Ekologi - Ekonomi - Energi - Politik

Extrem lågkonjunktur enda medicinen mot global uppvärmning

Print Friendly, PDF & Email

Vad ska politiker säga och lova för att vinna ett val eller få sitta kvar vid köttgrytorna? Jo, ”vi ska skapa tillväxt och få fler i arbete”. Eller upprepa mantrat jobblinjen, jobblinjen och jobblinjen. Känner du igen tugget från debatten i Agenda i söndags mellan de svenska partiledarna och utfästelser från nyvalde franske presidenten Hollandes valkampanj i Frankrike under de senaste veckorna? Endast en fortsatt ekonomisk tillväxt kan rädda vår välfärd.

Och detta är ju egentligen något som vi alla vill höra. Vi vill så innerligen tro på Business As Usual (BAU)! Att mer av samma ska lösa vår ekonomiska kris, medborgarnas och samhällets stora skulder och de globala klimatförändringar.
Men här ligger en motsägelse.

Det går inte att båda ha kakan och äta kakan. Ekonomisk tillväxt kräver ständigt mer energi som ger mer utsläpp. Det borde våra kära politiker utgå ifrån och inte kollegialt mörka för väljarna. Det är självklart att våra politiker känner till att över 80 % av den energi som används globalt är fossil m a o  är kol, olja och gas. Att Sverige dessutom är en stor oljekonsument och tillhör ett av de länder som släpper ut mesta koldioxid per capita borde oxå våra politiker erkänna oavsett partitillhörighet.  Tänk att det är så svårt att  ärligt erkänna att våra utsläpp ligger i världsklass inbegripet de  som sker för vår skull i andra länder genom produktion av varor som exporteras och  konsumeras i Sverige.

Här ställs jobben och välfärden mot vår önskan att begränsa den globala uppvärmningen. För att hejda denna får vi antingen bromsa den ekonomiska tillväxten eller förändra hur världens ekonomier fungerar. Detta är innebörden av en studie från University of Michigan om hur våra utsläpp av koldioxid påverkar klimatet. Se länk:

http://ns.umich.edu/new/releases/20369-global-warming-new-research-emphasizes-the-role-of-global-economic-growth

Studien, som genomförts av José Tapia Granados och Edward Ionides vid Universty of Michgan och Óscar Carpintero vid University of Valladolid, Spanien. Den publicerades online i en peer-reviewed tidskrift som heter Environmental Science and Policy . Det är den första analysen som använder mätbara nivåer av atmosfärisk koldioxid för att bedöma variationer av gasen, och inte som tidigare uppskattningar av gjorda CO2-utsläpp, som är mindre exakt. Ursprungligen publicerad av Science Daily. http://www.sciencedaily.com/releases/2012/05/120501134327.htm

För åren 1958 till 2010 med en stigande BNP i världen fann forskarna större ökningar av CO2 -koncentrationer i atmosfären. De konstaterade också att koncentrationen av CO2 under förindustriell tid låg någonstans, mellan 200-300 ppm. Idag ligger utsläppen närmare 400 ppm, samtidigt som ett värde kring 300 ppm anses vara en maximal nivån för ett stabilt klimat.

Forskaren Tapia Granados anser att vi måste bryta våra nuvarande ”ekonomiska vanor ”, som bidrar till att koldioxiden ökar i atmosfären och förstärker den globala uppvärmningen. Det betyder att vi behöver göra stora förändringar av våra samhällen runt om i världen. Det är alltså hög tid att omedelbart ta fram en plan B och under ordnade former börja ställa om till ett samhälle med mindre mängd fossil energi. Och minska utsläppen av koldioxid och hejda klimatförändringarna.

