Internationella valutafonden (IMF) har legat lågt om peakoil och inte varit alltför ivrig att beakta oljans roll för fortsatt tillväxt i världen. Sakta håller ett officiellt medvetande att växa fram kring världsekonomins beroende av allt mer flytande fossilt bränsle. Men finns det någon lösning på problemet med mindre mängd flytande bränsle?
Andreas Larsson har översatt IMF:s nya rapport om peakoil. I den presenterar IMF fem olika scenarion, där samtliga andas en viss oro inför en kommande brist på fossilt bränsle som kommer att påverka vår tillväxt- och skulddrivna världsekonomi.
” 1. Oljeproduktionen växer sakta eller planar ut.
Detta är basscenariot där man förutspår en permanent brist på olja med dubblade oljepriser inom 10 år, och fyrfaldigade oljepriser inom 20 år. Tillväxten skulle därmed påverkas för nettoimportörer som Europa och USA samtidigt som nettoexportörer som Saudiarabien skulle bli rikare.2. Oljeproduktionen växer sakta men världen anpassar sig.
Världen övergår till elbilar och börjar driva sina fordon med naturgas. Fordon och tillverkning effektiviseras och behovet av olja minskar. Tillväxten drabbas marginellt i Europa och USA samtidigt som Asien får ekonomiska fördelar.3. Oljeproduktionen växer sakta men världen hittar inga substitut.
Författarna hävdar att det inte finns några garantier för att världen klarar av att anpassa sig till stigande oljepriser. Olja är värdefullt och svårt att ersätta, elbilarna kanske inte hinner med. Infrastrukturen är anpassad till flytande bränsle och industrin är beroende av olja. I detta scenario blir det en hård smäll mot tillväxten i Europa och USA.4. Olja visar sig mycket mer betydelsefull än vad de flesta ekonomer anser.
Olja utgör bara 3,5 procent av USAs ekonomi och därför anser många ekonomer att det inte är en viktig råvara. Författarna pekar på att ekonomerna underskattat oljans betydelse för den moderna ekonomin. Om det stämmer att olja är viktigare än många ekonomer hävdar innebär det ett ännu hårdare slag mot ekonomin än scenario 3.5. Oljeproduktionen börjar sjunka snabbt.
I detta scenario beräknar IMF att oljepriset ökar med 800 procent under den närmaste 20 åren. Detta slår hårt mot tillväxten, speciellt om det även visar sig att scenario 4 gäller. Det i sin tur gör att påverkan på BNP kan vara så stor att IMFs modeller inte räcker till för att visa detta.Författarna av rapporten: http://www.imf.org/external/pubs/ft/wp/2012/wp12256.pdf, säger även att en hyfsad nedgång i oljeproduktionen kan ha dramatiska effekter som världen kan få väldigt väldigt svårt att anpassa sig till.”
Så frågan kvarstår kan och har vi förmågan att lösa en kommande brist på flytande fossilt bränsle? Knappast! Bristen på olja i en bränsledriven ekonomi är ett predikament som vi dessvärre bara kan anpassa och förhålla oss till. Hur länge ska denna insikten lämnas utanför de kretsar som planerar för de kommande 10-15 åren? Och borde det inte vara makthavarnas förbannade skyldighet i kommuner, landsting och regering att börja planera för en plan B?
Tänk om konsekvenserna av peakoil för ekonomin är sanna?
Tack för intressant tips! Ska läsa rapporten så fort jag får en stund över.
Tack, Martin, för intressant inlägg!!!
Olja eller inte är inte frågan, frågan är Uppvaknande eller fortsatt sömn & drömmar om fysisk begränsnigs möjlighet att inom sig rymma fysisk obegränsning. Frågor i här aktuellt spörsmål är dock nu irrelevant. Adekvat fråga är:
Varför är världsekonomin & industrivärlden under upplösning?
Därför: gällande teorier inom nationalekonomin är totalt tomma på substans, relativt verkligheten. Följande obestridliga fakta utgör icke, har aldrig utgjort basen, fundamentet för de nationalekonomiska teorierna:
1/ Vi befinner oss på planeten Jorden.
