Ekologi - Ekonomi - Energi - Politik

Vem dödade den ekonomiska tillväxten?

Print Friendly, PDF & Email

Richard Heinberg har i samband med publiceringen av sin nya bok ”The End of Growth” också producerat en animerad video på sex minuter för Post Carbon Institute, som han kallat  ”Who Killed the Economic Growth?”.

Ekonomer hävdar att återhämtning är nära, men arbetslösheten är fortsatt hög, fastighetsvärdena fortsätter att sjunka, och regeringar vacklar under enorma budgetunderskott. Richard Heinberg kommer med en uppseendeväckande diagnos om tillståndet i världen: mänskligheten har nått en vändpunkt i den ekonomiska historien. Den expansiva industriella civilisationen kolliderar med naturens icke-förhandlingsbara planetära gränser.

Titta på videon här och läs nedan vad några personer tycker om boken:

”Varför har mainstreamekonomer ignorerat naturens begränsningar så länge? Om Heinberg är rätt, kommer de ha mycket förklara ”-. Lester Brown, grundare Earth Policy Institute

”Heinberg visar hur peak oil, peak vatten, peak livsmedel etc. inte bara leder till slutet på nuvarande tillväxt, utan samtidigt är början på en ny tid av framsteg utan tillväxt.” – Herman E. Daly, professor emeritus, School of Public Policy, University of Maryland

”Efter att ha läst Heinbergs bok, kommer du att dra två slutsatser: Den ekonomiska tillväxten är över och det är vårt problem, inte våra barns. Det är dags att förbereda sig  och denna bok kan vara en början” – Paul Gilding – Tidigare chef för Greenpeace International

”Richard har ringt på varningsklockan för tillväxtens begränsningar. Vår övergång från masskonsumtionen till livskvalitet är den stora utmaningen för vår generation. Skrämmande … men i slutändan en befrielse”.John Fullerton – VD och grundare, Capital Institute

Richard Heinberg är en välkänd debattör och författare till fler böcker och knuten till Post Carbon Institute.

Ett längre föredrag av R Heinberg mars 2011 i Totnes.

facebook twitter Google Buzz MySpace delicious

Under åren 2005-2008 jobbade jag med ett omtalat projekt ”Konsumera smartare och minska växthuseffekten” inom Stockholm stads handlingsprogram mot växthusgaser. Slutrapporten kom hösten 2008. I projektet ingick 60 hushåll, som deltog i arbetet med att ta reda på om det går att förändra sin konsumtion och livsstil så att den blir energi- och koldioxidsnål. Därefter var jag anställd på SVT och klimat- och energibloggen Ställ om, där SVT för första gången öppnade ett fönster och förde en dialog med tittarna kring våra stora ödesfrågor. Hur ställer vi om vårt samhälle till mindre mängd fossil energi utan att vår välfärd kollapsar. Projektet Ställ om avslutades vid årsskiftet 2009 och fanns som ett välbesökt digitalt arkiv men är nu nedsläckt. Under 2011 arbetade jag med organisationen Omställning Sverige, som jag var med och introducerade i Sverige sommaren 2008. I projektet Konsumera Smartare lyckades vi visa att familjerna genom mer kunskap kunde göra fler aktiva val, som ledde till minskade utsläpp av växthusgaser högst påtagligt. Många upplevde också att när man gör nåt konkret så blir vardagsstressen och klimatångesten mindre. Om man ska förändra sin konsumtion och livsstil för mindre utsläpp av växthusgaser, så räcker det inte med tips och goda råd. Då behövs framför allt stöd i form av goda exempel och dialog med andra likasinnade. För att klara framtidens utmaningar behövs ”en mental klimat-och energiomställning”. Det betyder att fler måste förstå och förbereda sig inför de tuffa beslut och förändringar som kommer om samhället ska klara av att ge våra barn och barnbarn ett drägligt liv. Det är också dags att punktera de myter som florerar om energi, mat, transporter och framför allt hur dyrt och besvärligt det blir om vi ställer om. Vårt vardagsliv kommer knappast att bli sämre, men definitivt mycket annorlunda. De produkter vi använder materialiserar sig inte av sig själva i våra hem och butiker. Utan de har en lång förhistoria. Som det är hög tid att vi tar till oss. För att kunna tillverka varor t ex en bil behövs energi, vatten, stål, plast och textil m.m. Dessutom fabriker, distributions- och avfallssystem. För att komma tillrätta med bilens utsläppsproblem måste man se hela förloppet, från råvaror, tillverkning, användning och återvinning, alltså belysa hela produktens livscykel. Idag pratar vi nästan enbart om de utsläpp som uppstår när vi använder våra bilar, m a o bränslet, inte om de stora utsläpp som sker när bilen tillverkas. Dessa dolda utsläpp kan vi inte friskriva oss ifrån bara för att de sker i ett annat land. Utsläppen är, oavsett var de sker, vårt ansvar som brukare och konsumenter. För mig framstår det allt tydligare att vi inte enbart har en finansiell kris. Utan det är en kris som består av tre delar: en energi-, en ekonomi- och en ekologisk kris. Tillgången på billig fossil energi som olja, kol och gas, de senaste 60 åren, har varit en förutsättning för vår ständiga ekonomiska tillväxt. En av många konsekvenser av denna ständiga tillväxt är klimatförändringarna. Våra ekologiska system orkar inte längre ta hand om våra utsläpp. Dessutom börjar vårt naturkapital sina. Det blir allt svårare att få fram nya mineraler, spårämnen, kol, olja och naturgas etc. Vi kan inte lösa dessa tre kriser var för sig utan måste börja ställa om till ett samhälle där vi ser begränsningar, men också helheten och samordnar våra gemensamma resurser på ett mer rättvist sätt. Jag hoppade så länge sajten ”Ställ om” var uppe kunde bidra bidra med lösningar, goda exempel på vad som händer runt om i Sverige och stimulera till en dialog där man inte fastnar i problem och elände, utan verkligen påbörjar en omställning här och nu i stort och smått. I 25 år jar jag jobbat med miljö- och resursfrågor, både som anställd och egen företagare. Har en filkand-examen i ekonomi och samhällsvetenskap från Uppsala universitet. Utbildare och författare till flera böcker bl a ”Living Dreams om ekobyggande och hållbar livsstil”. Diplomerad marknadsekonom och kommunal klimat- och energirådgivare. Utbildad handledare inom Det Naturliga Steget, EMAS och ISO 14001. Vill du boka mig som föreläsare, för seminarier, workshops ring 0735600819 eller martin.saar@live.se Har de senaste åren genomfört över 100 seminarier kring de tre E.a Energi-Ekonomi och Ekologi och hur vi kan ställa om samhället för att möta de samhällskriser som knacka på dörren ....

