Skälet till politikernas ointresse för Peakoil beror i huvudsak på att Peakoil är en het potatis, säger Jeremy Legget på ASPO Internationals konferens i Wien.
Sitter man i opposition blir man lätt betraktad som en domedagsprofet. Sitter man vid styret och avslöjar konsekvenserna av peakoil utan att kunna leverera trovärdiga svar, innebär det politiskt självmord. Andra menar, däremot som Robert Hirsch, att svårigheten är att kommunicera begreppet Peakoil: ”politikerna reagerar endast på vad det är som folk föredrar att engagera sig i och ta itu med i dag, inte i morgon. Peakoil är en mycket dålig nyhet, som folk inte gillar. Klimatförändringar å andra sidan har presenterats på ett bättre sätt – alla kan göra något. När det gäller Peakoil har vi misslyckats och jag är inte säker på vad vi bör göra.”
Christian Kerschner är Peakoilforskare på SERI i Wien. Han har skrivit en genomarbetad och bra sammanfattning från ASPO-konferensen i Wien. Christian har mejslat ut de små och stora guldkornen, från 37 olika sessioner, som är värda att lägga på minnet. Axplocken kommer från i stort sett alla talarna som var med.
-Vad driver olje- energifrågorna framåt idag?
-Hur går diskussionerna om Peakoil inom ASPO just nu?
-Bristen på intresse och respons från myndigheter och politiker:
-Hur kommer Peakoil påverka oss geopolitiskt, vårt monetära system och klimatförändringarna?
-Lösningarna blir lätta när shalegas lyfts fram som räddningen. Liksom övertron på tillräckligt förnybar energi för fortsatt välstånd.
-Lösningarna på peakoil är svåra men möjliga såvida de inträffar genom systemförändringar, kollaps, ekonomiska kriser och slutet på kapitalismen.
Om någon viktig och tongivande person skulle använda peakoil offentligt skulle det orsaka kaos och förvirring på de finansiella marknaderna. Det är naturligtvis orsaken till varför t ex EIA och IEA är under stark press att inte avslöja konsekvenserna av peakoil.
Jeremy Legget säger att ett annat stort problem är de sk mainstreamekonomerna som fungerar som rådgivare till regeringar och politiker. De menar att det är ingen ko på isen. Vi har olja och gas som räcker minst 40 år. Bl a tjärsand och annan olja. Och ställer man frågan hur stort det globala oljeflödet är, får man svaret. ”Vi är ekonomer vi sysslar inte med sådan detaljer”. Jeremy berättar och att en utrikesminister han jobbade med först accepterade att ta fram en krisplan för konsekvenserna av peakoil, men sex månader senare förnekade han allt.
Här följer några kommentarer från Christian Kerschners sammanfattning i bloggen Business insider: http://www.businessinsider.com/heres-everything-you-missed-at-the-big-peak-oil-conference-in-vienna-2012-6?utm_source=feedburner&utm_medium=feed&utm_campaign=Feed%3A+TheMoneyGame+%28The+Money+Game%
-Peakoil är inte en energikris utan en bränslekris! Vi kommer ännu en gång att få uppleva det som hände under oljekrisen på 1970-talet med bilar som köar för bränsle, folk som blir förbannande och ransonering. Människor kommer att få lida.
– Fiat-pengar kommer inte längre att fungera om energipriserna ständigt ökar. Alltså trycker många europeiska länder nu mer pengar för att köpa den olja de inte längre har råd med. Eurokrisen är direkt effekt av detta. För närvarande har vi den oacceptabla situationen att USA som enda landet i världen kan tryck obegränsat med pengar för att köpa olja.
– Ska vi då vara pessimistiska eller optimistiska inför peakoil? Nate Hagens menar att pessimisten visar feghet, då feghet ofta innebär att inga åtgärder vidtas. Han är pessimistisk om vårt nuvarande ekonomiska system, men optimistiska om vad som kommer efter. Mindre olja behöver inte vara dåligt. Vi vet att om 10% av medborgarna förstår vad som är på gång (då har vi nått den kritiska massan ), så följer resten efter mycket snabbt.