2/ Jorden är en absolut fysisk begränsning.
3/ Exponentiell ekonomisk expansion är symbiotiskt sammanvävd med exponentiell destruktion av Jordens fysiska resurser; av nationalekonomer, finansgurus och politiker benämnda ”råvaror.”
Finns någon lösning på just nu pågående världsekonomiska kris? Ja, visst, men bara ifall de nu gällande nationalekonomiska teorierna inses vara totalt tomma på substans, på relevans relativt Jordens fysiska förmåga; vars gränser nu är överskridna.
Titanic sades vara ”osänkbar.” Detta påstående var Kaptenens Utgångspunkt under resans gång. Så inträffade kollosionen med ett isberg, som rev upp hela styrbords sida på henne. Besättning & passagerare var nu i omedelbar livsfara!
Kunde Kaptenen nu tänka och handla efter startpunktens Utgångspunkt?
Självklart inte! Han tvangs naturligtvis byta UTGÅNGSPUNKT för vidare handlande.
Planeten Jorden är vår Titanic.
Att lyssna till nu hyllade nationalekonomer, finansgurus, om så docenter-doktorer eller professorer inom aktuellt ämne, eller för den delen till hyllade finansministrar, är direkt plågsamt, enär deras ”tänk” emanerar ur samma Utgångspunkt som vid vår start av den Industriella, Kapitalistiska resan – trots att vi ”kolliderat med isberget” Omöjlighet – överskridning av Jordens fysiska möjlighet!
Endast en Globalekonom, Andreas Cervenka, Svenska Dagbladet har jag upptäckt. Denne äger inom gebitet helt nödvändig kompetens och glasklar, för vår situation behövlig UTGÅNGSPUNKT i ”tänket” – samt ryggrad. Övriga nationalekonomiska ”babblare” är nyttigast som – TYSTA!
Linnea Sundqvist Jag fattar inte att man inte inser att ”marknaden” inte tar något ansvar
Inse: Var gång du hör en ekonomijournalist, docent, doktor eller professor i nationalekonomi, eller en politiker ivra för att öka den ekonomiska tillväxten, sänka arbetslösheten, dvs. öka takten i destruktion av våra överlevnadsmöjligheter, inse då att personen ifråga rekommenderar snabbare förintelse av mänskligheten – eller är i akut behov av psykvård!
OBS! Jag talar förstås inte om företag-samhälls-kommun eller landstingsekonomi, då utövare av dessa professioner är fångar i systemet!!! Jag talar om utövare av inlärda kunskaper i nationalekonomi, när kunskaper i, och utövande av, högsta ekonomiska graden nu fordras, dvs Globalekonomi! Nej, kunskaper inom tex. Internationell ekonomi är i vår situation odugliga, enär lära i nationalekonomi är dess mylla, dvs substanslös! Globalekonomi = vår livboj!!!
Tack för tipset Martin.
Om jag läser graferna på sid 29 i rapporten korrekt så säger IMF att i scenariot som kombinerar 4. och 5. i din lista (oljeproduktionen minskar snabbare och oljan är ett villkor för 20-25% av den ekonomiska aktiviteten ist. för sin 2-5% kostnadsandel) så minskar real BNP över 20 år med 40-50% i USA & Europa och med 80-90% i resten av världen… Även om IMF säkert ser det fallet som ett domedagsscenario med mycket låg sannolikhet så är det slående att en organisation som är så mainstream ens sätter det på papper.
Den sociala och finansiella strukturen i samhället idag är så klart inte ens anpassad för nolltillväxt, än mindre för en halvering av den ekonomiska aktiviteten över 20 år.
Fredrik, en bra iakttagelse och jag tror att det är lättare (om man nu ska sätta sin uppfattning på papper och få jobba kvar) att bädda in kritiken i en lång rapport och framför allt spä ut ”domedagsscenarier” med lite annat flum flum. Och inte lägga ihop olika tänkbara kombinationer. Sen håller jag helt och fullt med dig om att vår skuld- och räntebaserade ekonomi knappast klarar en nolltillväxt. Dessvärre skulle många säga. Inom miljörörelsen lever tron att ett utvecklat tjänstesamhälle skulle fixa biffen, vilket är ett stort feltänk och visar brist på kunskap om sambanden mellan energi- olja – flytande fossila bränslen och ekonomisk tillväxt. Jag skulle till och med frankt påstå att dessa ”miljömuppar” som inte förstått potensen i fossil energi, utan hoppas att förnybar energi ska fixa ekonomin, är riktiga stoppklossar!
