Krugman beskriver ekonomin som en bytesekonomi, där banker, skulder och pengar, inte har ngn betydelse i långa loppet. Keen, Österrikarna et. al. förutsåt finanskrisen, Mainstreamekonomerna gjorde det inte. Vems modell är bäst? Youtube-klippet ”Peter Schiff was right” är legendarsikt.
Schlichters mycket läsvärda bok finns nu på svenska: ”Papperspengarnas kollaps”
”Är ”pengar” en konsekvens av, eller orsak till den ekonomiska utvecklingen?”
Ekonomisk tillväxt utan penningförmering är ett ”icke.” Företag utan expansion är ett ”icke.” Varför? Företag är utsatta för konkurrens, alltså tvingade till ständigt ökande vinster i pengar räknade, för att nå acceptabel förräntning av sin ökande kapitalvolym – och därmed nå större ekonomisk styrka i kampen mot konkurrerande företag inom sin bransch, dvs. kampen om köparna av Produkten/Produkterna. Vore så icke fallet kunde det ENDA företaget driva sin verksamhet utan att expandera.
Tillväxt i det rådande ekonomiska systemet är t.ex. att tillverka, marknadsföra och sälja tobaksproduker utan att ta ansvar för tobakensskadeverkningar. Den verksamhet som bygger på affärsidén om att rekrytera barn och ungdom in i nikotinberoende och på så sätt skaffa sig livslångt trogna kunder. Varannan av dessa tobaksbranschens kunder dör i förtid. Det globala ekonomiska systemet skapar en egism som gåpr över lik.
Wow, superb blog layout! How long have you been blogging for? you made blogging look easy. The overall look of your website is fantastic, as well as the content!. Thanks For Your article about Gert Gelotte säger vad etablissemanget vill höra. ASPO Sverige .