Business Insider skriver också om denna studie:

facebook twitter Google Buzz MySpace delicious

Under åren 2005-2008 jobbade jag med ett omtalat projekt ”Konsumera smartare och minska växthuseffekten” inom Stockholm stads handlingsprogram mot växthusgaser. Slutrapporten kom hösten 2008. I projektet ingick 60 hushåll, som deltog i arbetet med att ta reda på om det går att förändra sin konsumtion och livsstil så att den blir energi- och koldioxidsnål. Därefter var jag anställd på SVT och klimat- och energibloggen Ställ om, där SVT för första gången öppnade ett fönster och förde en dialog med tittarna kring våra stora ödesfrågor. Hur ställer vi om vårt samhälle till mindre mängd fossil energi utan att vår välfärd kollapsar. Projektet Ställ om avslutades vid årsskiftet 2009 och fanns som ett välbesökt digitalt arkiv men är nu nedsläckt. Under 2011 arbetade jag med organisationen Omställning Sverige, som jag var med och introducerade i Sverige sommaren 2008. I projektet Konsumera Smartare lyckades vi visa att familjerna genom mer kunskap kunde göra fler aktiva val, som ledde till minskade utsläpp av växthusgaser högst påtagligt. Många upplevde också att när man gör nåt konkret så blir vardagsstressen och klimatångesten mindre. Om man ska förändra sin konsumtion och livsstil för mindre utsläpp av växthusgaser, så räcker det inte med tips och goda råd. Då behövs framför allt stöd i form av goda exempel och dialog med andra likasinnade. För att klara framtidens utmaningar behövs ”en mental klimat-och energiomställning”. Det betyder att fler måste förstå och förbereda sig inför de tuffa beslut och förändringar som kommer om samhället ska klara av att ge våra barn och barnbarn ett drägligt liv. Det är också dags att punktera de myter som florerar om energi, mat, transporter och framför allt hur dyrt och besvärligt det blir om vi ställer om. Vårt vardagsliv kommer knappast att bli sämre, men definitivt mycket annorlunda. De produkter vi använder materialiserar sig inte av sig själva i våra hem och butiker. Utan de har en lång förhistoria. Som det är hög tid att vi tar till oss. För att kunna tillverka varor t ex en bil behövs energi, vatten, stål, plast och textil m.m. Dessutom fabriker, distributions- och avfallssystem. För att komma tillrätta med bilens utsläppsproblem måste man se hela förloppet, från råvaror, tillverkning, användning och återvinning, alltså belysa hela produktens livscykel. Idag pratar vi nästan enbart om de utsläpp som uppstår när vi använder våra bilar, m a o bränslet, inte om de stora utsläpp som sker när bilen tillverkas. Dessa dolda utsläpp kan vi inte friskriva oss ifrån bara för att de sker i ett annat land. Utsläppen är, oavsett var de sker, vårt ansvar som brukare och konsumenter. För mig framstår det allt tydligare att vi inte enbart har en finansiell kris. Utan det är en kris som består av tre delar: en energi-, en ekonomi- och en ekologisk kris. Tillgången på billig fossil energi som olja, kol och gas, de senaste 60 åren, har varit en förutsättning för vår ständiga ekonomiska tillväxt. En av många konsekvenser av denna ständiga tillväxt är klimatförändringarna. Våra ekologiska system orkar inte längre ta hand om våra utsläpp. Dessutom börjar vårt naturkapital sina. Det blir allt svårare att få fram nya mineraler, spårämnen, kol, olja och naturgas etc. Vi kan inte lösa dessa tre kriser var för sig utan måste börja ställa om till ett samhälle där vi ser begränsningar, men också helheten och samordnar våra gemensamma resurser på ett mer rättvist sätt. Jag hoppade så länge sajten ”Ställ om” var uppe kunde bidra bidra med lösningar, goda exempel på vad som händer runt om i Sverige och stimulera till en dialog där man inte fastnar i problem och elände, utan verkligen påbörjar en omställning här och nu i stort och smått. I 25 år jar jag jobbat med miljö- och resursfrågor, både som anställd och egen företagare. Har en filkand-examen i ekonomi och samhällsvetenskap från Uppsala universitet. Utbildare och författare till flera böcker bl a ”Living Dreams om ekobyggande och hållbar livsstil”. Diplomerad marknadsekonom och kommunal klimat- och energirådgivare. Utbildad handledare inom Det Naturliga Steget, EMAS och ISO 14001. Vill du boka mig som föreläsare, för seminarier, workshops ring 0735600819 eller martin.saar@live.se Har de senaste åren genomfört över 100 seminarier kring de tre E.a Energi-Ekonomi och Ekologi och hur vi kan ställa om samhället för att möta de samhällskriser som knacka på dörren ....

