I dag har vi en liten yrkesgrupp som också kommer att stå inför stora utmaningar och det är bönderna, i dag finns det ca 70 000 gårdar i landet. I Gunnars Lindstedts bok, ”Svart jord: Kommer jordbruket att leverera vårt dagliga bröd när oljan sinar?” (2008) där detta citat kommer från:
Efter drygt femtio år av oljebaserat jordbruk står vi nu vid ett vägskäl. Med hjälp av billig olja och statliga subventioner har det traditionella jordbruket som var ekologiskt hållbart förvandlats till industrijordbruk som är energiintensivt och miljöförstörande. Produktionen av jordbruksprodukter har mångdubblats men å andra sidan undergräver dagens produktionsmetoder våra möjligheter att långsiktigt bruka jorden och försörja framtida generationer. […] Resultatet av femtio år av oljedopning förskräcker: jordbruket är mer energiintensivt än någonsin, monokulturer har minskat den biologiska mångfalden drastiskt, jorderosionen har tilltagit, konsumtionen av vatten, där jordbruket står för 70 procent, är idag så hög att sötvattenreservoarerna töms, konstgödsel har skapat stora områden av döda zoner till följd av övergödning, utsläppen av växthusgaser från jordbruket är idag minst lika stora som från transportsektorn, kemiska bekämpningsmedel har reducerat antalet insekter och djur och har dessutom smutsat ner vårt dricksvatten och ökat förekomsten av cancer och nervsjukdomar. Den industrialiserade matproduktionen ger oss idag mat som är av allt sämre kvalitet, näringsvärdena är sämre, antalet tomma kalorier större; vid sidan av svält och undernäring har övervikt och fetma blivit ett stort problem.
Det finns uppskattningar om att 20-50 % av befolkningen skulle arbeta inom jordbruket. En fråga som ställer sig om fler ska producera livsmedel, då de flesta som arbetar inom jordbruket i dag är egna företag och så har det varit under lång tid i Sverige, till skillnad mot andra länder som har haft lantarbetare, livegna och statare, det största exemplet är Ryssland. Om fler ska arbeta inom jordbruket hur ska det praktiskt gå till? Det kommer ändå inte att fungera med dagens monokulturer och storskaliga industriella jordbruk.
Ska nuvarande bönder anställa eller ska jorden delas ut till nya bönder eller ska marken arrenderas ut. Det ska också skapas bostäder till alla, och helst där jorden ligger.
I dag har vi ett slags jordbruk, men i framtiden kan det bli två olika system, ett där baslivsmedel som säd och och andra grödor odlas för att säljas, sedan ett mera intensivt brukande för gårdens behov som grönsaker, frukter och andra småskaliga odlingar tillsammans med några höns mm. Överskottet kan säljas på den lokala marknaden i närheten.
De viktigaste djuren i ett småskaligt och organiskt odlande är kompostmaskar, bin, humlor och småfåglar som äter insekter, kan man få in fladdermöss så är dom också bra att ha.
Djuruppfödning kan vara omfångsrik eller intensiv, den omfångsrika var vanligast förekommande före industrialismen intåg. Den intensiva djuruppfödning kan ske på samma sätt som odling av grönsaker, och då lämpar sig uppfödning av höns och kaniner som kan ge ett tillskott över tiden. Andra djur som kan födas upp småskaligt är gäss, ankor, duvor mm. Överskottet kan säljas på den lokala marknaden i närheten.
Vi måste även återfå kretsloppet, Livsmedel – Avföring – Marken – Odling. Det är inget litet projekt, när vi i dag förlitar oss på ett stort komplext system med avloppshantering. I både Kina och Japan har detta kretslopp funnits till inte allt för länge sedan.
Vi undrar om dagen lantbrukare eller deras organisationer har funderat på hur framtiden kommer att gestalta sig? Det vore intressant med deras kommentarer nedan.
Jordbruk är inte bara energiintensivt utan också väldigt kapitalkrävande.Med kopplingen tillväxt-energi i åtanke är frågan vilka jordbruksföretag klarar Peak oil?
jordbruk kräver kunskap.I Gunnar Lindstedts vision blir det väldigt många som behöver utbildning relativt snart.En utbildning som också innebär praktik,inte minst när det gäller djurskötsel.
För varje dag blir vi allt färre som kan erbjuda just det.
Lantbrukets organisationer verkar sakna all insikt om Peak oil.Tråkigt,då vi skulle kunna vara ledande i den kommande omställningen.
För att citera Gunnar Lindstedt.-Jordbruk kommer återigen att bli den viktigaste näringen.
Hej!
Just energi och främst olja är det industriella kemijordbrukets stora akilleshäl. Vad händer när de fossila bränslena olja och gas sticker iväg och blir allt dyrare. Idag äter vi olja, vilket allt fler börjar inse.
