Ekonomin är helt beroende av energi och andra råvaror, vilket vi ofta glömmer bort. Det är inte pengarna som får ”jorden att snurra”, det är energi! Det säger Richard Heinberg, när han för några dagar sedan intervjuades i Max Keiser Rapport.
Det finns gått om olja, gas och kol kvar, men vi har tillämpat principen att plocka de lägst hängande frukterna först. Det som återstår blir svårare och kostsammare att få tag i. Energinetto (EROI) blir allt sämre för oljan och mineralhalten allt lägre i malmen vi bryter. Samtidigt stiger kostnaderna och allt mer kapital och energi behövs för att utvinna både energi och andra råvaror.
Kostnaden för att utvinna olja är huvudskälet till nuvarande höga oljepris och varför olja idag kostar100 dollar per fat och inte 20 dollar som förutspåddes för 10 år sen. Detta påverkar hela ekonomin. Höga fraktpriser hämmar globaliseringen, bilåkandet tar allt mer pengar ur plånboken och minskar utrymmet för annan konsumtion. Och ekonomin avstannar. Detta är speciellt känsligt för USA där den ekonomiska tillväxten till 70 % beror på privat konsumtion.
Hur hänger ”peakskuld” ihop med peakoil ?
Vi har en skuldbaserat ekonomisystem där bankerna skapar pengar genom utlåning med statens och politikernas goda minne. För att hålla igång BNP-tillväxten måste vi ständigt öka penningmängden genom nya lån. Så har det pågått sen 70-talet. En ständigt expanderande utlåning.
Idag har t ex privathushållen i USA så stora skulder att de inte är kreditvärdiga och därför inte får låna mer. En hög arbetslöshet och många år med minskad reallön bidrar oxå till minskad utlåning.
Just nu befinner USA på höjdpunkten både när det gäller skulder för privatpersoner och staten, inkl en global peakoil för den viktigaste oljan, crude oil.
Prisökningar på olja, de senaste månaderna, drivs knappast av oljespekulationer från den påspädning av kapital genom QE-program som skett av USA:s centralbank FED, utan snarare pga av stor efterfrågan i Asien, framförallt Kina.
QE-program från FED är de sista desperata försöken att få igång ekonomierna, men det är ett lönlöst försök. Det är som att lösa en gigantisk kreditkortsskuld med ett annat kreditkort, säger R Heinberg.
Trots detta tror R Heinberg att det kommer fler QE stimulanser från FED och andra centralbanker
Men det kommer inte att funka!
Varför reagerar inte sunt tänkande kapitalister på prissignalerna, ett allt högre oljepris, och börjar söka efter alternativ: frågar Max Keiser.
Prissignalen finns där men ingen alternativ respons. Det finns inget substitut till olja, därför funkar inte prissignalen för olja på finanskapitalet, avslutar Richard Heinberg. En minst sagt tydlig vink om vilken verklighet vi håller på att glida in i vare sig vi vill eller inte.
Vi på ASPO Sverige har startat en granskning av myndigheternas krisberedskap inför inför kommande brist på energi, främst olja. Bloggen Cornucopia skriver idag att prognoser för bilåkande år 2030 pekar på en minskning med 60 %. Vad säger t ex de rapporter som kommer från Energimyndigheten och Konjunkturinstitutet. Finns det överhuvudtaget någon plan B i kommuner, landsting och inom staten om det som många forskare och samhällsanalytiker varnar för – inträffar? Hör av dig om du är intresserad att delta och veta mer om denna process !
Bra med en sån granskning tycker jag. Mitt lilla bidrag finns här:
http://theoldinsane.blogspot.com/2011/06/eskilstuna-kommun-on-peak-oil.html
Ett par citat från den trafikplan som nu är ute på samråd:
”Priset på oljan påverkas av att man inom kort (bedömningarna varierar mellan 2-10 år) når det som kallas ”peak oil”
Det är ju bra, men så skriver man:
”Personbilstransporterna (km/person) skall minska med 10% till 2020.”
Här nånstans kan man bli lite fundersam om dom förstått sammanhangen. Dessutom är dom lite stolta över följande:
”Eskilstuna är idag en ”framåt” kommun i stark utveckling. Det har bekräftats genom bl a utmärkelsen ”Årets tillväxt kommun 2007″ . Eskilstuna kommun tilldelas priset för sitt målmedvetna förändringsarbete med att skapa hållbar tillväxt.”
