Vetenskaplig strid om oljans livslängd

Tidningen Riksdag & Departement från Måndagen den 17 januari 2011 så har R&D en artikel där Gustav Krantz och Kjell Aleklett intervjuas. Det framgår rätt klart att alla litar på vad Energimyndigheten tycker, och dom ser inga problem med PO. Så här säger Urban Kärrmarch expert på Energimyndigheten:  ”som inte tror att Peak Oil, oljekrönet, utgör någon som helst risk för det svenska samhället.”  och fortsätter ”De som kan betala får då olja, andra inte.” Detta visar att Energimyndigheten har gjort en bristfällig analys av vad PO betyder, och eftersom ingen annan heller så står vi utan någon Plan B och det kommer nog inte heller att bli någon sådan. Det blir på det personliga planet som man får ta fram en Plan B, C mm.

Så här är hela artikeln från tidningen:

Sverige har låg beredskap för en framtida oljekris. Politiken bygger på bedömningen att det inte kommer att hända. Om det ändå händerväntas marknad och teknikutveckling skapa lösningar.
Oljan är smörjmedlet i både de tekniska och ekonomiska systemen. När oljekranarna skruvats åt har det alltid åtföljts av en lågkonjunktur. Om botten skulle skönjas i jordens oljereserver väntar en kollaps för dagens transportssystem. Den globala handeln skulle bryta samman liksom både industri- och matproduktion. De flesta bedömare är överens om att den lättåtkomliga oljan kommeratt minska drastiskt under de närmaste tio åren, men utbyggnad ochforskning kring alternativa bränslen minskar riskerna. Fynd av naturgas och svårbearbetad olja, lagrad i skiffer och oljesand, är fortfarande stora naturtillgångar. Det är om dessa förmodade, framtida fyndigheter vetenskapen strider. Den svenska politiken grundar sig på de bedömningar som görs av OECD-ländernas gemensamma energiorganisation IEA, som i höstas presenteradesin World Energy Outlook. Där slår organisationen fast att den billigaoljans tidsålder är över och att utvinningen av konventionell olja harnått sin topp och kommer att minska. Men IEA menar att detta kommeratt kompenseras av nya fyndigheter och genom utveckling av de befintliga. Dessutom växer naturgasen som energikälla. Dessa bedömningar delas inte av ASPO (Association for the Study of Peak Oil and Gas), en internationell förening som vill uppmärksamma världen på konsekvenserna av de sinande oljekällorna. Kjell Aleklett, fysikprofessor i Uppsala, är en ledande medlem i ASPO och en internationellt respekterad forskare om globala energisystem. Han har hamnat på kollisionskurs med det svenska etablissemanget när han sägeratt IEA:s modeller om förmodade framtida fyndigheter är överdrivna och orealistiska.
Gustav Krantz är ordförande i ASPO Sverige. Han anser att de fossilabränslena inte täcker framtidens behov. De förnyelsebara drivmedlenkommer inte fram tillräckligt snabbt, trots att det svenska samhälletgör mycket för att utveckla alternativa energikällor.
– Men Sverige saknar helt förberedelser om det skulle bli så atttomrummet efter oljan inte kan fyllas av alternativ. Det är som att gå på slak lina utan några skyddsanordningar. Sverige behöver snarast skapa en plan B! Alla prognoser i nuläget pekar mot ökat transportarbete och därmedökad användning av flytande drivmedel, menar han. Det finns också analyser om vad ett högt oljepris skulle innebära.
– Men det saknas undersökningar om vad som händer om oljan blir en bristvara. Vi menar att oljan kommer att försvinna och eftersom vi har ett globalt system kommer det att ge globala efterverkningar.
Det svenska samhällets krisberedskap bygger på att myndigheters ansvar för en verksamhet gäller både i vardagen och i krissituationer. Det ger Energimyndigheten en central roll när det gäller den framtida energiförsörjningen. Där finns energimarknadsexperten Urban Kärrmarck som inte tror att Peak Oil, oljekrönet, utgör någon som helst risk för det svenska samhället.
– Det är jag inte det minsta bekymrad över, säger han. All vår politik går ut på att minska oljeförbrukningen så mycket vi kan och det finns inte mycket mer man kan göra.
Urban Kärrmarck menar att Sveriges halva procent i andel av världens oljeförbrukning är så liten att vi alltid kommer att kunna täcka våra  behov. I den siffran ingår inga importvaror. Kärrmarck delar i stort IEA:s bedömningar och anser att olja i flytande form snart kommer att bli en bristvara och att prishöjningar kommer.
– De som kan betala får då olja, andra inte. Att Sverige kommer att höra till dem som har råd att betala är jag övertygad om. På Energimyndighetens bedömningar grundas den svenska politiken. Näringsdepartementet är ett exempel.
– Vi har inga egna resurser att gräva i de här frågorna. Energimyndigheten är våra experter, säger departementssekreterare Björn Thelenius.
Politikerna har inte heller styrt sina myndigheter mot en större beredskap för sinande oljekällor. Myndigheten Tillväxtanalys har inte fått något regerings uppdrag att utreda negativa effekter avoljekrönet. Istället ska de fokusera på möjligheter, genom att se hur Sverige ska kunna rida på vågen av höjda energipriser och utvecklande av miljöteknik. Martin Flack är analytiker på Tillväxtanalys med ansvarsområdet hållbar tillväxt.
– Vi har lite yrvaket börjat titta på den här frågan, men har inte gjort några studier kring hur man kan förstå oljepriset och vad bristkan få för effekter för den svenska tillväxten, säger han. För transportsektorn skulle oljebrist få stora konsekvenser, menar Energimyndighetens Urban Kärrmarck.
– Det finns 800 miljoner fordon i världen och att alla skulle drivas av biobränsle är orealistiskt. El är huvudspåret just nu, men flyget och tunga transporter kommer att få vissa problem, för där finns ingen ersättning till oljebaserade bränslen. Den olja som finns kommer nog att hamna i den tunga transportsektorn.
Men det svenska Trafikverket har hittills inte gjort några studier av vad extrema oljeprishöjningar eller brist skulle betyda för trafiksystemen. I en kommande omvärldsanalys finns frågan med, men detär ännu oklart i vilken omfattning frågan belyses där. På kunskapsmyndigheten Trafikanalys arbetar avdelningschef Gunnar Eriksson med en analys av följderna av väsentligt högretransportkostnader för internationell handel.
– Vi försöker förstå vad som händer och har räknat på ett scenario medprocentiga ökningar av transportkostnaderna i ett första steg,säger han. Enligt Trafikanalys skulle prisökningen innebära en förändring ochnedgång i handeln med Sydamerika, Asien och USA till förmån förEuropa. Myndigheten ställer frågan om det kommer att innebära att samhället behöver ändra infrastrukturen. Kommer sjöfarten att öka, behövs fler länkar till hamnar, kommer järnvägs resandet att öka, eller rentav minska så att problem med flaskhalsar och kapacitetstak löser sig av sig självt?
– Vi utesluter inte att förändringar kan behöva göras, men det vi hittills kommit fram till ger inte vägledning om åtgärder, säger Gunnar Eriksson. Men vi tycker att det finns all anledning att följade här frågorna vidare.
Tillväxtverket har inte något regeringsuppdrag att utreda negativa effekter av oljekrönet. Uppdraget är att titta på miljöteknik och hur Sverige ska kunna rida på vågen av höjda energipriser. Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap hänvisar till ansvarsprincipen och bollar därmed frågan vidare till Energimyndigheten.

SKRIBENT: KRISTINA MATTSSON R&D

__________________