Ekonomi - Energi - Politik

Riksdagens egen tidning: Sverige har inte brutit sambandet mellan ekonomisk tillväxt och utsläpp!

Print Friendly, PDF & Email

Birger Schlaug har ”gått en omgång” i SvD med den leende ministern och Centerns hopp inför framtiden, Annie Lööf. Och visst kan man le stort åt den gröna rösten inom Alliansen! Men i detta fall blir Annie Lööf talesperson för många förvirrade och fega politiker, som inte vågar tala klartext utan framhärdar med att odla en myt. Myten om de låga svenska utsläppen av växthusgaser och att Sverige ska ha brutit sambandet mellan ekonomisk tillväxt och utsläpp av växthusgaser. En myt som fortfarande marknadsförs av svenska politiker i ledande ställning. Framför allt av vår kära statsminister Fredrik Reinfeldt.

Det är svårt att förstå varför denna seglivade myt om våra låga utsläpp ligger kvar som en våt filt år efter år. Nu kanske äntligen myten punkteras! Riksdagens egen tidning  ”Från riksdag och departement” har i ett uppslag under rubriken Rökridåer döljer utsläppssiffror bekräftat att Sverige inte brutit sambandet mellan ekonomisk tillväxt och utsläpp.

Så nu får vi se vilka politiker som är rakryggade och vågar säga JAG hade fel! Och det gäller som sagt inte enbart (C) och Annie Lööf utan andra ledamöter i Sveriges riksdag. Oavsett partifärg! Birger S kommenterar diskussionen på sin blogg.

Redan 2006 påvisade jag lögnen om våra låga utsläpp genom projektet Konsumera smartare och minska växthuseffekten inom Stockholm stads handlingsprogram mot växthusgaser.

Jag genomförde två olika mätningar av koldioxid från all konsumtion av 50 stockholmshushåll. Resultatet var så hett och känsligt, för politiker och tjänstemän, att Stockholm stad gjorde allt för att dölja resultatet. Eftersom det vände upp och ned på de officiella låga stockholmssiffrorna!

Två år senare gjorde Naturvårdsverket pliktskyldigast en skrivbordsundersökning som visade på samma resultat som Konsumera Smartare. Den officiella siffran utsläpp per person var inte 5,6 ton utan snarare 10 – 11 ton.
Inte ens detta bet på våra politiker, oavsett partifärg (även Mp), utan de framhärdade att slå sig för bröstet och berätta hur duktiga vi varit i Sverige från år 1990 att minska våra utsläpp. Detta feltänk har sedan oxå kommunicerats av politikerna som att Sverige har decouplat och frikopplat sitt beroende av fossilt bränsle och samtidigt skapat ekonomisk tillväxt. M a o myten har förstorats och blivit en sanning som är svår att ta sig ur. Detta skrev jag på SVT:s blogg Ställ om för några år sedan. Sveriges utsläpp av CO 2  större än politikerna säger.

Sverige har i politikernas ögon blivit unikt genom att vi medvetet valt att glömma bort att inkludera sk indirekta utsläpp som sker i något annat land, men där varan konsumeras i Sverige.
Vi drar nytta av importerade produkter och slipper bokföras för utsläppen som skett vid tillverkningen. Denna utveckling har pågått 30-40 år genom att Sveriges tidigt började exportera sin tillverkande industri.

År 2009 introducerades den norska Footprint Calculatorn. Denna slog fast att Sveriges totala utsläpp är 10,5 ton per person. Då är alla utsläpp inberäknande, både siffror från import och export. Och från all konsumtion både medborgare och offentlig verksamhet.

Nu har också ”Från riksdag och departement” tagit upp den studie som Globala energisystem på Uppsala universitet gjorde för några månader (se min kommentar på ASPO Sverige) och där forskarna ännu en gång bekräftar tidigare studier.

Hur sant ska det behöva bli, innan politiker i Sverige slutar odla denna utsläppsmyt och lögn att vi decouplat?