Hållbar tillväxt…
Man uppmanas att skicka in synpunkter senast 1 september så det finns fortfarande möjlighet att försöka påverka. Se länk:
http://eskilstuna.se/sv/Bygga-bo-och-miljo/Stadsplanering-och-byggande/Planera/Trafikplanering/Trafikplan/Lamna-synpunkter/
Jag har ingen aning om hur det ser ut i andra kommuner, men av en händelse råkar Energimyndigheten befinna sig i Eskilstuna. Vet inte om det är bra eller dåligt.
Det är dessa utmaningar som är grunden till mitt förespråkande av kärnkraft. Om ekonomin krymper till det som kan försörjas med en god tillgång till el finns det en gräns för eländet.
Ja vet det Magnus! Och det är lika orealistiskt nu som för 4, 8 och 12 veckor sedan. Argumenten mot kärnkraft har redovisats utförligt i tidigare trådar, varför jag avstår att kommentera detta mantra. Kärnkraften är dessvärre lika död som en stenkaka från 50-talet.
Dessvärre? Betyder det att det finns en utveckling av kärnkraften som du skulle finna önskvärd om den lyckades?
Magnus, dessvärre måste jag göra dig besviken. Mitt ”dessvärre” var bara ett sätt att möta alla ”tappade sugar” som fortfarande är kvar i förnekelsestadiet och en hjälp att komma vidare. Det intressanta i mitt inlägg är väl att finansmarknaden övergett kärnkraften och ser inte denna som ett substitut för på bristen på olja. Som bekant har marknaden alltid rätt i vår lånebaserade tillväxtekonomi!?
Bra skrivet Martin!
Men Magnus, du kör på i samma spår och letar efter felet på fel ställe. Felet är hur våra pengar skapas. DET SKAPAS INGA PENGAR TILL RÄNTAN I SAMBAND MED ATT PENGARNA TILL SKULDERNA SKAPAS. Pengarna till räntan på varje kredit MÅSTE skapas av ANDRA skuldtagare. Detta förutsätter i sin tur en för evigt växande ström av nya skuldtagare, mer råvaror, mer energi, mer av allt helt enkelt, annars blir det problem i den så skallade ekonomin.
Mer energi är inte ens nära en lösning om vi inte går till roten av det onda och inför skuldfritt skapade pengar.
Vad skall de tappade sugarna komma vidare till efter att ha passerat förnekelsestadiet?
Det går inte att förhandla bort samhällets anpassning till mindre resurstillgångar, den händer oavsett om vi vill att den skall hända och kommer att hanteras på olika mer eller mindre rationella sätt. Mycket förenklat så ser jag tre huvudlösningar framför oss.
1. En utveckling som domineras av en stor mängd olika tekniska lösningar som även underlättar andra förändringar. Tyvärr kommer det aldrig att ske överallt och det räcker bara till en del av anpassningen.
2. En utveckling som domineras av mirakulös politik och moral där människor frivilligt sänker sin levnadsstandard för att altruistiskt hjälpa andra. Tyvärr kommer det aldrig att ske överallt och det finns många historiska exempel på ledare som har använt sådana lösningars retorik ihop med löften om en rationell statsmakt till att införa hårda diktaturer.
3. En utveckling som domineras av folkmord som snabbar på mänsklighetens krympande så resursförbrukningen inte behöver minska så fort för de individer och grupper som är mäktigast. Både fascistiska och socialistiska diktaturer har genomfört sådana utrensningar under första halvan av 1900 talet och detta är den enklaste lösningen att genomföra då det är lättare att förstöra än att bygga upp och den bara kräver avund, hat och rädsla som blir självförstärkande när ledare med en ond agenda får fart på rädslan och hatet på motsvarande sätt som i Jugoslavien.
Jag är rädd för att det blir den tredje fascistoida lösningen på dilemmat med sinande resurser som kommer att bli den vanligaste, det gör mig deprimerad och uppgiven. Jag vill och jag behöver arbeta med sådant som gör de konstruktiva lösningarna lättare att genomföra så det finns mera hopp. Det är därför jag är så envis med kärnkraften, den är en teknologi som kan ge många länder mycket stora mängder el som gör andra lösningar möjliga att genomföra. Jag vill bidra till att ge människor positiva verktyg för att lösa problem så inte enbart de negativa verktygen återstår. Det är även därför som jag inte är fientligt inställd till konkurrerande icke-destruktiva lösningar, dilemmat är gigantiskt och alla icke-destruktiva lösningar behöver prövas.
Hittade lite mera motivation i Holland förra helgen när jag besökte familjen Franks hus där Anne Frank skrev sin dagbok, hoppas den motivationen blir mera uppbygglig än nedbrytande. Sådana öden upprepade obegripligt många gånger blir något som vi får om det går illa. Det var trevligt att cykla till och från flygplatsen i Linköping och åka tåg i Holland men flygturen var en belastning.
