Sök på begreppet ”Energy Poverty” och sidor med ökenlandskap i Afrika eller med öppna brasor i Indien kommer dominera på sidorna. World Economic Forums debatter om energifattigdom lyfter energins roll för att ta sig ur fattigdomen på ett sätt som nära nog får en att tro att de är biofysiska ekonomer i Georgescu-Roegens efterföljd snarare än dicipler till Robert Solow. Det är därför begreppets spridning till England har ett stort värde diskursivt för debatten om Peak Oil.
”Bills are rising and fuel poverty, defined as spending more than 10% of household income on energy, is growing: Consumer Focus, a watchdog, predicts this year’s price hikes will increase the number of households in fuel poverty from 5.1m to 6.4m.” skriver The Economist i veckan och sätter förklaringen ganska stadigt till de stigande priserna för fossil energi.
För samhällen i väst som i tjugo år berättat för sig att energianvändning och ekonomisk tillväxt gått skilda vägar i just deras länder medan kopplingen är absolut i fattiga länder är dagens energifattigdom i väst en anomali – och begreppet ”Energy Poverty” en utmärkt utgångspunkt för diskussioner som leder bortom denna, för ASPO såväl som för de växande skaror ekonomiskt intresserade medborgare som inte längre finner ”Solows residual” helt tillfredställande i dagens värld av ”inflatorisk deflation”.
__________________