På SVT:s klimat och energisajt Ställ om skrev jag en artikel om ekoodling kontra det konventionell odling med konstgödsel och bekämpningsmedel. I detta fall med anledning av Marit Paulsens pladder i denna fråga. Artikeln här: http://stallom.se/2009/04/24/marit-paulsen-vs-ekojordbruket-darfor-ar-ekologiskt-odlat-battre/
Senare intervjuade jag Gunnar Lindstedt om hans bok Svart Jord. Nedan en fråga:
Hela artikeln kan läsas här:http://stallom.se/2009/06/22/att-skordarna-skulle-fordubblas-med-gmo-ar-en-illusion/
”Vad är det största hotet mot en säker och rättvis matförsörjning?
– Ja det är att vi fortsätter att industrialisera jordbruket och minskar den biologiska mångfalden. Idag bygger vi stora extrema grisfabriker och har ett fåtal grisraser i hela världen. Man jobbar idag med bara fem olika raser i världen och det gör att hela systemet blir svagt. Det blir sjukdomar bland grisarna och det är kanske orsaken till att vi fick den här svininfluensan. Svinfabrikerna är som drivbänkar för ohälsa bland grisarna. Detta är alarmerande. Man tar bort den biologiska mångfalden bara för att det är några få multinationella företag som vill få igång en handel.
– Förutom djur håller de stora multinationella företagen på att strömlinjeforma utsäde och då med hjälp av genmodifiering. Monsanto har idag 90 % av marknaden för GMO – grödor. Och de jobbar envetet för att få dominans för sina grödor och då tränga ut en massa lokala varianter. Och det är ju en fullständigt livsfarlig utveckling:”
Jag är lantbrukare med mjölkkor. Konsekvenserna av den kommande energiomställningen bort från oljan har jag grubblat över i ett antal år nu.
Det är lätt att stirra sig blind på själva dieseln som driver maskinerna. I Sverige lär man kunna räkna med att lantbruket förses med diesel med hjälp av ransonering. På några år sikt skulle det väl antagligen vara möjligt att bygga upp fabriker för produktion av alternativa bränslen för att täcka jordbrukets behov.
Men diesel är bara en av många saker man köper in som lantbrukare. Kostnaden för konstgödsel, utsäde, maskiner och byggnader är beroende av energipriset (vilket lär gå upp).
Konsumentpriset på livsmedel är med andra ord högst beroende av energikostnaden. I Sverige utgör hushållens kostnader för livsmedel omkring 15% av hushållets omkostnader har jag för mig, så det borde finnas utrymme för prishöjningar kan man tycka. Jag är dock väldigt tveksam till detta. I ett samhälle med generellt stigande priser på energi kommer även icke-bönder att drabbas av stigande kostnader på många olika saker, detta i kombination med högre arbetslöshet lär innebära att folk försöker ändra sin kosthållning till billigare typer av livsmedel.
Många lantbrukare kommer att behöva förändra sin produktion för att kunna leverera det konsumenterna har råd att köpa. Räknar man med större produktion av grönsaker krävs mer arbetade timmar än i dag, så även vid en djuruppfödning mer baserad på vallodling och betande djur jämfört med dagens spannmålsbaserade.
Den enskilt största faktorn för vad som kan förändra förutsättningarna för lantbruk, är kostnaden för mänskligt arbete vs kostnaden för energi. Med billigare arbetskraft blir det helt enkelt inte lönsamt med hi-tech.
Det blir i vilket fall intressanta tider framöver, sjölv försöker jag förbereda mig för alla scenarion mellan lågkonjuktur och total samhällskollaps. De flesta andra lantbrukare kör dock vidare i hi-tech spåret. Större, snabbare, effektivare… Mångmiljonlån på banken och ägare till maskinpark som kanske går att använda om några år. Spännande.
Dagens konventionella jordbruk har en stor fördel som de flesta verkar ta för given. Ökad odlingsäkerhet. I kombination med en ökad globalisering har vi i västvärlden i princip avskaffat missväxten.
Kanske något att tänka på framöver?
I egenskap av bonde känner jag mig kallad att kommentera.
Jag skulle önska mig att fler ville lära sig mer om jordbruk så att vi kunde komma något steg bortom de här tröttsamma och svepande påståendena.
Om vi inte utsätts för alltför snabba förvandlingar så tror jag inte själva försörjningen behöver bli den största knäckfrågan. Däremot tror jag det blir en knölig historia när dagens matutgifter på ungefär en tiondel av hushållskassan behöver fördubblas en eller två gånger.
Till skillnad från så många andra så befinner sig vi bönder oss i en bransch som garanterat finns kvar lika länge som mänskligheten
Hej Jörgen!
Det är synd att du så frakt marginaliserar inlägg7kommentarer. Om du avser mitt inlägg som ”de här tröttsamma och svepande påståendena”, så har jag inte så mkt att tillägga annat än att det är meningslöst att diskutera.
Ditt påstående att ”dagens matutgifter på ungefär en tiondel av hushållskassan” är väl ändå ngt snålt tilltagen?