Att Annie Lööf inte begripit detta kan jag fördra, då hon oftast pratar i nattmössan ( se mitt inlägg på ASPO Sverige för några veckor sedan).
Däremot är det beklagligt att andra politiker förnekar faktum och att tjänstemän bl a inom Stockholms stad Miljöförvaltning tiger still mot bättre vetande. De är verkligen sorgligt. Hur ska vi som nation kunna ställa om vårt samhälle med en felaktig bild av oss själva??

facebook twitter Google Buzz MySpace delicious

Under åren 2005-2008 jobbade jag med ett omtalat projekt ”Konsumera smartare och minska växthuseffekten” inom Stockholm stads handlingsprogram mot växthusgaser. Slutrapporten kom hösten 2008. I projektet ingick 60 hushåll, som deltog i arbetet med att ta reda på om det går att förändra sin konsumtion och livsstil så att den blir energi- och koldioxidsnål. Därefter var jag anställd på SVT och klimat- och energibloggen Ställ om, där SVT för första gången öppnade ett fönster och förde en dialog med tittarna kring våra stora ödesfrågor. Hur ställer vi om vårt samhälle till mindre mängd fossil energi utan att vår välfärd kollapsar. Projektet Ställ om avslutades vid årsskiftet 2009 och fanns som ett välbesökt digitalt arkiv men är nu nedsläckt. Under 2011 arbetade jag med organisationen Omställning Sverige, som jag var med och introducerade i Sverige sommaren 2008. I projektet Konsumera Smartare lyckades vi visa att familjerna genom mer kunskap kunde göra fler aktiva val, som ledde till minskade utsläpp av växthusgaser högst påtagligt. Många upplevde också att när man gör nåt konkret så blir vardagsstressen och klimatångesten mindre. Om man ska förändra sin konsumtion och livsstil för mindre utsläpp av växthusgaser, så räcker det inte med tips och goda råd. Då behövs framför allt stöd i form av goda exempel och dialog med andra likasinnade. För att klara framtidens utmaningar behövs ”en mental klimat-och energiomställning”. Det betyder att fler måste förstå och förbereda sig inför de tuffa beslut och förändringar som kommer om samhället ska klara av att ge våra barn och barnbarn ett drägligt liv. Det är också dags att punktera de myter som florerar om energi, mat, transporter och framför allt hur dyrt och besvärligt det blir om vi ställer om. Vårt vardagsliv kommer knappast att bli sämre, men definitivt mycket annorlunda. De produkter vi använder materialiserar sig inte av sig själva i våra hem och butiker. Utan de har en lång förhistoria. Som det är hög tid att vi tar till oss. För att kunna tillverka varor t ex en bil behövs energi, vatten, stål, plast och textil m.m. Dessutom fabriker, distributions- och avfallssystem. För att komma tillrätta med bilens utsläppsproblem måste man se hela förloppet, från råvaror, tillverkning, användning och återvinning, alltså belysa hela produktens livscykel. Idag pratar vi nästan enbart om de utsläpp som uppstår när vi använder våra bilar, m a o bränslet, inte om de stora utsläpp som sker när bilen tillverkas. Dessa dolda utsläpp kan vi inte friskriva oss ifrån bara för att de sker i ett annat land. Utsläppen är, oavsett var de sker, vårt ansvar som brukare och konsumenter. För mig framstår det allt tydligare att vi inte enbart har en finansiell kris. Utan det är en kris som består av tre delar: en energi-, en ekonomi- och en ekologisk kris. Tillgången på billig fossil energi som olja, kol och gas, de senaste 60 åren, har varit en förutsättning för vår ständiga ekonomiska tillväxt. En av många konsekvenser av denna ständiga tillväxt är klimatförändringarna. Våra ekologiska system orkar inte längre ta hand om våra utsläpp. Dessutom börjar vårt naturkapital sina. Det blir allt svårare att få fram nya mineraler, spårämnen, kol, olja och naturgas etc. Vi kan inte lösa dessa tre kriser var för sig utan måste börja ställa om till ett samhälle där vi ser begränsningar, men också helheten och samordnar våra gemensamma resurser på ett mer rättvist sätt. Jag hoppade så länge sajten ”Ställ om” var uppe kunde bidra bidra med lösningar, goda exempel på vad som händer runt om i Sverige och stimulera till en dialog där man inte fastnar i problem och elände, utan verkligen påbörjar en omställning här och nu i stort och smått. I 25 år jar jag jobbat med miljö- och resursfrågor, både som anställd och egen företagare. Har en filkand-examen i ekonomi och samhällsvetenskap från Uppsala universitet. Utbildare och författare till flera böcker bl a ”Living Dreams om ekobyggande och hållbar livsstil”. Diplomerad marknadsekonom och kommunal klimat- och energirådgivare. Utbildad handledare inom Det Naturliga Steget, EMAS och ISO 14001. Vill du boka mig som föreläsare, för seminarier, workshops ring 0735600819 eller martin.saar@live.se Har de senaste åren genomfört över 100 seminarier kring de tre E.a Energi-Ekonomi och Ekologi och hur vi kan ställa om samhället för att möta de samhällskriser som knacka på dörren ....

