The World After Cheap Oil är en ny bok som skrivits av Rauli Partanen, Harri Paloheimo och Heikki Waris från Finland grundare av ASPO Finland.
Det finns en recension av boken som jag läste. Detta är sammanfattningen som förlaget har lagt ut:
Substantial evidence suggests that we are currently living at the peak of oil production with few prospects for cheap oil ever returning. Yet the media, politicians and regular people have hardly started to talk about what this means. Oil literally runs our societies from transportation to food production to economic activity. Without oil, everything stops. There are powerful arguments that if we fail to increase oil production, we will also fail to grow our economy as a whole. For oil importing western nations the news is bleak; higher oil prices seem to put a glass ceiling on their economic growth, making current debt problems worse no matter what monetary and economic policies we might choose.
The World After Cheap Oil offers a thorough package of information about oil; its uses and its role in our society’s important sectors. It presents the most prominent substitutes and alternatives, and their limits and promises. It also delves deep into the many risks, problems and mechanisms that can make the world after cheap oil a much more unstable place for nations and humanity as a whole. The book also explains why there has been so little public debate on the subject, and what the future might look like after oil production starts its final, terminal decline.
Boken är på 250 sidor och indelade i dessa kapitel:
Introduction
1. Oil
2. The End of Cheap Oil
3. What Instead of Oil?
4. Oil in the Modern Industrialized Society
5. World After Cheap Oil
Appendix 1: Oil in Numbers
Appendix 2: Oil Markets
Appendix 3: Reason Alone Won’t Make Change Happen
Det lät så pass intressant att jag har köpt ett exemplar.
The World After Cheap Oil – Rauli Partanen, Harri Paloheimo, Heikki Waris – Bok 9781138806375 | Bokus bokhandel.
__________________
Jag tror nästa bok , den om ”The End of Oil” kommer att vara mycket intressantare, om man nu tycker att verkligheten också är intressant.
Jag har läst recensionen av denna bok. Här försöker förf. förklara exergibegreppet som en fråga om koncentration. Här står t ex ”Diffuse energy sources like sunlight can’t substitute for oil because they don’t represent “exergy,” or usable energy. Förf. visar här alltså tydligt att han inte alls förstår exergibegreppet, vilket många andra förf. i ämnet inte heller gör.
Exergi är en egenskap hos energin oberoende av om denna sedan spädes ut. Exergi är ett mått på hur stor del av energin som är användbar – dess kvalitet – och resten, den del som inte går att använda definierar ett tillstånd av oanvändbar/oåtkomlig energi, som vi kallar entropi. Exempel på energi med exergifaktorn 1 (=100% användbar) är t ex mekanisk energi och elenergi, beroende på att molekylerna/elektronerna här rör sig i en och samma riktning. Värme däremot är resultatet av molekyler som rör sig huller om buller. Det är emellertid inte möjligt att plocka ut och använda vissa molekyler, som rör sig i en viss riktning, bara använda temperaturskillnaden mellan två olika molekylsamlingar (alla s k värmemotorer).
Här beräknar man exergifaktorn genom att mäta hur stor temperaturskillnaden är mellan två sådana samlingar. Men en exergifaktor=1 när det gäller värme förutsätter att man kan använda hela skillnaden mellan maxtemperaturen och den lägsta möjliga, dvs – 273 gr C (0 gr Kelvin). Värme är detsamma som strålar av fotoner, som när de bromsas upp mot ett föremål överför sin energi till detta och upplevs som värme. Förf. ovan förstår inte detta och ser därför inte att solstrålar är mycket exergirika.
Fotoner från solen har samma temperatur som dess yta, ca 6000 gr C och även när de anländer till jorden, vars medeltemperatur är ca 15 gr C. Totala exergin i solljuset ges av totala temperaturskillnaden mellan dess yta och den kalla världsrymden (-273 gr C). Av denna blir ca 95% (6000-15/6000+270) användbar energi, dvs exergi, här på jorden. Denna höga exergifaktor kan också förstås av solens nästan punktformiga yta på himlen och därmed fotonernas samstämmiga riktning.
