David Jonstad upplever, liksom vi på ASPO Sverige, att det börjar bli tjatigt att prata om olja och konsekvenserna av en kommande brist fossilt bränsle. Men på ett seminarium med IMF ekonomen Michael Kumhof stökade det till sig för David. Det var ett ord som fastnade i Davids huvud ”ickelinjärt”:
”Det vill säga en utveckling som inte mjukt följer på tidigare trendlinjer utan där saker och ting plötsligt rasar neråt, eller skjuter skyhögt uppåt. Vi behöver massor av olja bara för att hålla igång det här mycket sofistikerade maskineriet, som vi har runt omkring oss. Även för den förnybara teknologin är oljan är förutsättning. Och Michaels slutsats är ”kanske också att oljan är en kritisk resurs för i princip all teknologi.”
Läs Davids utmärkta artikel i Effekt. IMF om världsekonomins kollaps. ASPO Sverige har tidigare skrivit om Michael Kumhof. Socialisera skapandet av pengar.
Som alltid när en väl genomarbetad artikel publiceras så skrivs också många bra kommentarer. Tomas Lofthammar skriver:
”Jag förstår INTE resonemanget om att det inte skulle gå att bygga solceller eller vindkraft med maskiner som drivs av förnybar el. Visst är det mesta fossildrivet nu – men vari består den principiella omöjligheten för en omställning till förnybart?”
Detta med inbäddad energi är en alltid lika aktuell fråga, som tydligen aldrig går att kommunicera fullt ut och få förståelse för. Vet inte vad detta beror på, men vi kanske har svårt att tänka i helheter och olika dimensioner?
Fortfarande tror alltför många av oss att energi som el och flytande fossila bränslen, bensin, diesel etc enbart ska driva maskiner på plats eller skapa rörelseenergi. Begreppet inbäddad energi som finns i alla tillverkade produkter verkar vara ett okänt begrepp. T o m för politiker och media! För en vecka sedan i TV 4 upprepade F Reinfeldt sitt mantra om hur väl Sverige har levt upp till Koyoto-protokollet, genom att minska våra utsläpp från 1990. Sverige har t o m decouplat och är bäst i klassen, enligt myten. Vad Reinfeldt och alltför många politiker missar är att samtidigt tala om att detta skett genom export av råvaru- och energiintensiva företag till andra länder och att Sverige importerar inbäddad energi och utsläpp som påförts tillverkningslandet. Smart sätt att minska Sveriges energianvändning och utsläpp, eller hur!? Men varför måste man föra medborgarna bakom ljuset.? Tror Reinfeldt att produkter materialiseras av sig själva utan råvaror och energi?
Ta exponentiell tillväxt till skillnad mot linjär tillväxt, som professor Albert Bartlett försökt få oss att begripa, under många, många år, men utan någon större synlig framgång. Utan vi fortsätter som vanligt, utan att förstå att vi slagit in på avgrundens väg, hand i hand med business as usual. Handlar det om en kollektiv superförnekelse? Vad är det som är så svårt att förstå?
Oscar Kjellberg har svarat på Tomas Lofthammars fråga och som vanligt är kommentaren välformulerad, sansad och tydlig. Det finns inte så mycket att tillföra från min sida.
Först en rejäl finanskrasch sen kommer oljekrisen som ett brev på posten. Och det tredje ”E:et” Ekologin/miljön kommer att stå som vinnare och medborgarna undrar vad som händer!
Vi kan bara kan åka med aktivt eller passivt och försöka göra det bästa för att anpassa oss till en omställning och en ny och annorlunda verklighet. Samhället behöver inte bli sämre, men färden dit kommer att bli krokig och full med umbäranden och kommer inte ske smärtfritt!
Bra fråga, Tomas. Den vill jag svara på.
Min mening är att en omställning till förnybart är möjligt men att det inte kan förhindra en kollaps för vår nuvarande ekonomi.Den fossila energin är den mest koncentrerade vi har tillgång till. Energiavkastningen av den energi som investeras i utvinningen (EROI) av råolja är fortfarande mycket hög i förhållande till den EROI som man får vid energiinvesteringar i solceller och vindkraft. Till detta kommer att den globala tillförseln till 87 procent utgörs av fossila bränslen – som alla har hög EROI – och att endast 2 procent utgörs av sol, vind och bio.
Problemet är dock mer komplicerat än så. Om vi nu börjar investera i en omställning så är det tid, pengar och energi som vi måste investera. Vi har brist på allt detta. Som Kumhof säger så ”behöver vi massor av olja bara för att hålla igång det här mycket sofistikerade maskineriet som vi har runt omkring oss. Även för den förnybara teknologin är oljan är förutsättning.” Sedan 2005 då vi nådde oljetoppen och oljeflödet begränsades har vi svårt att hålla igång maskineriet.