Jag orkade läsa till slutet av ditt inlägg och jag förstår att du är pessimist. Men du letar efter lösningen på våra problem på fel ställe. Vår nuvarande kris orsakas av att den resursbas, vår så kallade ekonomi, vilar på, tryter. Om det sedan är uranet, oljan, kolet, det rena vatten, ren luft eller nåt annat spelar ingen roll. Mer kärnkraft eller vad det nu kan vara, är ingen lösning. Det vi istället ska kräva av våra politiker är en förändring av det som orsakat problemen, skuldbaserade pengar belagda med ränta och istället införa av staten skuldfritt skapade pengar.
Om man går tillbaka i historien så är det inte den första gången makteliten kraschat ekonomin på grund av att deras girighet fått styra över ekonomiskt oinsatta medborgare i våra så kallade demokratier. Denna gången är det emellertid allvarligare eftersom vi, för första gången på tusen år, kommer att bli tvingade att rätta munnen efter matsäcken. Det kommer inte att finnas mer och mer i framtiden, men jag tror det finns nog åt alla i en rättvisare värld.
Farfar, jag håller med om att det svåraste med våra nuvarande ekonomiska och politiska problem är att resursbasen tryter. Kunde jag inbilla mig själv att den är oändlig skulle allt blir mycket lättare och det skulle bli rimligare med en tro på utopier.
Det finns ingen enskild lösning på problemen(*), det finns lösningar som hjälper för en del av problemen under kortare eller längre tid. Jag tror detta är en allmängiltig sanning för både tekniska och politiska lösningar och de som är lite mitt emellan som att påverka incitamenten i samhället genom att förändra systemen som reglerar penningmängden och vilka som skapar och förstör värdesymbolerna. Ett införande av skuldfria pengar gör inte att avundet försvinner eller det rättmätiga önskemålet att leva ett hyggligt liv i stället för att hanka sig fram med dåligt vatten och för lite mat osv. Det finns oavsett penningsystemet utformning ett stort sug efter tillväxt.
Att reglera så det blir rättvist är mycket svårt då maktmedel för att tvinga fram rättvisa genom att tvinga människor att lämna resurser till andra med lätthet kan manipuleras för att göra de som styr maktmedlen ”extra jämställda”. Det må vara proletariatets diktatur, FN tjänstemän eller EU byråkrater, egennyttan blommar ut hos makten. Det jag hoppas mest på är fria marknader, demokrati och social rörlighet så samhället inte stelnar och till slut bara förmår använda dåliga lösningar på problem. Alla mina dellösningar är svåra, de kräver en massa jobb, långsiktigt tänkande och dessutom att man offrar konsumtion för att i stället göra investeringar för framtiden.
(*) Ingen enskild moraliskt acceptabel lösning, alla resursproblem förutom tillgång till kvalificerad arbetskraft skulle kunna lösas genom ohyggligt omfattande massmord.
Magnus, jag ska tålmodigt försöka gå till botten med det du säger. Du förespråkar just det samhälle vi nu är på väg att lämna. De fria marknaderna förutsätter ju just en obegränsad resursbas. Det kan inte existera någon fri marknad utan en fri tillgång till kapital/krediter/råvaror/transporter/konsumenter, kort sagt samma värld vi nu är på att lämna just på grund av brist på det jag nu nämnt.
Ett kort förtydligande:
Våra pengarnas funktion som bytesmedel övertogs av ett gäng parasiter i samband med centralbankernas införande i slutet av sextonhundratalet. De fria pengarna blev belagda med ränta och skapas sedan dess genom räntebärande skulder. Detta faktum har av girighet undanhållits från folk av makteliten sedan dess.
Denna era kommer nu till sitt slut på grund av att den resursbas de genom krediter skapade ”pengarna” vilar på börjat sina. Signalerna har varit tydliga under lång tid men de av våra styrande som vet, har valt att blunda för det självklara och hoppats på att det skulle uppenbara sig någon form av mirakel.
För att komma vidare i denna värld av ekonomiska hemligheter är en bra start att läsa Nils Fagerbergs mycket fina uppsats:
”Är den svenska valutan anpassad för en långsiktigt hållbar utveckling? – vilka brister finns och hur kan de åtgärdas?”
Finns helt gratis att ladda ned.
Farfar, det som jag finner viktigt med en fri marknad är att många människor handlar med varandra och gör det frivilligt och både som enskilda individer, föreningar och företag där organisationerna hela tiden förändras så en grupp inte får makt nog att låsa marknadens funktion och göra den ofri. Detta kan finnas oavsett om den totala ekonomin växer eller kryper men när den kryper kämpar givetvis de som håller på att bli onödiga eller utkonkurrerade med näbbar och klor vilket riskerar att skada samhället.