15 Comments on “Extrem lågkonjunktur enda medicinen mot global uppvärmning

  1. Sverige och Frankrike har väldigt låga koldioxidutsläpp, tack vare vår koldioxidfria elproduktion. Jämför gärna med skräckexempel som Tyskland och Danmark. Per capita ökar BNP i västvärlden, men energi-åtgången ökar inte. Det var länge, länge sedan vi gjorde decoupling mellan tillväxt och energi.

    Sen gör Sverige stor nytta i världen genom vår export av energi-intensiva men koldioxidsnålt producerade produkter som mekanisk pappersmassa, metall mm. Att Tyskland mfl exporterar produkter framtagna med kolkraft till oss är faktiskt inte vårt fel, utan deras. Det är på deras samvete. Vi har visat hur man kan göra istället!

  2. jeppen Du är inte särskilt välinformerad! Vi har stora utsläpp per capita därför att vi har flyttat produktion till låglöneländer med större ursläpp än vi. Det skall med all rätt belasta förbrukaren för att det skall bli rättvist!

  3. Som grafen visar och enligt den publicerade peer-reviewed artikeln så har knappast världsekonomin decouplat. Det var detta som mitt inlägg handlade om. Om Sverige har decoulplat eller inte handlar enbart om hur importerad konsumtion behandlas i kalkylen. Sen tycker jag att din inställning kring omvärldens energianvändning och utsläpp är lite väl enkel, det är ”inte vårt fel utan deras”. Det verkar som om du lever i en skolåda fri från insyn och intryck. Vi lever faktiskt i en global värld.

  4. Martin Saar,
    om vi tillräknar oss utsläpp som sker på grund av import borde vi inte då dra ifrån utsläpp som sker på grund av vår export? Och tillgodo se oss den besparing av utsläpp tack vare vår utsläppssnåla energi, i rättvians namn? Vi har ju ett redigt överskott i vår handelsbalans så det skulle innebära en vansinnig sänkning av våra tillgodoräknade utsläpp, eller hur?

  5. När det gäller decoupling är det viktigt att förstå att dela upp tillväxten i energi och ekonomi i sina komponenter: befolkningstillväxt, per-capita-tillväxt i OECD och per-capita-tillväxt i non-OECD. Decouplingen gäller endast per-capita-tillväxt i OECD, sen 1973 (dvs långt, långt innan Kina blev en produktionsfaktor att räkna med). Per capita mättas alltså energibehovet vid en viss nivå. Och befolkningen planar som bekant ut.

    Men du Martin, svara på denna enkla fråga: Borde Sverige straffas och Tyskland belönas i koldioxidstatistiken för att vi exporterar koldioxidsnål pappersmassa till Tyskland, medan vi importerar koldioxidtunga verkstadsprodukter från Tyskland? Dvs är Tysklands kolkraft vårt fel, medan Sveriges kärnkraft är deras förtjänst?

  6. Matte Patte, du skriver: ”om vi tillräknar oss utsläpp som sker på grund av import borde vi inte då dra ifrån utsläpp som sker på grund av vår export?” Precis, det är detta vi gör i räkenskaperna av CO2 och får då en nettoimport, vilket många tycker är förvånande trots vår stora export! M a o ditt antagande om en stor sänkning är i själva verket precis tvärt om. Och Sverige är inte ensamma om detta bland länderna i Nord!

  7. Martin, du har inte svarat på min fråga.

    Däremot svarade du MattePatte, men du missar den viktigaste delen av hans framställning och den liknar min fråga: Antag att vi exporterar och importerar samma inbäddade energimängd i ett utbyte med Tyskland. Då är frågan varför vi ska straffas statistiskt för att Tysklands energiproduktion har högre koldioxidinnehåll.

    Metoden du bygger dina uttalanden på är fundamentalt feltänkt.