9 Comments on “Riksdagens egen tidning: Sverige har inte brutit sambandet mellan ekonomisk tillväxt och utsläpp!

  1. Frågan jag ställer mig är: spelar detta någon roll?

    För att göra CO2 krävs kolatomer. En stor del av de tillgängliga fossila kolatomerna har redan grävts upp, eller kommer snart bli uppgrävda – peak oil 2006, peak gas 2022, peak coal 2030. Sannolikt kommer mänskligheten är gräva upp resterande tillgängliga kolatomer också, och sedan är det slut med ökningen av CO2 i atmosfären. Spelar det verkligen någon roll i det långa loppet om vi gör nu eller kineserna gör det om tio år? Är det realistiskt att tro att om vi avstår kommer kineserna att göra det också?

  2. Hej Thomas!
    Just den befästa tron och myten om att vi ska ha decoupat, spelar roll. Alldeles för många makthavare går fortfarande och tror att Sverige är ett unikum som lyckats med konststycket att skapa ekonomisk tillväxt med mindre energi i samhället. Och sitter därför passiva och kör busines as usual utan tanke på en plan B.

    Ju längre vi väntar med att ställa om samhället till mindre total energi som stundar desto tuffare kommer detta arbete att bli.

    I skuggan av en finanskris och en långvarig recession glider vi nu sakta in i brist på fossil energi i samhället, som kommer att ställa det mesta över ända. Och vilken mental beredskap har vi för detta?

  3. Precis Martin, om man betänker hur våra olika maktstrukturer ser ut och fungerar, så ligger det i allas intresse att säga att CO2 är inget problem, vi har brutit sambandet mellan CO2 och tillväxt, alltså kan tillväxten fortsätta. Problemet är att sambandet inte är brutet om man mäter globalt. Vår tillväxt som drivs av förutom olja, också biobränsle, vatten- och kärnkraft, är beroende av fossildriven tillväxt i omvärlden. Minst 85% av all primärenergi är fossil. Att peka på decoupling i Sverige är som att jämföra CO2/BNP-krona hos en svetsare med en advokats utsläpp. En meningslös jämförelse. Enda rimliga är att mäta globalt. Och precis som Thomas ovan frågar: spelar det någon roll? Vi kommer, även globalt, att minska våra CO2-utsläpp, men av allt att döma kommer det inte ske frivilligt, utan pga att omständigheterna tvingar oss till det.

    /Mats L ASPO Sverige

  4. En aspekt som ofta glöms bort när kopplingen mellan peak oil och klimat diskuteras är att nästan hälften av alla växthusgasutsläpp (mätt i CO2-ekvivalenter) kommer från andra källor än förbränning av fossila bränslen. Det är CO2 från avskogning, N2O från gödselanvändning i jordbruket, CO2 och F-gaser från industriella processer mm.

    http://naturvardsverket.se/sv/Start/Klimat/Utslapp-av-vaxthusgaser/Statistik-och-trender/Globala-utslapp/

    Om vi lyckas rensa bort alla fossila bränslen från vår energiförsörjning så har vi alltså bara kommit halvvägs. Om vi dessutom gör detta genom att ta ut mer biobränslen från jord- och skogsbruk med dåliga metoder så har vi ännu längre väg till ett hållbart klimat. Klimatproblematiken är alltså mer komplext än att ”det löser sig eftersom oljan blir för dyr”