Att det finns intressenter som lyckas övertyga folk och politiker om att marknaden är detsamma som finansinstitutioner är en del av problemet som leder till ”to big to fail” tänkande som försvårar marknadens spontana förnyelse.
Hitintills har penningdebatten gett mig uppfattningen att systemet var genialt för att maximera exploateringstakten i en växande ekonomi med ökande resursanvändning. Det är mycket möjligt att det nu behöver ersättas med något annat så samhällets anpassning till nya förutsättningar inte försvåras och grundpelare som marknad, äganderätt, respekt för medmänniskor och demokrati inte skadas. Vad detta då skulle vara har jag kanske en uppfattning om om några år så fortsätt argumentera.
En egenskap som är intressant med marknader där alla aktörer är överens om gemensamma spelregler som är konsekventa för både stora och små är att de kan ge en frivillig utjämning av tillgängliga resurser.
Jag håller på och läser uppsatsen som du rekommenderade.
Artikeln är USA-centrerad och allmänt feltänkt. Världsekonomin kommer växa med 3% iår, och har hittills växt med cirka 15% sen den globala oljeutvinningen hamnade på en platå för fem år sen. Trots en USA-baserad finanskris och spruckna bubblor! Av världsekonomins tillväxt i år kommer 80% ske i de ”emerging markets” som utgör 50% av världsekonomin.
Ni i ASPO Sverige har övertagit den amerikanska PO-communityns navelskådande syn på ekonomi och skuldsättning. Under tiden har Chindia ”bara” 8-9% tillväxt pga dåliga tider och brist på draghjälp från väst. Världens tyngdpunkt har redan kantrat. Vakna!
Jeppen, ASPO har såvitt jag vet inte övertagit något navelskåderi, utan vi har bedömt att Sverige lever i en kreditdriven tillväxtekonomi som är global och där bankerna med politikernas goda minne mer eller mindre tillåts skapa pengar av luft. (Vad det leder till börjar vi så smått få hum om). Och där realekonomin inte hänger med då naturresurserna blir allt mer knappa, främst olja. ASPO Sverige har aldrig varit så vaken som nu, då mycket av det som förts fram av ASPO under årens lopp visar sig stämma rätt väl med utvecklingen i stort. Det betyder givetvis inte att det alltid kommer att förbli så. Verkligheten är alldeles för komplex för att förutse. Däremot vet vi att bristen på olja och annan energi kommer att ställa mycket av det vi tar för givet – över ända. Därför behövs en plan B på alla nivåer i samhället, för tänk om ”allmänt feltänk” som du skriver, skulle visa sig vara sant!?
Farfar: tack för din tålmodighet. Bifogar länken du pratar om.
http://www.jak.se/sites/default/files/folkbildning/dokument/Den_svenska_valutan.pdf
Jeppen:
Även Kinas ekonomi drivs väl av det som inte kan växa mer, uttaget av från naturen ändliga resurser? Jag har i alla fall inte hört nåt annat. Det är ju just detta denna blogg handlar om, att uttaget av olja inte kan öka mer. Om vi vanliga människor fortsätter att låta oss vilseledas av medias ägare och våra politiker kommer vi snart alla att låta oss ledas in de krig vi nu ser starten på runt Persiska viken och dess närhet. Det kan ju ifrågasättas varför det är krig just där? Varför invaderades just Irak? Var Saddam värre för sitt folk än vad Robert Mugabe är för sitt? Varför detta intresse för ett bergit iskallt land som Afghanistan? Det kan väl inte bero på olja? Eller? Kanske dags att vakna?
Sovjet expanderade i snabb takt med en kommandostyrd ekonomi tills deras ineffektiviteter i organisationen, människors håglöshet, miljöskador och groteska rustningskostnader hejdade dem kanske var det sjunkande oljeproduktion och världsmarknadspris på olja och gas som till sist knäckte deras ekonomi.
Kommunismen fick delar av sin popularitet med löftet att vara effektivare på att industrialisera och producera än kapitalismen, har jag förstått 1900:talets historia rätt var det under flera decennier för många osäkert vilket system som var effektivast på att exploatera resurser och omvandla dem till nyttigheter.