  8. Jeppen,

    som Martin säger, decoupling har endast skett lokalt hittills och dessutom inte ”på riktigt” eftersom Sveriges och Frankrikes totala konsumtion av olja (import medräknad) knappast har minskat. Att Sveriges och Frankrikes lovvärda elproduktion inte hjälper världens fossilkonsumtion, även om exporten av CO2-snåla varor räknas till andra länder, framgår ju uppenbart av grafen. Feltänket står för övrigt du själv för, eftersom du tycker att lokal energiåtgång är intressant att mäta, när det är det globala som räknas i dessa sammanhang.

    För att hela världen ska decoupla krävs definitivt att en majoritet av världens ekonomier övergår till kärnkraft (vattenkraft är ju inte ett möjligt alternativ på de flesta ställen, Sverige är lyckligt lottat) och förmodligen även att vi slutar transportera saker överallt med kolbaserade bränslen. Det förra lär inte ske på ett tag, det senare är på väg att ske men inte frivilligt.

    Sedan är det ju en annan fråga om decoupling från fossil ens är önskvärt med hänsyn till CO2-utsläpp. Jag råkar själv tro på att människo-CO2 faktiskt påverkar världens temperatur. Vad tror du? Å andra sidan är Peak Fossil för mig betydligt mer akut att ta itu med än uppvärmningen.

    Ställer mitt hopp till kärnkraftgenombrott om ca 20 år, men tror tyvärr på en recessionskantad väg dit.

  9. MattePatte, här har Naturvårdsverket gjort som du ville:

    Under perioden 2000-2008 har utsläppen av växthusgaser till följd av svensk konsumtion minskat med drygt 10% när det gäller utsläpp inom landet. Under samma period har utsläppen utomlands från svensk konsumtion ökat med 30%. Totalt har utsläppen från svensk konsumtion ökat med 9% från 2000 till 2008.
    http://naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-6483-9.pdf

  10. Ugewis: Hela tråden handlar om lokal energiåtgång och lokala utsläpp, och här påpekar jag att ansatsen att vi ska göras skyldiga för andra länders höga koldioxidintensitet är felaktig. Ökningen i koldioxidutsläpp globalt på sistone härrör från kol och gas, eftersom oljan stått i stort sett still sen 2005. Här är Sverige och Frankrike föredömen som kärnkraftsländer, eftersom vi gjorde oss fria för decennier sen.

    Hela världen HAR decouplat per-capita-tillväxt från per-capita-oljetillväxt. Peak oil per capita var nämligen på 70-talet. Endast befolkningstillväxten leder till oljetillväxt, och befolkningstillväxten håller på att avstanna. För mig är detta väldigt viktig information. Zoomar man ut för mycket ser man för få detaljer.

    För att svara på din fråga så håller jag den vetenskapliga huvudfåran för sann även när det gäller global uppvärmning.

  11. Jonas: Naturvårdsverket har ju gjort precis det där felet – att man säger att tyskens och danskens höga koldioxidintensitet är vårt fel, medan vi inte får någon credit för att vi besparar omvärlden koldioxidutsläpp genom att exportera väldigt CO2-snåla energiintensiva produkter. Värdelöst! Sämre än värdelöst, faktiskt, eftersom slutsatsen blir att vi borde sluta handla, vilket är kontraproduktivt på alla möjliga sätt.

  12. Jeppen, du skriver ”Hela tråden handlar om lokal energiåtgång och lokala utsläpp”. Det verkar som du är den enda som uppfattat tråden enbart på det sättet. Har du läst mitt inlägg och rapporten den bygger på eller är dina kommentarer rena ryggmärgsreflexer?

  13. Martin, med ”tråden” menade jag kommentarstråden, som fokuserat på det orimliga i att räkna utländska utsläpp på det inhemska utsläppskontot. Jag har läst alltihop och kommit med konkret och genomtänkt kritik. Du är välkommen att bemöta denna kritik på motsvarande sätt.

  14. En fråga till jeppen: om vi flyttade all produktion utanför Sveriges gränser och inte exportErade något, så skulle vi alltså inte ha några CO2-utsläpp?

  15. Gustav, det stämmer bra det. Vattenfalls inblandning i all ära, men Tyskland är fortfarande ansvarigt för Tysklands utsläpp.

Comments are closed.