Förlåt Martin, och ni övriga!
Jag borde preciserat vad det är som tröttar ut mig.
Det är påståenden som förutsätter att modern jordbruksteknik inte skulle kunna vara resurseffektiv.
Det är påståenden som förutsätter att husdjur alltid gör större skada än nytta
Och det är påståenden som förutsätter att så kallat ekologiskt brukande alltid är mer resurseffektivt än så kallat konventionellt dito.
Det kanske är begreppet ”hushållskassan” som är illa valt??
Siffran jag hört är neråt 11-12 procent i USA och något högre här, men då gissar jag att det ingår en hel del inköp som jag inte skulle klassificera som mat i ordets egentliga bemärkelse.
Det finns en intressant artikel på Energy Bulletin om de 4 största riskerna med det industriella jordbruket.
Det är nog så att jordbruk är en s.k. ”åskådarsport”, dvs alla kan se olika aspekter av utövandet och har därför en naturgiven rätt att kommentera det hela. I allmänhet är det kritik och förslag till ”förbättringar” som framförs. Andra som håller på med åskådarsport är t ex arkitekter.
Kirschenmann verkar ha bra koll på läget Bengt.
Men det han berättar är att jordbruket inte längre kommer att kunna leverera massor av mat utan att det behöver kosta något.
Det vill säga att dagens situation med matöverskott och 1 miljard hungriga ska anpassa sig till en bristsituation och stigande andelar av hushållsbudgeten till mat.
Detta är alltså inte ett budskap om att maten inte räcker till 9 miljarder människor om 40 år, utan snarare ett budskap om att vi behöver övergå till ett samhälle som tillämpar principer om människors lika värde och gör välfär till så många som möjligt till ett prioriterat mål.
Detta betyder att dagens ”globala agribusiness” behöver avvecklas till förmån för de lokala ekonomierna. (Som ännu så länge faktiskt försörjer 70% av jordens befolkning)
Det är väl en herrans nåd att lokala ekonomier försörjer 70 % av jordens befolkning. Annars skulle vi ha mer än massvält om det är möjligt. Men siffran krymper väl i takt med att global Agrobusiness breder ut sig på alla kontinenter
Skönt att få vara ohämmat enig med dig Martin.
Hej
De frågor du (ni) tar upp i bloggen är viktiga. Det är ju ingen tvekan
om att produktionen idag är starkt beroende av olja (eller fossil energi
i mera allmänna termer). Eller snarare kanske man bör uttrycka det som
att livsmedelskonsumtionen är starkt beroende av energi om vi nu tar
synsättet att bönderna producerar det som efterfrågas och så är det väl,
åtminstone i huvudsak.
De två utmaningar som finns framöver, ökad efterfrågan som inte minst
beror på ökad befolkning och klimatperspektivet i form av att jordbruket
påverkar klimatet och att ändrat klimat påverkar jordbruket, behöver vi
anpassa oss till. Det sätt som vi diskuterar de här frågorna på är i
regel i ett så kort perspektiv, t ex tio år, att så väldigt mycket inte
hinner hända. Vad gäller den första utmaningen konstaterar vi att vi
klarat utmaningen hittills men vet samtidigt att forskning skulle
behövas för att t ex säkerställa högre skördenivåer framöver.
Klimatperspektivet ligger ännu i sin linda.
Hur sedan strukturen på jordbruket kommer att påverkas av detta är
givetvis en intressant fråga. För Sveriges del tror jag knappast att vi
under den närmaste generationen kommer att växla ned till ett mera
småskaligt jordbruk. I u-länder skulle ett mera småskaligt jordbruk i
den meningen att hushåll som idag är ”jordlösa” bereds tillfälle att
odla för husbehov, kunna vara en framgångsrik väg.
Om att återfå kretsloppet kan jag bara hålla med. Inte minst
fosforfrågan gör detta viktigt.
Tack återigen för din fråga som jag säkerligen ägnat alldeles för lite
tid att kommentera. Som du väl förstår av svaret hör inte din fråga till
de som är allra mest högprioriterade på dagordningen. Hur det borde vara
är en annan sak, och inlägg av detta slag är ett litet steg på vägen mot
att lyfta frågan till en bättre plats på dagordningen. Jag kan då
hänvisa till de listor som görs upp om hur olika samhällsfrågor
prioriteras. Det är ju många frågor som ligger högre upp än miljö- och
klimatfrågor.
Många hälsningar
Harald Svensson
Chefsekonom
Jordbruksverket
Hej Harald
Jag kan hålla med om mycket i ditt inlägg men frågan är om du och dina kolleger på Jordbruksverket har förstått innebörden av Peak oil?
Sverige är bland de ledande i världen när det gäller forskning ämnet.Så varför inte bjuda in Globala Energisystem och ASPO för att gemensamt diskutera förutsättningarna för svenskt jordbruk?
Hälsn. Ulf