Jämför man med USA ser jag bailouts av ”too big to fail” i kombination med miljardbonusar som tydliga tecken på ineffektiviteter i det ekonomiska styrsystemet, det finns håglöshet, groteska rustningskostnader och sjunkade oljeproduktion. Sedan finns det även kämparglöd och en tradition av förnyelse så det finns hopp om att det kommer ut något bra på andra sidan krisen men det kan också gå helt åt skogen. ( Sedan vet jag att det är mycket komplexare än så men kultur och argumentation från USA genomsyrar vår kultur så mycket att det inte går att undvika att förhålla sig till deras debatter och ibland blir de våra trots att det situationen här är helt annorlunda.
Jag tror det här var ett lagom stycke för denna debatt. )
Sovjets planekonomi och andra planekonomier har gått åt pepparn, kapitalism med stelnande politiska och juridiska institutioner som i USA går inte bra, statskontrollerad rövarkapitalism som i Kina ger tillväxt och miljökatastrofer och jag sitter och är nervös över vad deras ganska kompetenta och rationella statsledning bestämmer sig för när det börjar gå på tok då de inte har samma politiska hämningar som USA och andra västländer. Det finns inget riktigt bra exempel att ta efter.
Det som förefaller bäst i ett hyfsat välfungerande land som Sverige är att vårda marknaden och dess institutioner och t.ex. se till att miljöskador kostar så de hanteras av gamla etablerade funktioner, uppmuntra egna initiativ och engagemang för andra människor, försöka rensa i det politiken styr och finansierar med skattepengar så det som är riktigt viktigt kan skötas bra, fila här och där på det som underlättar anpassningar till nya situationer och skyddar mot fysiska risker och givetvis att investera i faktiska nyttigheter. Jag vet inte hur långt det räcker men det borde ha mindre risker och vara bättre på att utnyttja möjligheter än en revolutionär totalförändring.
Hej Magnus!
Vad du förordar är ”fullfart på stället marsch”, med samma kreditdrivna lånekonomi, samma, samma samma av allt fast lite bättre. Har förstått men delar inte din ståndpunkt.
Martin, ungefär samma och hela tiden lite bättre, det är min önskedröm och filosofi för både det som jag förstår och nästan förstår.
Du förefaller förstå mig men tyvärr har jag ännu inte förstått vad ditt förslag på lösningar eller lösningsmetoder är. Du är mycket flitig med att peka ut problem och jag håller med om många problembeskrivningar men vad skall göras utöver att något MÅSTE göras? Ett MÅSTE som tillräckligt länge stängs in av inaktivitet ger förr eller senare en radikal förändring och radikala enkla förändringar gör mig orolig.
Ungefär samma principer och funktioner, jag centrerar inte mitt tänkande runt att det skall vara samma individer och organisationer som har makt och gör saker. Jag ser inget problem med konkurser och sönderfall så länge som det görs något nytt med det som sönderfaller, helst med minsta möjliga förluster av realt kapital och kompetens.
Dansarna kommer och går, det viktiga är att dansen består. Kronan, dollarn eller euron må försvinna och ersättas av något nytt. Saab må gå i konkurs och något nytt göras i fabriken. Presidenter och företagsledare kommer och går. Det är mera normalt att sätta ansikten på delar av ekonomin och fokusera på de symboliska individerna som representerar olika branscher och mäktiga intressen eller se abstrakta företeelser som individer som man är kompis med.
Magnus, nu får du ge dig. Vi upprepar samma sak gång på gång utan att du tycks kunna komma till någon insikt. Får du betalt av politiska intressen för att upprepa samma smörja?
Martin: Frågan är vad problemet skulle vara med en ”kreditdriven tillväxtekonomi”. Det är ett praktiskt sätt att hantera pengamängd på. Och när krediterna sinar och vi riskerar en onödig kontraktion pga minskad pengamängd och deflation, som under senaste krisen, så svarar centralbankerna med att öka sina pengamängder för att kompensera.
När det gäller att ”naturresurserna blir alltmer knappa” så är det som sagt så att den globala reala tillväxten summerat till cirka 15% (än så länge – det fortsätter tugga på) under oljeplatån, så hur menar du att ”realekonomin inte hänger med”? Det är ju tvärtom så att realekonomin springer ifrån naturresurs-begränsningarna, helt uppenbart!
Farfarn: Vadå ”Kinas ekonomi drivs av det som inte kan växa mer”? De bygger framförallt på kol, och det växer fortfarande, och börjar dessutom rampa kärnkraft och vind, som inte har några praktiska begräsningar. Afghanistan är tämligen ointressant ur oljesynpunkt. Möjligen kunde det funka som transitland, men det är verkligen konspiratoriskt att tro att kriget handlade om det.
Den här debatten inbjuder till radikalt tänkande. Det vore på sätt och vis skönt om det fanns en ond fiende att bekämpa, någon huvudskurk att skylla allt på och bekämpa, attans otur att världen är komplicerad.
