Ekonomi - Politik - Sociologi

Det vilar ett tungt skuldspöke över svensk ekonomi och svenska hushåll

Print Friendly, PDF & Email

Bloggen Flute har sammanställt en eminent graf över arbetslösheten inom EU och hur den ser ut inom olika regioner. Intressant är att arbetslösheten varierar mycket inom olika länder. Tittar man på norra Italien så liknar den regionen mellan- och nordeuropa med låg arbetslöshet. Det riktiga högrisklandet är Spanien som är betydligt sämre än Portugal. En hög arbetslöshet innebär sämre skatteintäkter som i sin tur förvärrar underskottet i statsbudgeten. Intressant att konstatera att de länder som styr över sin egen valuta verkar ha klarat arbetslösheten bättre än Euro-kollektivet! Speciellt om man jämför Storbritannien med Irland. Men för Storbritanniens del, i likhet med Sverige, lär det komma surt efter.

I Sverige har Alliansen bara rullat problemen framför sig och lagt bördan att hålla igång tillväxtekonomin på hushållen. Detta har skett genom att underlätta för hushållen att öka sin skuldsättning genom nya lån för konsumtion, vilket av Alliansen framställs som att Sveriges ekonomi är god. Jobbskatteavdraget har haft denna inverkan och kommer att på sikt slå dubbelt tillbaka!

Arbetslöshet 2011 inom EU enligt Eurostat

Arbetslösheten i Sverige kommer att öka, eurokrisen går inte att hålla sig borta ifrån. Det får till följd att låntagaren inte kan betala sin räntor på lånen och skattebasen för Borg och samhället minskar. Det kommer alltså att börja brinna i båda ändarna. Och vårt sk välfärdssamhälle kommer att fortsätta monteras ned då skatteintäkterna inte räcker till, inte kan höjas och lösningen blir privatisering.

Sossarnas ekonomiska talesperson Magdalena Andersson har redan flaggat för att (S) inte kommer att röra jobbskatteavdragen, då medborgarna ”vant sig vid dessa” och behöver dessa extrapengar för att rulla runt sin privata ekonomi m a o betala lån och räntor. Detta skuldspöke vilar tungt över svensk ekonomi. Borg och Reinfeldt har lyckats i sin ambition att sänka skatterna för medborgarna och samtidigt stängt möjligheten för skattehöjningar. Smart på kort sikt men förödande för svensk ekonomi på lång sikt!
Risken är stor att herrarna Borg, Reinfeldt i Alliansen slipper ta ansvar och någon annan får tvätta byken!

Läs också bloggen Flutes briljanta inlägg kring arbetslösheten inom EU. http://flutetankar.blogspot.se/2012/08/arbetsloshetskartan-over-eu.html

Enligt Global Market Forecast publicerad av Morgan Stanley Research, är världens mest skuldsatta land Storbritannien. De har en totalskuld i förhållande till BNP som är större 900 %, Japan 600 %, Sverige på tredje plats 450 %, något över EU-genomsnittet. http://www.ftense.com/2012/03/global-market-forecast-sovereign-debt.html Detta vet Borg och Reinfeldt, men mörkar tillsammans med media och maktetablissemanget.

Läs också bloggen Cornucopia som skrivit många inlägg om svensk skuldsättning i världsklass! http://cornucopia.cornubot.se/2012/05/lanta-fjadrar-svenskarna-

 