17 Comments on “Vem dödade den ekonomiska tillväxten?

  1. Om Heinberg haft rätt vet vi om 10-20 år, men idag finns det inte mycket som tyder på det. Under tiden minskar PO-communityns trovärdighet pga det långsökta i att koppla ihop finanskrisen med PO, tillsammans med det närmast religiösa mässandet om ”peak debt”.

    Minns att krisen är finansiell och främst drabbar länder med bostadsbubblor, exponering mot de bundlade lånen och dess derivat, samt länder med statsfinansiell oordning. Utvecklingsländerna går bra och global tillväxt ser också bra ut.

  2. Kära nån!
    Du påstår alltså att det är långsökt att koppla ihop olja och kapital och FRB och fiatpengar. Och vår förmåga att skapa pengar ur luft m a o genom ökad skuldsättning. Nä Jeppen, du får nog läsa på lite mer om sambandet mellan energi och ekonomi, real kontra finansiell tillväxt etc.

  3. @Martin: Finanskrisen, som jag pratade om, beror delvis på en viss bostadsbubbla i USA och delvis på att ett finansiellt instrument, en sorts innovation, inte betedde sig som förväntat, vilket fick bankernas interna långivning att braka ihop. Visst är det så att man kan tänka sig ett icke-FRB-system som är stabilare, men krisens orsaker är ändå mycket mer specifika än FRB, och fullt lagningsbara utan att kasta ut FRB med badvattnet. Och PO har inget med saken att göra.

    Sen är det förstås du som borde läsa på, Martin.

  4. Själv tror jag att den utlösande faktorn för finanskrisen i USA var de höga oljepriserna som började märkas med segare arbetsmarknad och ökande bensinkostnader, utan detta hade fastighetsbubblan kunnat växa lite till. Jag kan dock inte visa det så det är bara vad jag tror.

    För FRB tror jag att FRB kommer att ersättas med FRB då det är det enklaste sättet att boota om det ekonomiska systemet om ett eller flera länder kraschar. Jag är dock nyfiken på andra förslag och oavsett vad vi får är mitt fokus på den produktiva delen av ekonomin så det finns något värde i den oavsett vad vi får för pengar.