  5. Hej Mattias!
    Tack för din komplettering med fakta kring de ”naturliga” utsläppen av växthusgaser. Jag håller med dig att det är en synnerligen komplex fråga. Intressant att notera att CO2-utsläppen minskade globalt 2008 under Finanskris 1.0, för att sen ta fart igen ett år senare. En långvarig och djup recession under 10-15 år med fossilbränslebrist kanske kan bli det mest verkningsfulla åtgärden för att minska växthusgaserna?

  6. Det är möjligt att en längre recession skulle få en större effekt på utsläppsnivåerna. Minskad ekonomisk aktivitet leder generellt till minskad energianvändning och därigenom lägre utsläpp. Men recessioner kan mycket väl också leda till minskade/helt avstannande investeringar i förnybar energi och effektiviseringsåtgärder. Recession leder också vanligtvis till minskad politisk vilja att ta tag i andra problem än de som ses som ekonomiskt akuta. Så jag aktar mig lite för det resonemanget som du med flera brukar föra (rätta mig om jag har fel) om att recession är en ”räddning”.

    Det viktigaste instrumentet för att komma åt klimatproblematiken är bindande internationella avtal om att begränsa utsläppen. Har vi väl fått sådana på plats så kan ekonomin verka inom de ramar som sätts upp. Det kan mycket väl vara så att dessa ramar tvingar fram minskad ekonomisk aktivitet och vi behöver i så fall hitta politiska lösningar på hur vi hanterar en sådan utveckling. Jag tror att vi kan leva bra liv även i under längre perioder av ekonomisk kontraktion. Men jag tycker att man börjar i fel ända om man utgår från att vi först ska minska den ekonomiska aktiviteten för att det leder till mindre miljöpåverkan.

  7. Hej Mattias! När jag säger att recession kan bli ”räddningen” blir det i spåren av en rejäl finanskrasch. Med mycket lidande och elände. Ingen lyckad lösning, men troligtvis oundviklig?
    I sista stycket pratar du om det bästa alternativet, som jag också skulle föredra. Internationella överenskommelser, som skulle kunna vara någon form av business as ususal light, Dessvärre verkar den möjigheten redan vara passerad, Ekonomisk kontraktion är väl vad vi genomlidit under många år.

    Om jag förstått saken rätt så är vår nuvarande globala finansbubbla den största i världshistorien som bl a kunnat blåsas upp med hjälp av obegränsad mängd energi och kapital. När den brister så behövs inga bindande internationella avtal om att begränsa utsläppen. Efter finanskraschen så kommer det inte att finnas kapital för att fortsätta med fossil energi som vi gjort fram till nu.
    Håller på med ett nytt inlägg om detta som också tar upp det ofta kontraproduktiva med energieffektvisering och investeringar i förnybar energi. Då det egentligen innebär att binda sig fast ännu mer vid fortsatt fossilt bränsle. Låter lite kryptiskt, men jag återkommer.

  8. Hej Martin. Effekterna av uppblåsta kreditbubblor med påföljande finanskris är inte helt lätta att analysera. Det är möjligt att du har rätt i din analys, men det är oerhört svårt att säga något med säkerhet. Jag ser fram emot ditt kommande inlägg, så kan vi kanske fortsätta diskussionen efter det

  9. Tack, Martin, för tunga inlägg i livsviktig kamp!

    Alla national-och globalekonomiska teorier har varit, är och kommer att vara, i nuvarande former, helt utan värde, totalt tomma på relevans relativt faktum: De är grundlösa – enär de, medvetet eller omedvetet, utformats utifrån utelämnande av all ekonomis grund: Tillgångars alternativa värden.

    Alla världens stora företag har varit, alltifrån första årsredovisning konkursmässiga, (och företagens ledningar brottslingar) då kostnaderna för produktion, dvs. destruktion av jordens livsbetingelser, aldrig ärligen redovisats enligt god redovisningssed.

Comments are closed.