En mera moderat tanke: Det är trist att se verksamheter gå i konkurs men roligare att se nya startas. På det stora hela är det svårt att ha det ena utan det andra.
Det är uppenbarligen så att vissa inte förstår eller får betalt för att inte förstå.
Om Sverige får energibrist i framtiden så torde det främst bero på politiska beslut inte fysiska.
Enligt Svensk Energi så är t.ex. vindkraftspotentialen till land större än flera 100 TWh och till havs 50 TWh.
Den oexploaterade vattenkraften uppgår till ca:30 TWh.
Vad som gäller kärnkraften så krävs idag en uranhalt på minst 160 ppm för att erhålla ett energinetto, vilket då främst skulle peka på uranfyndigheterna i Billinge.
Rolle! Mitt inlägg handlade inte om vad en ev potential av energi finns, utan varför den fria alltid goda finansmarknaden inte verkar förstå, vill förstå eller kanske avstår från att förstå de marknadssignaler som kommer att satsa kapital för att just utveckla t ex vindkraft och kärnkraft? Utan fortsätter satsa sitt kapital på fossil energi. Det där att politiska beslut som skäl till en ev brist på energi är lite väl grovhugget. Då har man dessvärre inte riktigt hajat vilken potens som ligger i olja och att det inte finns något energislag som kan mätas sig med olja och skulle kan ersätta olja. Inte ens tusentals nya kärnkraft skulle räcka för att få fram energi som skulle kunna täcka bortfallet av olja. Sen går det inte att jämföra el och olja, de är dessvärre inte utbytbara.
Jeppen: Avstår från att kommentera dina påståenden att ”kreditdriven tillväxtekonomi” inte är något problem och att ”realekonomin springer ifrån naturresurs-begränsningarna”. Skulle vara intressant att veta vilka källor som stöttar dig i den iakttagelsen. Och sen vill jag påpeka att tråden handlar om varför finansmarknaden inte hörsammar prissignaler och en kommande brist på olja och energi.
Martin: Du har helt enkelt fel. Marknaden reagerar på prissignalerna och skapar otaliga oljealternativ och oljereduktioner. Sen oljan inledde sin platå år 2005 så har totala energi-framställningen i världen ändå ökat med 11%. Och tillväxten har varit totalt runt 15%. Marknaden har alltså funnit sätt att substituera olja och fortsätta växa.
Under den här tiden har givetvis oljeanvändningen börjat omstruktureras både geografiskt och vad gäller användningsområden. Exempelvis har Sverige minskat sin konsumtion med 13%.
Jeppen, du menar alltså att du tror att när vi börjar kana ner för platån, så kommer vi att lyckas lägga i en högre växel och producera oljesubstitut så att det räcker för en ökande olje-efterfrågan. Samtidigt som folk får mindre pengar att lägga på konsumtionsvaror (jag har svårt att tro att oljesubstituten går att få lika billiga som oljan om man följer hela produktions-ledet) så lyckas vi vidhålla tillväxt?
Det är inte fråga om alternativen noll eller tusentals nya reaktorer som på egen hand skall ersätta oljan. Jag skulle vara bra glad över ett par, tre nya stora generation 3+ reaktorer i Sverige. Då skulle de äldsta kärnreaktorerna kunna stängas och el exporteras till Danmark när de börjar få ont om naturgas. Helst borde det skiftet göras innan den danska gasen sinar då den är ett utmärkt fordonsbränsle som kan ge några års respit för åtskilliga tusen fordon medan diverse anpassningar görs. Det räddar inte världen men är bra för den lokala och regionala ekonomin.
Nästa energiproblem utöver fordonsbränsle borde bli brist på sopor till avfallskraftvärmeverken, det importeras redan sopor och sopmängden kommer att minska med större återvinningsvärde och mindre konsumtion under lågkonjunktur. Den enklaste lösningen är troligtvis att bryta mera stubbar och torv men det skulle kunna fungera med några små kärnreaktorer i de största fjärrvärmenäten, det skulle frigöra biobränslen som kan förgasas för syntes till fordonsbränslen.
I detta finns det ett större antal forsknings och teknikutvecklingsprojekt som staten skulle kunna stödja och förhoppningsvis lockar det till etablering av kvalificerade industrier som producerar delar till nya energisystem och underlättar byggande av anläggningar. Skall det göra en rejälare skillnad för den globala situationen måste det exporteras teknik och utrustningar. Jag hoppas att det är mera lockande för det kapital som är tillgängligt än investeringar i att utvinna svårtillgänglig olja och gas.