  5. Att inte se kopplingen mellan pengar dvs fiat valuta och energi är ett måste för att kunna förstå något om våran ekonomi. Pengar är ju en tidsenhet av energi. Ja Hausing bubblan i Usa hade kraschat hårt ändå men likt det Magnus skriver så är det helt klart det som fick bägaren att rinna över. Titta på oljepriserna och baltic dry index för sommaren 2008 så förstår du nog kolrelationen.

    Mvh

  6. Mats Lindquist svarade dig ”Jeppen” i en annan tråd. Mitt förslag är att du läser vad Mats skriver innan du vecklar in dig i fler krumbukter.

    Du Jeppen skriver: ”Du kan inte ens låna pengar av framtiden, du lånar pengar av någon annan” Mats försöker förklara för dig hur det ligger till: Detta är den vanligaste missuppfattning av hur vårt penningsystem fungerar. När du tar ett ”lån” så skapar banken de lånade pengarna ur tomma intet i utbyte mot att du försätter dig i skuld till banken, och lovar återbetala skulden med ränta. På samma sätt kvittas ”pengar” mot skulder och försvinner när skulder amorteras ned. Mer än 95% av penningmängden skapas av det kommersiella bankväsendet. Mindre än 5% skapas av centralbanken, och även centralbankens pengar skapas i utbyte mot skuld som skall återbetalas med ränta. Det är först när en låntagaren spenderar sina nyskapade pengar som det kan uppstå ett behov för banken att låna in dem från någon annan, ,typiskt från den bank som tar emot pengarna. All skuld i samhället motsvarar i stort sett alla ”pengar”.Men skulden skall återbetalas med ränta, varför vi måste hela tiden ha ökande penningmängd genom ökande skuldsättning. Härav kravet på ständig tillväxt i ekonomin. Keynesianer och Österrikiska ekonomer är oense om vad som är/bör vara hönan resp. ägget i ekonomin. Är kredit en orsak till eller en konsekvens av tillväxt
    Mats forstsätter: Pengar skapas alltså av banker när dessa skapar nya krediter. Betänk att värdet hos våra ”pengar” och därmed värdet på fastigheter, aktier mm. är beroende av allmänhetens tro på fortsatt tillväxt. Ställ dig nu frågan om det finns ett incitament att föneka peak oil-problematiken.

  7. @Magnus: Du anser alltså att oljan i själva verket räddade oss från en värre bubbla. Ja, kanske, men långt ifrån säkert.

    @Robert: Antingen är vi överens, eller så lade du på en negation för mycket. Nej, pengar är inte en ”tidsenhet av energi”. Väldigt konstigt påstående.

    @Martin: Jag förstår begreppen FRB och fiat (och har såvitt jag minns besvarat den kommentar du citerar). Nu försökte jag förklara finanskrisen, och dess orsaker och icke-orsaker, samt dess påverkan på olika ekonomier. Det är en annan sak. Jag försöker vara hjälpsam när jag påpekar att det inte ökar trovärdigheten att tolka allt omkring sig som fiat- eller peak-oil-orsakat.

  8. Jeppen, din trovärdighet halkar nära noll om ekonomi och olja, när du hävdar att ””Du kan inte ens låna pengar av framtiden, du lånar pengar av någon annan” Då har man dessvärre inte förstått speciellt mkt hur vårt finansiella system fungerar och kan snurra runt.
    Sorry men så brutalt är det!
    Du kan säkert mkt om kärnkraft, en som det visar sig en onödig kunskap?

  9. Självklart lånar man pengar av någon annan, men denna någon annan förväntar sig få ränta och återbetalning i framtiden och blir mäkta irriterad om det inte sker.

    Skiter man i att betala skulderna kan jag hålla med om att det inte gör någon omedelbar realekonomisk skillnad utan det som händer är att sociala förtroenden och relationer slås sönder och med det upphör pågående handel och folk börjar pressa varandra om att få löften(avtal) uppfyllda med allt ifrån utfrysning, till kronofogden, till hells angels och i större grupper interna politiska konflikter om jobb, bidrag, pensioner, invandring, osv och externt handelskrig eller väpnat krig.

  10. @Martin: Du har en väldig förmåga att ge avfärdande och tämligen korkade icke-svar. Har du inte tid att diskutera kanske du ska vara tyst istället?

    @Magnus: Just det, man lånar pengar av någon annan, inte av framtiden. Och återbetalningen går utmärkt att åstadkomma utan tillväxt. Väldigt få lån ges eller tas baserat på att bara en allmän ekonomisk tillväxt kan trolla fram möjligheter till återbetalning.