Oefterlikt bra beskrivning av petrodollarsystemet här:
http://parasitstopp.wordpress.com/2012/06/25/mammons-tempel-borserna-och-petrodollarsystemets-fall/#comment-5697
”You cannot print any more money than there is energy to back it up” – Mike C Ruppert
Antalet oljeriggar i USA har ökat från ca 200-300 stycken innan 2005 till över 1400 idag. Det är ett skäl till att USA numera bara importerar 42% av sin olja, ner från peaken på 60% år 2005.
Enligt de siffror jag har så importerar USA fortfarande mer olja än de producerar. Att USA importerar mindre olja än tidigare beror till stor del på att de förbrukar mindre, i spåren av recessionen. Ökningen av utvinningen är blygsam, och USA’s handelsunderskott har ”bara” sjunkit från i storleksordninngen 600-700 miljarder dollar per år, för några år sedan, till ”blygsamma” ca 400-500 miljarder dollar i år. ”Shale oil” har inte förändrat helhetsbilden på något avgörande sätt. Shale oil ger idag några hundra tusen fat/dag, USA förbrukar i storleksordningen 20 miljoner fat/dag, och större delen av deras inhemska produktion har passerat peak.
Hej jeppen.
Jag tror något annat än du på flera sätt, men du kommer ofta med bra och pålästa argument enligt vad jag kan bedöma, plus att du går till botten med mycket – bra researchat på TOD om EROEI-kravet på 5:1. De enda gånger jag sett dig svarslös hittills är då någon på Oil Drum visade statistik på att världsutvecklingen mot lägre andel undernärda avstannat (och ev vänt), samt när du fick veta att mer än en på sju får matkuponger i USA.
Tror du ändå shalegas och -olja kan vara ett tillräckligt bidrag i längden? Dels borde det öka på CO2-hotet (som du också tror är verkligt), dels verkar det kräva sådana enorma insatser att det inte går att skala upp? Hur många behöver utbildas och anställas för att underhålla en produktion på 7-8 miljoner fat olja(elelr LNG)/dag?
Utöver detta: har du sett några siffror på vad nuvarande kärnkraftsteknik kan förse världen med, och hur länge? Sluten gen 4 jobbas det ju på men kommersiell drift ligger tiotals år bort vad jag förstått.
Hej Ugewis, kul att någon märker ens insatser!
Ja, shale kan absolut funka som en lösning. Reserverna är som bekant löjligt stora. Hur mycket folk som krävs är lätt att höfta. Säg att utvinningskostnaden är $70 per fat. Multiplicera med 90 miljoner fat per dag * 365 så får du 2.3 biljoner dollar. Detta motsvarar cirka 3% av världsekonomin och därmed 3% av arbetarna. Tufft, men görbart. Visst kan det leda till klimatkatastrof, men det är en annan femma.
När det gäller kärnkraft så har MIT-forskare använt rådande geologiska distributionsmodeller och kommit fram till att tiofaldigande av världens kärnkraft håller i ca 100 år med nuvarande bränslecykel innan uranreserverna är nere på så låga halter att vi lika gärna kunde använda kol ur ett klimatperspektiv.
Men jag skulle vilja säga att breederteknik går att använda när vi känner för det. Tekniken är känd och relativt beprövad, och skulle sjösättas om inte alternativ som kol, gas och konventionell kärnkraft vore billigare. Liksom shale är breeder lite dyrare, men inte så dyrt att samhället inte skulle kunna fungera om vi bytte vår elproduktion till det.
(Sen är det bra att minnas att kärnkraft i allmänhet vore ”too cheap to meter” om inte säkerhetskraven och byråkratin vore så överdrivna. I en peaksituation eller en klimatkatastrof-situation kanske vi blir tvungna att hantera kärnkraft rationellare.)
Hej Jeppen,
tack för ditt svar. Ska leta efter MIT-rapporten om kärnkraft, jag vill se vad de räknar med för tillgång på fossilbränslen för att hala upp uranet ur marken.
Jag gissar samma som du i ett avseende: att vi i en peaksituation (som jag tror att väst just nu genomgår) efter hand kommer att lätta betydligt på miljöreglementen för att komma åt vissa resurser. Nationalparker och liknande ligger definitivt pyrt till på sikt, och antagligen lär också restriktionerna mot kärnkraft lättas på.