Den energi som vi behöver investera måste vi ta från det som vi behöver för att hålla igång maskineriet och när vi tar bort denna del av energiflödet så får det konsekvenser. Maskineriet kommer att börja hacka eller till och med stoppa. Då får vi en kris som kan stjälpa hela omställningsprojektet. Inte så att vi inte kommer att bli omställda dvs sluta använda enorma mängder av olja utan så att vi hankar oss fram med det som vi, i ett kollapsande samhälle, eventuellt kan komma över.
Om detta är vårt energiproblem så är vårt tidsproblem lika stort. Det tar tid att ställa om ett samhälle. Att ställa om vårt transportsystem tar antagligen tre till fyra decennier. En sådan omställning inkluderar ju inte bara bytet av motorer i våra fordon utan också en omställning av hela energiproduktionen från fossila till andra källor och en ombyggnad av distributionssystemet. Dessutom kommer inte alla fordonsägare att vilja och inte kunna byta sina fordon på en och samma gång.
Slutligen har vi det finansiella problemet. Det kommer egentligen först eftersom de finansiella processerna är snabbare än alla andra processer i de ekologiska och ekonomiska systemen. Problemet är att skuldsättningen är historiskt mycket hög. Vi har tagit krediter för att finansiera en tillväxt som inte kommer att kunna realiseras bland annat eftersom flödet av energi stagnerade i och med att vi nådde oljetoppen 2005.
För att dessa krediter ska kunna återbetalas med ränta måste vi ha en fortsatt ekonomisk tillväxt men när denna nu har upphört, för EU beräknas en nerväxt om 0,5 procent för det kommande året, så är det uppenbart att de senaste årens kreditavtal inte kan fullföljas. Kredittagare kommer att gå i konkurs och banker kommer att skriva ner sina fordringar. I ett sådant läge är bankerna pressande och inte benägna att medverka i osäkra satsningar på ny teknik och nya sätt att organisera produktionen.
Att ställa om till förnybart är alltså inte omöjligt i princip men det är av praktiska skäl ganska svårt.
Löften har bara värde om folk tror på avgivna löften. Under en fas med ekonomisk tillbakagång bryts löften och de upphör att ha ett värde. Detta resulterar i att penningmängden kraschar och leder till ekonomisk stagnation, som på 1930-talet. Sannolikheten för en systemisk bankkris, som vi nu ser i Cypern, kryper allt närmare. Lyssna på en aktuell intervju med Nicole Foss, gjord på Nya Zeeland, ett land som oxå är en exportberoende nation som Sverige.
Av alla kloka konstateranden som Albert Bartlett gjort är nog följande det klokaste:
”The greatest shortcoming of the human race is our inability to understand the exponential function.”
Tänk om våra självutsedda valbara ledare kunnat inse den exponentiella funktionens konsekvenser. Men då hade ju i och för sig inte dagens problem uppstått:)
Bara ett litet exempel på inbäddad energi för att kunna skapa ”miljövänlig” el. Hur lång tid tar det innan ett vindkraftverk kan ge nettoenergi?! Och, hur lång tid är det då kvar till skrotning av verket som också lär kräva energi – en energimängd som bör räknas av från leveransen från nettoenergi-tiden.
http://helahalsingland.se/ljusdal/jarvso/1.5968395-det-gjuts-pa-svartvallsberget
Vårt problem är inte exponentiell tillväxt utan tillväxt ö h t. Vi tycks tro att det bara är i framtiden vi ska bättra oss utan att se den förödelse vi redan åstadkommit. Dagens problem är ju resultatet av en tidigare massiv överexploatering av naturen, främst synlig i vår stora folkmängd. Många resonemang ägnas åt att vi ska stanna upp NU (men utan resultat), precis som om även problemen skulle försvinna då. Vi skulle behöva snurra utvecklingen bakåt några tusen år för att få tillbaka en frisk natur men det går inte ens i teorin, eftersom skillnaden mellan då och nu är att entropin idag (p g a vår verksamhet) är så mycket högre än förr och den enda kraft som positivt kan förändra detta är solen (som den alltid gjort). Och det enda vi djur kan göra är att öka entropin på planeten, men vi förstod inte att vi måste hålla oss inom naturgivna gränser för denna entropiökning.
Ja det vore ju himla synd att titta på Gen4-kärnkraft som kan producera syntetiska bränslen som kan hällas i vilken biltank som helst…. ?
Mikael, vill du utveckla detta, har inte hört talas om detta inom ramen för termodynamiken huvudsatser. Men säger du detta så måste det ligga ett uns av sanning i ditt påstående, minst.