  11. Varje lån tas med var sin säkerhet eller förväntan om att den som lånar skall lyckas betala tillbaka men det betyder inte att den totala summan är säker. Framförallt inte vid en bubbelekonomi av lånade pengar som den amerikanska subprimemarknaden där brist på kreditvärdighet inte ens var ett fartgupp.

    Jag kan inte bevisa det men jag tror att det är rimligt att en totalt sett expanderade mängd kredit kräver en expanderande ekonomi för att alla lån skall kunna betalas tillbaka inklusive ränta. Om det finns större löften än förmåga att uppfylla löftena måste väl någon bli sittande med svarte petter och bli kreditförlusten som ballanserar böckerna?

  12. Magnus, du är underbar, det är precis så det fungerar. ”en totalt sett expanderade mängd kredit kräver en expanderande ekonomi för att alla lån skall kunna betalas tillbaka inklusive ränta” Jeppen har inte ännu förstått att svartepetter finns med. Men vi har olika intellektuell kapacitet!

  13. Det är inte berikande för debatten att försöka slå någon under bältet inklusive Jeppen. Det här forumet är din arena Martin, du har alltid första ordet med möjligheten att rootposta och sista ordet med möjligheten att moderera och du sätter därmed debattnivån. Om Jeppen är samma Jeppe som jag har mött på ToD är jag säker på att han är skarp men han har lite andra synvinklar på livet än de jag har och ni skiljer er nog åt mycket mer.

  14. Magnus:
    ”den amerikanska subprimemarknaden där brist på kreditvärdighet inte ens var ett fartgupp.”

    Lån är aldrig säkra, men proffsen jobbar förstås med stora volymer, genomsnitt och väntevärden. Att låna ut till måttligt kreditvärdiga personer behöver inte vara dålig business, men då krävs volymer och högre räntor för att balansera de större kreditförlusterna. Här försökte man uppnå volym och riskspridning genom bundlingsinstrument, men de var otillräckligt förstådda.

    ”Jag kan inte bevisa det men jag tror att det är rimligt att en totalt sett expanderade mängd kredit kräver en expanderande ekonomi för att alla lån skall kunna betalas tillbaka inklusive ränta.”

    Om en 3 biljarder stor ekonomi har 2 kronor i total kreditsumma så kan nog den kreditsumman öka rätt kraftigt utan BNP-tillväxt, eller hur? Men samtidigt finns det givetvis i en ekonomi av en given storlek någon sorts gräns för hur stor kreditsumma som är rimlig.

    ”Om det finns större löften än förmåga att uppfylla löftena måste väl någon bli sittande med svarte petter och bli kreditförlusten som ballanserar böckerna?”

    Kreditförluster uppstår alltid, och går som sagt att hantera. Jag är lite osäker på vilken tes du driver, förresten.

  15. Magnus du har rätt. Det gäller att sansa sig. Försöker ändå att hålla en saklig debattnivå, men när ren och skär okunskap träder in som uttalandet från Peppen att ”Du kan inte ens låna pengar av framtiden, du lånar pengar av någon annan”.
    Och sen inte våga ta diskussionen. Då svalnar mitt intresse och mitt tålamod. Sorry!

  16. Martin, jag funderade en stund på vad, om något, jag skulle svara på det där. Magnus säger att du är kung här, så jag antar att det är lönlöst. Men iallafall, för vad det är värt, så har jag noterat några saker.

    * Du har väldigt lite ”intresse och tålamod”, men alltid nog för att avfärda påståenden utan att bemöta påståendenas förklaringar. Vad gäller att inte låna från framtiden, exempelvis, så motiverade jag det och är beredd att försvara den motiveringen om den utmanas seriöst.

    * Du refererar ibland till mig som ”Peppen” vilket känns tämligen omoget.

    * Jag har sett dig såga Redin tämligen kraftigt, men här ovan när han skrev något du gillade är han plötsligt ”underbar”. Detta är ett mönster. Istället för att bidra intellektuellt i kommentarsfälten, så sysslar du med social manipulation utan fingertoppskänsla.

  17. Jag tror att detta forum skulle tjäna på om man bemöter påståenden som man tycker saknar grund med argumentering knutet till ämnet det för tillfället handlar om och inte en persons subjektivt bedömda kapacitet.
    Det är ju som bekant mycket stora frågor detta forum behandlar och i många falla ytterst svårbedömda varför en seriös hantering är önskvärd för att bibehålla och öka trovärdigheten för Asposverige.

Comments are closed.