John Michael Greer hade ett intressant inlägg i veckan om olika tekniker som fick mycket uppmärksamhet men ändå inte slagit. Ett sådant exempel är överljuds flygplan för passagerartrafik och zeppelinare. Det är inte tekniska problem som fäller avgörandet utan ekonomin i det hela. Och där kommer Internet in, i ett samhälle som skalar ner det kan nog fungera rent tekniskt att få Internet att fungera i ett samhälle detta under förutsättning att elsystemet fungerar, det ena kräver det andra. För det går stora mängder energi till att rulla runt systemet, t ex så tar en sökning på Google ca 60 W i 10 sekunder och det är många sökningar.
Långt före Internet så gjorde man det mesta som man nu gör på nätet, plus att företag har externaliserat kostnaderna till kunderna.
Det är kostnaderna för Internet som bara täckes till en liten del av avgiften till internetoperatören. Hur betalas då det övriga, ett stycke från hans text:
That depends on which part of the net we’re discussing. The basic structure is paid for by internet service providers (ISPs), who recoup part of the costs from your monthly fee, part from the much larger fees paid by big users, and part by advertising. Content providers use some mix of advertising, pay-to-play service fees, sales of goods and services, packaging and selling your personal data to advertisers and government agencies, and new money from investors and loans to meet their costs. The ISPs routinely make a modest profit on the deal, but many of the content providers do not. Amazon may be the biggest retailer on the planet, for example, and its cash flow has soared in recent years, but its expenses have risen just as fast, and it rarely makes a profit. Many other content provider firms, including fish as big as Twitter, rack up big losses year after year.
Och hur kan då dom finnas kvar, det är en kombination av stora delar investeringspengar och rekordlåga räntor. Detta är anledningen till att vi betalar rätt lite för internet. Detta är fortfarande en ny bransch och mycket kapital flyter fortfarande in från riskkapital. Som övrig industri så subventioneras även internet av lagrad fossil solenergi plus att den kräver väldig komplexa system och apparater.
Internet kommer nog att följa den normala banan till en mogen bransch och bli dyrare för vanliga användare, vilket kommer att få många att gå tillbaka till den reella världen.
Den mörkare sidan av nätet kommer också att flytta saker i samma riktning.
Internet kommer inte att försvinna helt men servicen kommer med tiden att bli sämre om man inte är beredd att antingen gå ner i kvalité eller gå upp i prisnivå. Detta låter precis som från senaste inslaget som SvT hade om #ETTSVERIGE – BREDBAND:
That’s one of the reasons why the demise of the internet won’t happen all at once. Telecommunications companies serving some of the more impoverished parts of rural America are already letting their networks in those areas degrade, since income from customers doesn’t cover the costs of maintenance.
Sätt att kommunicera på som fanns före internet som radio och TV och går bra att skala ner och ännu finns det bibliotek och tidningar kvar.
Det kanske finns ett internet om 50 år men kanske bara mellan myndigheter, militär och några universitet och då kanske bara med e-post och några andra tjänster för de väldigt rika.
”Internet är en fluga.”
Denna rubrik satte en sättare på SvD på artikel med en intervju med Ines Uusmann 1996.
Det är inte mer än 20 år sedan detta skrevs och jag tycker det stämmer rätt bra om man ser hur mycket tid som läggs bara på Facebook.
Det Ines Uuusman faktiskt säger är:
Jag vågar inte ha någon alldeles bestämd uppfattning men jag tror inte att folk i längden kommer att vilja ägna så mycket tid, som det faktiskt tar, åt att surfa på nätet. Det kanske är så att det är något som vuxit upp nu. Alla pratar om internet men kanske är det övergående och sedan blir inriktningen mer specificerad.
Från The Archdruid Report: The Death of the Internet: A Pre-Mortem.
__________________
Så urbota dumt!
– Om ISP:n tjänar pengar, om än inte jättesummor, så är det fortfarande en vinst och alltså inget man lägger ner.
– Amazon går med vinst säger du, och kommer alltså inte att läggas ner. Bara en idiot avvecklar ett vinstgivande företag.
– Bankerna jublar över att slippa folk på sina kontor – Elkostnaden får öka med 45 000 kr/månaden per person de sparkat till följd av internet för att de ska tänka om.
– På posten är man kanske inte jätteglad, men privata brev var ändå innan internet bara en liten del av alla försändelser. Mängden paket lär ju ha ökat istället (eftersom vi beställer mer på distans) – vilket i sig sparar olja eftersom saker samlevereras eftersom du och jag inte behöver åka i varsitt fordon och hämta grejerna i butik.
– Google tjänar pengar som gräs.
– Facebook har en rörelsemarginal på 26% för första kvartalet i år* och drar in rejält med deg.
Internet drar mycket elektricitet. Men för att det ska påverka så pass att de stora aktörerna förlorar pengar, eller att det ska bli så dyrt att gemene man slutar använda det, krävs det dock att priset blir väldigt mycket dyrare än idag. Väldigt, väldigt mycket dyrare.
Exempel:
Internetanslutning hemma – Telia ADSL – från 269 kr/mån
Spotify premium – 99 kr/mån
Netflix – 79 kr/mån
Internetbank – gratis
E-mail – ingår i internetanslutningskostnaden
Onlinekarta – ingår i internetanslutningskostnaden
TOTAL: 447 kr/mån
versus
Tidningsprenumeration – GöteborgsPosten – 279 kr/mån
Tid på bankkontor – i snitt en timme per månad – 150 kr/mån
Köp av två CD-skivor musik – två fullpris á 150 kr – 300 kr/mån
Hyra film i videobutiken – 3 st á 50 kr – 150 kr/mån
Posta brev – tre brev á 7 kr – 21 kr/mån
Köra vilse med bilen / köpa kartor – Du kör 10 km extra per månad, bensinpris 13 kr/l och förbrukning 0,5 l/mil, en karta per år á 120 kr – 17 kr/mån + tid
+ allt det vi plötsligt tar för givet som gör livet lättare och som är svårt att kvantifiera i pengar.
TOTAL: 917 kr/mån
Eftersom el-kostanden bara är en bråkdel av det som betalas för det nya sättet får vi nog tiodubbla elpriset innan det gamla sättet (som inte heller är oberoende av elektricitet) blir mer åtråvärt än det nya.
Och även om internet drar mycket el, är jag inte övertygad om att det därmed per automatik är sämre för miljön än alternativen. Hur mycket energi går det åt att tillverka och distribuera en CD jämfört med att ladda ner samma låtar via nätet?
Zeppelinare är i övrigt ett dåligt exempel – zeppelinarnas fall berodde på flygplanets utveckling. Flygplansbiljetter kostar nämligen ungefär samma, de är snabbare och exploderar inte lika lätt. Eller du tycker kanske vi borde återgå till atlantångare? Eller varför inte segelfartyg av trä?
Och så länge något efterfrågas kommer det att produceras!
* http://investor.fb.com/releasedetail.cfm?ReleaseID=908022
** Du är förvärvsarbetande, timlön 150 kr/h. Kostnaden eventuellt indirekt om du går till banken på betald arbetstid.