Det säger den amerikanske ekonomen och professorn, Nouriel Roubini, även kallad Dr Doom, i en aktuell fransk intervju. Han är verksam vid Universitet i New York. Just nu är han i Frankrike för en föreläsning och i en intervju skräder han inte orden, utan kommer med nya pessimistiska men välgrundade förutsägelse om konsekvenserna av den ekonomiska och finansiella härdsmälta som pågår i världen. Framför allt inom eurozonen och USA. Roubini menar att det finns väldigt lite som EU-regeringarna kan göra. 2013 kommer att bli ett mycket stormigt år. Läget är betydligt sämre än vi kan föreställa oss:
”Ja, det är mycket värre nu än 2008. Vi har nu i likhet med 2008 både en ekonomisk och finansiell kris, men till skillnad från 2008, är den politiska ammunitionen slut. Under 2008, kunde vi sänka räntorna från 5 -6% ner till noll, spä på penningmängden i olika omgångar QE1, QE2, QE3, vi kunde göra skattestimulanser upp till 10% av BNP och vi kunde göra räddningsaktioner för banker och alla andra.
I dag, skulle ytterligare ekonomiska stimulanser QEs (sk kvantitativa lättnader) bli allt mindre effektiva, eftersom problemen i våra ekonomier är insolvens, m a o överskuldsättning, och inte ett likviditetsproblem. Budgetunderskotten i länderna är redan så stora att alla måste skära ner dem, inte öka dem. Och det blir omöjligt att ”lösa ut” bankerna finansiellt eftersom 1) Det finns en politisk opposition som motsätter sig detta 2) Regeringarna är insolventa och nära konkurs, och de kan inte lösa ut sig själva finansiellt, för att sen i nästa steg lösa ut hela banksystemet”.
Läs mer: http://www.businessinsider.com/roubini-perfect-storm-2012-7-a
Se videon från Bloomberg: http://www.bloomberg.com/video/roubini-says-2013-storm-may-surpass-2008-crisis-HCAjTp9VTD~gm6Ux8jnQvQ.html
http://www.theblaze.com/stories/dr-doom-the-global-economic-storm-i-predicted-is-on-its-way/
Året 2012 har visat sig vara det mest uppseendeväckande så långt som Nyhetsbyråer har brytt sig om den saken. Oerhört mycket mer uppseendeväckande för mig än 2008 som ändå var uppseendeväckande i sig. Under 2008 var illusionen av bank samstämmigheten och regeringens åtgärder noggrant utformade för att upprätthålla konsumtionen hos massorna. De intima förbindelserna mellan statliga och privata bedrägerier var överslätade med sakkunnig omsorg och precision. Det var en aktiv och metodisk insats för att få oss att tro att problemen med 2008 var perifera, och att systemet i grunden var bra och ärligt för det allmänna. Den här gången så har korruptionen blivit fullständigt uppenbar och dessutom oroväckande nonchalant. Det finns inga försök att dölja från det allmänna och företagskundernas intressen längre, ingen vilja att dölja det faktum att hela byggnaden är ett billigt illusionstrick. Faktum är att skrymtarna nu matchar sina snedvridningar som om de ville “hjälpa” landet, i stället för att förstöra landet med sin girighet. Om brottslingar inte längre är bekymrade över att dölja sina brott, är det dags för resten av oss att börja oroa os ordentligt.
en europeiska skuldkrisen är en utlöpare av den ekonomiska krisen 2008. De amerikanska och europeiska regeringarna öste ut pengar för att lösa ut bankerna och återställa tilltron för ekonomin. Bankerna erbjöd Grekland korta obligationslån till en ränta på bara några tiondels procent. Mer än man ville ha. Några månader senare mångfaldigades räntan. Värderingsinstituten hade bedömt Grekland som mycket säkert. Man räknade också med att EU skulle rycka ut, om det blev kris. Grekland hade blivit godkänt för euro på bokföringsfinter till en alldeles för hög kurs. Genom att överge euron kunde man få en rätt värderad valuta och exportförmågan återställas. Men då skulle bankerna förlora pengar. Dagens lösning är till för att rädda dem, men befolkningen, som inte orsakat krisen, får betala med nedskärningar.
Därmed inte sagt att jag inte anser kvinnan vara det överlägsna könet. Men vi använder vår överlägsenhet uselt idag. Vi kunde göra bättre än att ständigt gnälla oss in som kvoterade forwards i fotbollslaget.
Lyckligtvis finns det alternativ till en uppslitande skilsmässa. De fördrag som binder de 17 medlemsnationerna är bara en uppsättning regler, som ställts upp genom ömsesidiga överenskommelser och regler kan man tänja, bryta mot eller vränga, särskilt i kriser. Europeiska Centralbanken (ECB) har redan brutit mot en sorglig rad regler för att rädda bankerna, liksom även Federal Reserve som hittade en rad olika sätt att göra vad den ursprungligen sade att den inte kunde göra när den skulle rädda Wall Street 2008. Regler som kan tänjas för bankernas skull kan tänjas för folkets skull – inte bara för grekerna utan även för irländarna, italienarna, spanjorerna, portugiserna och andra som radas upp bakom dem.