L

facebook twitter Google Buzz MySpace delicious

Under åren 2005-2008 jobbade jag med ett omtalat projekt ”Konsumera smartare och minska växthuseffekten” inom Stockholm stads handlingsprogram mot växthusgaser. Slutrapporten kom hösten 2008. I projektet ingick 60 hushåll, som deltog i arbetet med att ta reda på om det går att förändra sin konsumtion och livsstil så att den blir energi- och koldioxidsnål. Därefter var jag anställd på SVT och klimat- och energibloggen Ställ om, där SVT för första gången öppnade ett fönster och förde en dialog med tittarna kring våra stora ödesfrågor. Hur ställer vi om vårt samhälle till mindre mängd fossil energi utan att vår välfärd kollapsar. Projektet Ställ om avslutades vid årsskiftet 2009 och fanns som ett välbesökt digitalt arkiv men är nu nedsläckt. Under 2011 arbetade jag med organisationen Omställning Sverige, som jag var med och introducerade i Sverige sommaren 2008. I projektet Konsumera Smartare lyckades vi visa att familjerna genom mer kunskap kunde göra fler aktiva val, som ledde till minskade utsläpp av växthusgaser högst påtagligt. Många upplevde också att när man gör nåt konkret så blir vardagsstressen och klimatångesten mindre. Om man ska förändra sin konsumtion och livsstil för mindre utsläpp av växthusgaser, så räcker det inte med tips och goda råd. Då behövs framför allt stöd i form av goda exempel och dialog med andra likasinnade. För att klara framtidens utmaningar behövs ”en mental klimat-och energiomställning”. Det betyder att fler måste förstå och förbereda sig inför de tuffa beslut och förändringar som kommer om samhället ska klara av att ge våra barn och barnbarn ett drägligt liv. Det är också dags att punktera de myter som florerar om energi, mat, transporter och framför allt hur dyrt och besvärligt det blir om vi ställer om. Vårt vardagsliv kommer knappast att bli sämre, men definitivt mycket annorlunda. De produkter vi använder materialiserar sig inte av sig själva i våra hem och butiker. Utan de har en lång förhistoria. Som det är hög tid att vi tar till oss. För att kunna tillverka varor t ex en bil behövs energi, vatten, stål, plast och textil m.m. Dessutom fabriker, distributions- och avfallssystem. För att komma tillrätta med bilens utsläppsproblem måste man se hela förloppet, från råvaror, tillverkning, användning och återvinning, alltså belysa hela produktens livscykel. Idag pratar vi nästan enbart om de utsläpp som uppstår när vi använder våra bilar, m a o bränslet, inte om de stora utsläpp som sker när bilen tillverkas. Dessa dolda utsläpp kan vi inte friskriva oss ifrån bara för att de sker i ett annat land. Utsläppen är, oavsett var de sker, vårt ansvar som brukare och konsumenter. För mig framstår det allt tydligare att vi inte enbart har en finansiell kris. Utan det är en kris som består av tre delar: en energi-, en ekonomi- och en ekologisk kris. Tillgången på billig fossil energi som olja, kol och gas, de senaste 60 åren, har varit en förutsättning för vår ständiga ekonomiska tillväxt. En av många konsekvenser av denna ständiga tillväxt är klimatförändringarna. Våra ekologiska system orkar inte längre ta hand om våra utsläpp. Dessutom börjar vårt naturkapital sina. Det blir allt svårare att få fram nya mineraler, spårämnen, kol, olja och naturgas etc. Vi kan inte lösa dessa tre kriser var för sig utan måste börja ställa om till ett samhälle där vi ser begränsningar, men också helheten och samordnar våra gemensamma resurser på ett mer rättvist sätt. Jag hoppade så länge sajten ”Ställ om” var uppe kunde bidra bidra med lösningar, goda exempel på vad som händer runt om i Sverige och stimulera till en dialog där man inte fastnar i problem och elände, utan verkligen påbörjar en omställning här och nu i stort och smått. I 25 år jar jag jobbat med miljö- och resursfrågor, både som anställd och egen företagare. Har en filkand-examen i ekonomi och samhällsvetenskap från Uppsala universitet. Utbildare och författare till flera böcker bl a ”Living Dreams om ekobyggande och hållbar livsstil”. Diplomerad marknadsekonom och kommunal klimat- och energirådgivare. Utbildad handledare inom Det Naturliga Steget, EMAS och ISO 14001. Vill du boka mig som föreläsare, för seminarier, workshops ring 0735600819 eller martin.saar@live.se Har de senaste åren genomfört över 100 seminarier kring de tre E.a Energi-Ekonomi och Ekologi och hur vi kan ställa om samhället för att möta de samhällskriser som knacka på dörren ....