Denna exergi är alltså långt ifrån bara diffus eller utspridd.
Det är denna höga exergifaktor som ö h t möjliggjort livet och dess evolution på jorden.
Om exergi hade varit fråga om koncentration, hur kan man då förklara att blommor kan trivas inomhus, dit solen ö h t aldrig når? De få fotoner som ändå når en sådan blomma har fortfarande nästan samma hastighet som den ursprungliga, även om de är utspridda. Fotosyntesen kräver helt enkelt högt exergiinnehåll för att kunna fungera.
Nej, Exergi är inte många som pratar om men det är ett viktigt begrepp. Jag brukar nämna att 1 kWh el är ädlare än 1 kWh som varmvatten.
Just det, Bengt och det beror på att el=100% exergi och kan därför fullständigt omvandlas i alla andra energiformer, som t ex värme i vatten. Om man vill göra operationen baklänges blir resultatet nedslående, därför att exergiinnehållet i t ex 90-gradigt varmvatten är bara ca 20% och om man ändå vill åstadkomma el av detta varmvatten blir det svårt utan att göra det i flera energiomvandlingssteg. I t ex en bilmotor omvandlas den kemiska energin i bränslet först till värme, som sedan blir tryck (=mekanisk energi) och som först då kan påverka kolven (och under tiden försvinner ca 60-70% i varmt kylvatten och heta avgaser).
Sedan vill jag också påpeka ett förargligt fel som smög sig in i min text: Fotoner är strålar av ljus, inte av värme.
Det kan hända att författaren inte har använt exergi-begreppet korrekt (jag har nog aldrig heller förstått exakt vad det är.) Resonemanget håller väl ändå, att solljus är förehållandevis utspritt energi jämfört med bensin eller olja. Det är svårt att använda energi-begreppen och närbesläktade begrepp på ett 100% procent korrekt sätt.
Här är för övrigt en artikel om det sjunkande oljeprisets effekter för Ryssland:
http://www.svd.se/naringsliv/oljans-pris-ryssland-gar-mot-allt-svarare-tider_4344303.svd
Det är inte alls fel att påstå att solljuset är utspritt men det är inte detsamma som att dess exergiinnehåll också är lågt, det betyder bara att vi måste ha stora ytor för att fånga upp denna.
Andelen exergi hos ett givet energislag anger hur stor del av energimängden som kan omvandlas till nyttigt arbete, dvs en andel som inte förändras med mängden energi. El, som är 100% exergi kan omvandlas fullständigt till mekaniskt arbete som i en vattenturbin t ex (i praktiken 98-99% p g a friktion mm.) medan spillvärme med ca 5-10% exergi bara duger till uppvärmning. Detta betyder också att lågexergi inte kan koncentreras till högre exergi och vice versa. Bensin t ex har ett exergiinnehåll nära 100% oavsett om den är koncentrerad eller utspridd i form av små droppar (som i insugsgasen i en bilmotor).
Om man inte kan använda dessa begrepp ”på ett 100% procent korrekt sätt” så innebär det att man inte förstår deras innebörd, vilket ju är en förutsättning vid energianalyser (jag har läst läroböcker i ämnet där förf. inte själva behärskar detta). Vi använder ju ofta el till uppvärmning vilket är som att skära smör med motorsåg och även om fossilbränslen har högt exergiinnehåll så finns mig veterligt inget annat sätt att åstadkomma mekanisk- eller elenergi därur än att ta omvägen via värmeenergi, vilket i sin tur bestämmer den låga verkningsgraden.
Naturen däremot har uppfunnit ett sätt (fotosyntesen) att utnyttja solens 95-procentiga exergi för att utan mellansteg sönderdela vattenmolekylen i väte och syre. Där är det fotonerna från solen som flyttar om och ändrar atomernas läge i förhållande till varandra (vilket kräver högt exergiinnehåll) och på det viset bygger biomassa som i sin tur möjliggjort livet och dess underhåll på planeten.
Inget inspel från asposverige angående norwegian-strejken?