Magnus Redin, solvärme med värmelager skulle kunna stå för 70 % av Sveriges uppvärmningsbehov, en teknik som det för övrigt storsatsas på i Kina där solfångare börjar kunna ses på var och vartannat hustak.
Vad som gäller godstransportsektorn så finns det redan koncept som beräknas bli lika kostnadseffektiva eller bättre som dagens oljebaserade. Tänker närmast på konceptet elvägar (trådlastbilar)som har erhållit stöd från Energimyndigheten för teknikutveckling och utvärdering.
Elenergi kan också omvandlas till kemisk energi t.ex. i batterier ,flytande bränsle metanol och väte.
Bilindustrin som naturligtvis inte vill minska sin försäljningsvolym p.g.a. att oljan börjar bli dyr satsar nu alltmer på att utveckla elbilar, batteridrivna och bränslecellbaserade.
Investerare söker sig till områden som snabbt kan ge god avkastning, inget konstigt med det.
I en kinesiskt rapport så är t.ex. slutsaten att ett solcellbaserat kraftverk redan 2015 kommer att vara mer lönsamt en ett kolbaserat kraftverk.
Visst kommer det att bli en del problem både tekniska och ekonomiska i samband med utfasningen av oljan men inga av några större betydelse.
Rolle, har du någon mer information om värmelager? Jag vet att det har gjorts försök med säsongslagring i bergrum och isolerade tankar med relativt varmt vatten som kan användas direkt för uppvärmning och att det vart ganska misslyckat pga för små tankar, dvs för stora förluster. Det finns förslag om att säsongslagra sommaröverskott från sopförbränning och industrier men jag vet inte om något är på gång. Att lagra lågtemperaturvärme för värmepumpar är dock något som används hyfsat allmänt.
Trådlastbilar är en lovande lösning, den borde kunna fylla nischer som inte passar för järnvägsnätet. Nyckeltekniken som söks är automatiska strömavtagare vilket även skulle kunna användas för att göra trådbussnät i städer billigare och snyggare när man kan skippa ”spindelnäten” över vägkorsningar och rondeller.
Hur stora problemen vid utfasningen av oljan blir borde bero på olika samhällens flexibilitet i att ändra vanor och vilja att investera för framtiden.
Jeppen, om jag har fel eller inte är väl ointressant. Frågan är om R Heinbergs och Max Keisers slutsats är korrekt. De anser att finansmarknaden inte reagerar på de prissignaler som ett ökat oljepris innebär. Du har inte övertygat mig om att Heinberg och Keiser har fel. De framhåller att investeringskapitalet går till BAU? Du skriver att Sverige har minskat sin konsumtion med 13 %. Av vad och sen när då? Vilka källor refererar du till när det gäller dina procentsatser. Varifrån kommer siffrorna? Är t ex inbäddad energi från vår import av varor inkluderade t ex ?
Sen noterar jag att du liksom finanskapitalet som styrs av snabb avkastning och är kvar i tron att vår framtid ligger i att fortsätta köra oljespåret. Du skriver ”totala energi-framställningen i världen ändå ökat med 11%. Och tillväxten har varit totalt runt 15%.” Hur mycket att denna ökning är i den reala ekonomin? Ledsen men jag har svårt att hänga med i ditt resonemang!
Magnus Redin, har inte mycket att tillägga vad som gäller värmelager möjligtvis att danskarna ser det som en möjlighet att ta vara på mer av sin vindkraft, värmelager för fjärrvärme samt värmelager för hushåll.
Med insiktsfulla medborgare som är villiga att stödja den tekniska utvecklingen innan det privata kapitalet anser att det är lönsamt att gå in så finns alla förutsättningar för en smidig övergång till ett oljefritt samhälle.
Jag måste säga att jag är oerhört imponerad av att farfar orkar med att överhuvudtaget kommentera Magnus och Jeppen. Ni förstår verkligen inte hur pengar skapas och borde lyssna på farfars råd: läs på och försök åtminstone förstå! Magnus: jag brukar förstå det jag läser men dig förstår jag nästan aldrig.
Martin: Investeringskapitalet går förstås inte bara till BAU vad gäller olja. Hybrid- och gasdrift av bilar får rätt mycket stålar. Diverse CTL- och GTL-projekt är på gång. En hel del oljeefterfrågan skiftar till andra länder och till andra områden. Massor med effektivisering- och besparingsåtgärder sker per automatik – exempelvis går havstransporter långsammare (för att spara bränsle) ju dyrare oljan blir.
Jo, Sverige har minskat oljekonsumtionen med 13% sen oljeplatån inleddes cirka 2005. Siffrorna och procentsatserna får jag BPs ”statistical review of world energy 2011”. Du hittar den lätt på nätet. Det där med inbäddad energi spelar måttlig roll, eftersom såväl Sveriges som världens BNP ökat kraftigt under oljeplatån.