13 Comments on “Det vilar ett tungt skuldspöke över svensk ekonomi och svenska hushåll

  1. Leo Tolstoy skrev att ”alla lyckliga familjer liknar varandra, men alla olyckliga familjar är olyckliga på sitt eget sätt”. Samma kan man säga om de europeiska ekonomierna. Vad gäller sossarnas politik så vidhåller jag min ståndpunkt att det är större skillnad i retoriken än i politiken, mellan alliansen och oppositionen. Magdalena Andersson bevisar nu detta. Bankernas kreditskapande måste hållas igång, annars dör ekonomin. Alla etablerade partier är slavar under detta ekonomiska paradigm vi byggt upp. Men att förändra detta paradigm i grunden är den utmaning vi måste ta oss an, för att komma åt med tillväxt- resurs- och miljöproblematiken.

  2. Vår uppfattning är att skattemedlen ska användas till det de är avsedda för, inte till ekonomiska vinster i enskilda bolag. Vi vill ha ut andra vinster av vården och omsorgen, vinster i form av ökad hälsa, vinster i form av minskat lidande och vinster i form av trygghet för alla medborgare. Vi vet alla att vi förr eller senare kommer att bli beroende av en väl fungerande vård och omsorg.

  3. Det bästa vore nog att göra något radikalt åt detta för vi är ju tvungna att ha så mycket skulder som möjligt eftersom själva penningmängden ju utgörs av just skulder. Det mest radikala är ju att vi förbjuder våra banker att skapa krediter (det vi ser som pengar) och istället låter Riksbanken skapa alla pengar utan skuld eller ränta. Dessa pengar kan sedan spenderas ut i samhället genom löner för de som arbetar med infrastruktur, vård, omsorg och skola. Dessa skuldfri och räntefria pengar sprider sig sedan i samhällskroppen och används som det pengar är till för, ett bytesmedel för varor, tjänster och produktion.

    På detta sätt kan Riksbanken harmonisera penningmängden. Om det finns för mycket pengar i samhället så tar man tillbaka pengarna och förstör dem och om det blir för lite pengar så trycker man nya pengar och distribuerar ut i samhället.

  4. Jag förstår dock inte hur Sverige gynnas av höga inkomstskatter. Utveckla gärna detta?

  5. Nu är vi ju fortfarande det högst beskattade landet i världen (Danmark ligger ungefär på par) så att man sänkt lite skatter är väl ett sundhetstecken.
    För hur skulle man kunna avbelåna folket med chockhöjda skatter? Något haltar i resonemanget.

  6. Som ofta framhålls i debatten, inte minst från oppositionen, finns det stora investeringsbehov i eftersatt infrastruktur, tågen och järnvägarna inte minst, miljonprogrammets bostäder, nybyggnation av framförallt student ock ungdomslägenheter. Här begapar sig borgerliga sympatisörer “vi har inte råd med en utbudspolitik” Sverigedemokraterna skyller på “invandringen” vad nu SD begriper av statens finanser!!!! Regeringen prognostiserar att den offentliga sektorns investeringar kommer vara 15 miljarder kronor högre 2015 än vad de är idag. På 5 år kommer det inte ens täcka de ökade kostnaderna för investeringarna. Av en total BNP-ökning de närmaste 5 åren på 853 miljarder kronor kommer endast 1,7 % gå till ökade offentliga investeringar! Sanslöst!!! Och än värre blir det när man isolerar analysen till statens utgifter och investeringar. Som sagts ovan kommer statens intäkter öka med 220 miljarder kronor till 2015. Av dessa avsätts i prognosen 1 “sketen” miljard extra om 5 år till statliga investeringar. Det är 0,4 procent av statens ökade inkomstutrymme det. Och 0,1 procent av hela BNP-tillväxten under hela 5-årsperioden. En fullständigt anorektisk ekonomisk misshushållning således. Men “håll an” nu. Om nu den offentliga sektorns inkomster sägs bli 414 miljarder kronor större år 2015 än 2010, men konsumtionsutgifterna i offentlig sektor samtidigt endast ökar med 136 miljarder och de offentliga investeringarna med 15 miljarder då finns det ju 263 miljarder kronor över, bara att ta fram räknedosan ock se själva. Eller? Var tar de pengarna vägen?

