Bengt Söderberg har lagt fram en doktorsavhandling på Uppsala universitet på avdelningen Globala Energisystem som studerar hur produktionen från världens olje- och gasfält utvecklar sig. Studien kommer att publiceras i tidskriften Energy Policy.
Avhandlingen heter ”Production from Giant Gas Fields in Norway and Russia and Subsequent Implications for European Energy Security” och kan laddas ner från institutionens hemsida. Bengt Söderberg kommer att försvara sin avhandling den 19 Februari, 2010, kl 09:15
En översättning av Abstract:
International Energy Agency (IEA) räknar totalt naturgas inom EU, att minska från 216 miljarder kubikmeter per år (Gm3 / år) under 2006 till 90 Gm3 / år 2030. För samma period förväntas EU: s efterfrågan på naturgas öka snabbt. Under 2006 efterfrågan på naturgas i EU uppgick till 532 Gm3 / år. År 2030 väntas nå 680 Gm3 / år. Som en följd kräver den ökande klyftan mellan EU: s produktion och konsumtion en 90% ökning av importen mellan 2006 och 2030. De viktigaste källorna av importerad gas till EU är Ryssland och Norge. De stod de för 62% av EU: s import av gas under 2006. Syftet med denna avhandling är att bedöma den framtida nivåer av gasleveranserna till EU från de två största leverantörerna, Norge och Ryssland. Scenarier för framtida potentiell produktion av naturgas för Norge och Ryssland, har används en modell med ett underifrån perspektiv, uppbygg med fält för fält, och enskilda modellering har gjorts för gigant och semi-gigant gasfält. För att förutse produktionen profilen för en enskild jätte naturgasfältet en Giant Gas Field Model (GGF-modell) har utvecklats. Den GGF-modellen har även tillämpats i produktionen från ett aggregat av områden, såsom produktion från små fält och oupptäckta resurser.
Energisäkerheten i EU är starkt beroende av gasleveranser från ett relativt litet antal stora gasfält. I Norge nästan all produktion kommer från 18 områden varav 9 kan ses som gigantiska fält. I Ryssland står 36 gigant områden för i stort sett alla gasproduktion. Det finns begränsad potential för ökad export av gas från Norge till EU, och alla de scenarier undersökts visar norska gasproduktionen en nedgång 2030. Norska gasexport via pipeline till EU kan även den vara 2030, 20 Gm3 / år lägre än dagens nivå. Den största ökningen i exporten av ryska gasleveranserna till EU uppgår till endast 45% år 2030. I reella tal innebär detta enbart en ökning med omkring 70 miljarder kubikmeter Dessutom finns ett antal potentiella negativa faktorer för den framtida ryska gasleveranserna till de europeiska marknaderna. Följaktligen kommer en 90% ökning av importen till EU år 2030 vara omöjligt att uppnå. Från ett europeisk energisäkerhets perspektiv kommer beroende av import av gas via pipeline, inte vara det enda energipolitiska problemet, utan frågan om fysisk tillgång till den totala gasförsörjningen behöver också allvarlig uppmärksamhet. Det finns en livlig diskussion om de geopolitiska konsekvenserna av europeiska beroendet av importerad gas från Ryssland. Men resultaten av denna avhandling visar att vid bedömningen av den framtida efterfrågan på gas i EU vore det lika viktigt att vara bekymrad minskande tillgång på globala gasleveranser.
LISTA ÖVER DELARBETEN (finns på: http://www.fysast.uu.se/ges/sv/publications/peer-reviewed-articles)
1: How reasonable are oil production scenarios from public agencies?
2: The Peak of the Oil Age-Analyzing the world oil production Reference Scenario in World Energy Outlook 2008
3: A crash programme scenario for the Canadian oil sands industry
4: Future Danish Oil and Gas Export
5: European energy security: The future of Norwegian natural gas production
6: European energy security: An analysis of future Russian natural gas production and exports
Den 20 februari blev Bengt Söderbergh en lycklig doktor i ”Teknisk fysik med inriktning mot globala energiresurser”