Din fråga om hur mycket av BNP-ökningen som är i den reala ekonomin besvaras lätt: Allt. Det är real BNP jag pratar om, självklart. Sen undrar jag varför du tycker att jag ”är kvar i tron att vår framtid ligger att fortsätta köra på i oljespåret” när jag påpekar att total energikonsumtion ökat 11% medan oljan stått still. Det innebär ju motsatsen – oljan är på väg att ersättas. Ekonomin blir allt mindre oljebaserad för varje år. Från 2005 till 2010 minskade oljans andel av totala energin från 36.2% till 32.6%!
Rolle, befintliga elpannor och dygnslager i fjärrvärmenäten skulle redan nu kunna användas för att ”lagra” tillfälliga överskott av vindel när det blåser riktigt bra. Kruxet är bara att det då måste finnas en marknadssignal i form av lägre elpris som gör det lönsamt att köpa el för att producera värme. Om den marknadssignalen släpps fram genom t.ex. timprissättning för alla abonnenter som önskar det kan även vanliga villaägare osv dra på värmepumpen på max och lagra värme i villans betonggolv när elpriset är riktigt lågt.
Magnus Redin, i ett tidigare inlägg så nämnde jag b.l.a att el kan nyttjas för att tillverka metanol.
Idag så går Ny Teknik ut med nyheten (under fliken Energi) att ett isländskt företag Carbon Recycling har startat tillverkning av metanol av el+koldioxid.
Det intressanta i sammanhanget är naturligtvis att företaget anser att det kan bli lönsamt. Behöver väl knappast nämnas att metanol kan nyttjas som ersättare för olja som drivmedel.
Jeppen: för att återgå till mitt ursprungliga inlägg och samtalet Heinberg och Keiser. Det är klart att som du skriver: investeringskapitalet i detta fall på Wall Street och i USA ”går förstås inte bara till BAU vad gäller olja”. Det som spiller över på de goda exempel du anger är dessvärre en droppe i havet i jmf med vad som satsas på fossil energi i olika former. Enligt Svante Axelsson och SNF satsas det inom EU (om jag minns rätt från mötet med nätverket NOG i maj 2011) minst 10 ggr mer kapital på fossil energi än förnybar energi. Så detta gäller inte bara USA. Prissignalerna för olja verkar inte gå fram eller nonchaleras av kapitalet. Det var mitt budskap.
Avstår från att bena ut vad som ligger bakom de siffror som bl a BP redovisar. Är väl bekant med dem. Dessvärre finns alldeles för mycket äpplen, päron och olika kompotter och tillsatser i dessa siffror, för att det ska kännas meningsfullt att bena ut vad de betyder ur olika perspektiv. En fråga. Vad är den reala ekonomin och den reala tillväxten för dig?
Att tio gånger mer satsas på fossil energi måste bero en del på hur man räknar. Vidare så är det isåfall en rimlig takt. Ditt påstående att marknaden inte reagerar på prissignaler faller liksom bort per automatik, eftersom den lika lite kan låta bli som biologiskt liv kan låta bli att fylla tillgängliga nischer.
Med real tillväxt och ekonomi avser kan förstås inflationsrensade data. Men du kanske snarare associerar till sånt som dels görs av karlar i blåställ och dels uppfyller dina godtyckliga krav på nödvändighet eller nyttighet?
Det är väl utmärkt att förnybart får en tiondel? Det är ju massor! Men om det inte får mer så är det inte motiverat att lägga mer för närvarande – exempelvis för att negawatt ofta är billigare. Att prissignalerna inte går fram eller ignoreras är förstås nonsens, det är ungefär som att säga att organismer inte reagerar på mindre näring eller solljus. Är det något marknaden gör så är det att reagera på pris – det är en helt grundläggande del av dess funktionssätt!
Vad gäller den ”reala ekonomin” så har jag hittills tolkat det på gängse sätt, dvs som inflationsrensade siffror. Dvs om jag säger att BNP ökat 15% så har den verkligen det. Men nu inser jag att du kanske bara tänker på varor som är producerade av män i blåställ och som dessutom uppfyller andra godtyckliga kriterier på vad du tycker är användbart/nyttigt på riktigt?
För att tillverka ersättning för den svenska bensin och oljekonsumtionen med den ovan nämnda metoden så skulle det krävas 70 TWh el.
För den intresserade så finns ett häfte med titeln DRIVMEDEL AV KOLDIOXID OCH VATTEN, av J-G Hemming och Bengt Lindhé på
adlibris.com.