  7. Svensk industri, som faktiskt håller tjänstesamhället under sina armar, är den viktigaste motorn i svensk ekonomi. Den konkurrerar på världsmarknaden och drar in mycket välbehövliga exportintäkter som gör at Sverige blir rikare. När den inte fungerar bromsar Sverige kraftigt in, som skedde efter finanskrisens genombrott 2008. Då steg arbetslösheten och vi har inte hämtat oss efter detta.

  8. Lowrisk, vem pratar om ”chockhöjda skatter”, inte jag i alla fall. Det jag försöker peka på är Sveriges minst sagt utsatta läge med en totalskuld i förhållande till BNP i världsklass. Det är lätt att glömma bort att ”tigerekonomin” Irland hade samma läge som Sverige har idag, en låg statsskuld med en gigantisk bostadsboom/bubbla. Innan det stora ”ekonomiska kollapsen” blommande ut. Det ger åtminstone mig en tankeställare. Jobbskatteavdraget är pengar ut ur statskassan permanent och blir svårt att hantera7justera när Sverige som stat behöver ekonomiska muskler, då recessionen och deflationen slår till med full kraft. Irlands debakel visar tydligt att det är ett lands totala skuld som betyder något i slutändan inte landets låga statsskuld. Här menar jag att Borg och Reinfeldt och andra politiker inte varit ärliga i sin retorik vilket kommer att slå tillbaka stenhårt!

  9. – Vi har haft en väldigt allvarligt kris och det har slagit igenom både efterfrågan och konsumtion i Sverige. Och så har vi en arbetsmarknad som sedan i början av året står och stampar, kanske också en bit in på hösten. Sedan får vi väl se om arbetslösheten i takt med att ekonomin börjar lunka på igen börjar minska, säger finansminister Anders Borg (M) på en presskonferens där budgeten presenteras.

  10. – Vi har haft en väldigt allvarligt kris och det har slagit igenom både efterfrågan och konsumtion i Sverige. Och så har vi en arbetsmarknad som sedan i början av året står och stampar, kanske också en bit in på hösten. Sedan får vi väl se om arbetslösheten i takt med att ekonomin börjar lunka på igen börjar minska, säger finansminister Anders Borg (M) på en presskonferens där budgeten presenteras.

  11. Vår uppfattning är att skattemedlen ska användas till det de är avsedda för, inte till ekonomiska vinster i enskilda bolag. Vi vill ha ut andra vinster av vården och omsorgen, vinster i form av ökad hälsa, vinster i form av minskat lidande och vinster i form av trygghet för alla medborgare. Vi vet alla att vi förr eller senare kommer att bli beroende av en väl fungerande vård och omsorg.

  12. Vår uppfattning är att skattemedlen ska användas till det de är avsedda för, inte till ekonomiska vinster i enskilda bolag. Vi vill ha ut andra vinster av vården och omsorgen, vinster i form av ökad hälsa, vinster i form av minskat lidande och vinster i form av trygghet för alla medborgare. Vi vet alla att vi förr eller senare kommer att bli beroende av en väl fungerande vård och omsorg.

  13. Samtidigt kan vi ju konstatera att både Anders och Fredrik tycks vara stolta över sina politiska gärningar – så här långt. De ser helt enkelt inte konsekvenserna av sin politik som misslyckanden över huvudtaget. Inte så konstigt kanske – hela den borgerliga “arbetslinjen” går ju faktiskt ut på att göra de som inte arbetar (vare sig de är sjuka, arbetslösa eller pensionärer) fattigare – och öka klyftorna. Ty “ hungriga lejon jagar bäst “. Fattigdomen är “incitamentet” som ska få sjuka och arbetslösa att “ta sig i kragen”.

Comments are closed.