Martin Saar: Jag håller med dig om att det finns en naiv inställning inom miljörörelsen, de som talar om grön tillväxt har inte förstått speciellt mycket. Jag funderar ofta om det handlar om okunskap eller om låg intelligens.
Sen kan man väl tillägga att tillväxt under en viss nivå leder till ökad arbetslöshet vilket i sin tur leder till sociala problem (och att folk/företag/stater/kommuner/etc får problem att betala av sina skulder). Så även utan en skuld- och räntebaserad ekonomi kan det skapas ett behov av tillväxt om fel ekonomiska tankegångar finns i samhället. För att inte skapa ett behov av tillväxt så behöver man ta ut alla produktionseffektiviseringar i form av arbetstidsförkortning, samtidigt blir det problematiskt om företagsägarna väljer att ta ut mer vinst, därmed kan man också konstatera att dagens aktiebolagslag kan vara svårt att förena med en hållbar ekonomi. Sen får man väl se hur stora samhällsförändringarna blir framöver, blir det samhällskollaps så spelar lagarna ju ingen roll och även behovet av arbetskraft kan ju öka när komplexitet och mekaniseringar försvinner…
I sammanhanget kan det också vara intressant att nämna Kubas kris -89, då föll BNP med 35 procent på 4 år. Jag tror Kuba hanterade den situationen väldigt bra i förhållande till vad västländer kommer att göra framöver…
Andreas, som du förstår kan jag bara hålla med dig om det mesta du skriver. Sen det där med kompetens och att inte förstå är komplicerat. Det värsta är att många speciellt inom vänstern förstår, men är av politiska skäl kringbundna och avstår att tala klartext utan joinar den allmänna förnekelsen. Det är sorgligt, men jag tror att det behövs ett nytt parti kalla det gärna ”klartext” som kan befria de gamla partierna från sina bojor och börja inse vad som håller på att hända!
Martin Saar: Japp det förstår jag, vi tänker nog lika om det mesta.
Jag känner bara till två riktigt tillväxtkritiska partier, dels Enhet som funnits ett tag och sen Gröna partiet. Men de är ju små och obefintliga. Inom miljöpartiet finns det tillväxtkritik men det verkar vara de naiva som styr. Jämför man gamla partiprogram mot det förra och det som håller på att tas fram nu så är det i helt fel riktning man gått på många punkter.
Jag ligger än så länge ganska lågt med http://www.facebook.com/EkoSoLiD som är halvt tillväxtkritiskt. Jag tror att vi behöver fortsatta framsteg, men om man inte fattar att allt vi företar oss kommer ske under svåra resursbegränsningar så kommer man bränna oerhört mycket resurser på ohållbart strunt.
De system som producerar världens livsmedelsförsörjning är starkt beroende av fossila bränslen. Stora mängder olja och gas som används som råmaterial och energi vid tillverkning av gödningsmedel och bekämpningsmedel, och som billig och lättillgänglig energi i alla stadier i livsmedelsproduktionen: från plantering, bevattning, utfodring och skörd, genom bearbetning, distribution och förpackning. Dessutom är fossila bränslen är nödvändigt för byggande och reparation av utrustning och infrastruktur som behövs för att underhålla denna bransch, bland annat lantbruksmaskiner, förädling, lagring, fartyg, lastbilar och vägar. Den industriella livsmedelsförsörjning är en av de största konsumenterna av fossila bränslen och en av de största producenterna av växthusgaser.
Fossila bränslen fortsätter att vara den allra viktigaste energikällan och utgör drygt 80 procent av den totala energitillförseln i världen. Med 34 procent är olja det fossila bränsle som används mest idag, följt av kol på 26 procent och naturgas 21 procent.