På medellång och lång sikt ser jag tre frågor som avgörande för mänskligheten, i tidsordning:
1) Går omställningen till kärnkraft att genomföra tillräckligt fort, dvs innan den relativt välmående delen av världen fått för stora problem för att kunna verka effektivt? Väst verkar destabiliseras ganska kvickt just nu. Å andra sidan kanske en viss panik påskyndar omställningen, om vi har tur (ännu mer tur om den påskyndar att folk cyklar, äter CO2-snålt etc). Av någon anledning har jag svårt att tro på en god utveckling av världen med andra än väst som dominerande – men jag har ju ett västperspektiv på vad som är ”gott”…
2) Kommer världens befolkning att plana OCH nå ett tillräckligt bra välstånd för att minska sin miljöpåverkan, innan energiresurserna sinat såpass att de kostar för mycket (i arbetskraft och miljöpåverkan) att utvinna, och forskning ännu inte funnit bättre energialternativ?
3) Kommer världen att hitta energiförsörjning som är sant hållbar, dvs outtömlig till låg kostnad och miljöpåverkan under miljontals år.
(Provade att göra en höftning själv också: 2006 jobbade 400000 med gasutvinning i USA. Borde svara mot 2-3 promille av arbetskraften. Säg 5 promille i olje- och gasindustri 2006, kanske ökat till närmare 1% nu, kanske ungefär en 5-dubbling av det krävs för för att nå 8 miljoner fat. Jag landar i samma härad som du.)
Hej ugewis.
1) Västvärlden har en tillfällig svacka beroende på taskigt konstruerade finansiella system, inte pga peak oil. Givetvis kommer västvärlden fortsätta tappa i betydelse även efter detta, men vi går mot en mänsklig guldålder. Kina, Indien och andra är inget att rädas, tvärtom. Kinas attityd till handel med Afrika är extremt konstruktiv, medan våra skrupler ser bra ut på papperet men hämmar i verkligheten.
2) Ja, allt tyder på det. Det finns hundratals år av billig energi, men världsbefolkningen kommer stanna av redan om 40 år sådär. Men kanske tar vi sönder klimatet och då kanske det är kört.
3) Ja, sån kärnkraft finns redan, som sagt. Det är mest en fråga om vilja att använda den. Människans riskaversion är tyvärr inte rationell i alla lägen.
Skälet till politikernas ointresse för Peakoil beror i huvudsak på att Peakoil är en het potatis, säger Jeremy Legget på ASPO Internationals konferens i Wien. Sitter man i opposition blir man lätt betraktad som en domedagsprofet. Sitter man vid styret och avslöjar konsekvenserna av peakoil utan att kunna leverera trovärdiga svar, innebär det politiskt självmord. Andra menar, däremot som Robert Hirsch, att svårigheten är att kommunicera begreppet Peakoil: ”politikerna reagerar endast på vad det är som folk föredrar att engagera sig i och ta itu med i dag, inte i morgon. Peakoil är en mycket dålig nyhet, som folk inte gillar. Klimatförändringar å andra sidan har presenterats på ett bättre sätt – alla kan göra något. När det gäller Peakoil har vi misslyckats och jag är inte säker på vad vi bör göra.” Fortsätt läs mer om » USA trycker obegränsat med pengar för att köpa olja.
Vi är alla beroende av de världsmarknadspriser som råder på råvaror. Det påverkar priset på varorna i affärerna, och styr konsumtionen. Vissa världsmarknadspriser talas det allmänt om såsom olja och guld, men få har koll på vad världsmarknadspriset är på socker, te eller majs.
Så jag ställer frågan ute till höger – hur stor förlust är du beredd att ta på ditt boende? Är du inte beredd att ta en förlust på den bostad du köpt med lånade pengar inom 5 – 10 år så skulle du aldrig tagit denna riskposition. Vill du inte svara i en kommentar så finns det en snabbenkät här ute till höger. Som vanligt kan jag inte se vem du är eller var du sitter när du svarar på enkäten, vilket jag i varierande omfattning kan göra när du kommenterar.