Ekonomi - Energi - Politik

Margret Thatcher borde tacka oljan för att landet kom på fötter!

Print Friendly, PDF & Email

I ett samtal i Studio Ett med anledning av Margret Thatchers död förra veckan var det mycket prat. Samtalet uppehöll sig bl a vid att Storbritanniens ekonomi kom på fötter, under Thatchers tid som premiärminister.
Något som samtliga i radiostudion undvek att nämna, eller var okunniga om, var det faktum att Storbritanniens ekonomiska upphämtning knappast var Margret Thatchers förtjänst.
I början av 1980-talet när Margret Thatcher tillträdde, slog Storbritanniens oljeutvinning och oljeexport nya rekord samtidigt som oljepriset var historiskt sett mycket högt. Bland annat beroende på revolutionen i Iran och kriget mellan Iran och Irak.

Det är lätt att glömma bort att det stora lyftet för Storbritannien egentligen kom åren efter 1964, då norsjöoljan upptäcktes. För att klara en exploatering fick IMF ge Storbritannien stora lån mot kommande oljeutvinning som säkerhet.

Nordsjöoljan blev sedan räddningen för Storbritannien och landets ekonomiska återhämtning. Det var knappast Margaret Thatchera förtjänst. Tvärtom så gjorde britterna, under Thatcher det fatala misstaget att pumpa upp så mycket olja som man kunde under kort tid, vilket resulterade att landet inte fick ut maximal kvantitet ur sina källor.
Till skillnad mot Norge och i viss mån Danmark, som valde en helt annan väg. En kontrollerad utvinning under lång tid som gav helt andra inkomster, jämfört med Storbritannien! Dessutom tvingades britterna sälja sin olja billigt, då världsmarknadspriset sjönk p g a det stora utbudet. Saudiarabien ökade samtidigt sin utvinning och export i slutet av 1980-talet, vilket ledde till att priset sjönk.

När Thatcher tillträdde 1979 blir Storbritannien således självförsörjande på energi och en nettoexportör av olja. De fortsatte exportera olja fram till ca år 2004, då utvinningen hamnade under deras egen förbrukning. Sedan dess har Storbritannien år efter år tvingats importera allt mer olja och gas. Och rullar sakta in i en ny kännbar energikris.

Oljeexporten under 1980-talet gynnade Storbritannien påtagligt, i synnerhet jämfört med andra europeiska länder, som alla var beroende av att importera olja till ett högt pris. Med undantag av Norge och Danmark som också blivit exportörer genom fyndigheterna i Nordsjön.

Som jämförelse kan nämnas länderna Grekland, Portugal, Spanien, Irland, Italien och Belgien som är de EU-länder som har högst andel importerad fossil energi i sin energibalans. Det historiskt sett höga oljepris, som vi haft de senaste åren, över 100 dollar per fat, undergräver många importländers ekonomier. De flesta av dessa länder har fått ekonomiska problem, några står på tur.

UK produktion coh export av olja

I grafen framgår hur den brittiska oljeutvinningen, förbrukning, import och export varierat sedan 1960-talet. (ursprunglig källa: BP Statistical Review of World Energy). Utvinningen gick ned i slutet av 80- och i början av 90-talet. Detta orsakades av brandkatastrofen vid plattformen Piper Alpha. Explosionen och den efterföljande branden tog 167 arbetares liv vid plattformen. Olyckan fick konsekvenser för hur pipeline-nätverket i Nordsjön ser ut idag. Åren 1994 – 1995 steg utvinningen åter och nådde ca år 2000 en toppnivå (peakoil) på ca 3 miljoner fat per dag. Därefter har Storbritanniens utvinning sjunkit obönhörligt ned till en nivå som idag är på ca 1 miljon fat/dag.

 

 

Storbritannien borde alltså tacka oljan i Nordsjön, för att landet kom på fötter. Margret Thatcher hade endast lyckan att få skörda frukterna av en begynnande och lönsam oljexport. Det är sanningen!

facebook twitter Google Buzz MySpace delicious

Under åren 2005-2008 jobbade jag med ett omtalat projekt ”Konsumera smartare och minska växthuseffekten” inom Stockholm stads handlingsprogram mot växthusgaser. Slutrapporten kom hösten 2008. I projektet ingick 60 hushåll, som deltog i arbetet med att ta reda på om det går att förändra sin konsumtion och livsstil så att den blir energi- och koldioxidsnål. Därefter var jag anställd på SVT och klimat- och energibloggen Ställ om, där SVT för första gången öppnade ett fönster och förde en dialog med tittarna kring våra stora ödesfrågor. Hur ställer vi om vårt samhälle till mindre mängd fossil energi utan att vår välfärd kollapsar. Projektet Ställ om avslutades vid årsskiftet 2009 och fanns som ett välbesökt digitalt arkiv men är nu nedsläckt. Under 2011 arbetade jag med organisationen Omställning Sverige, som jag var med och introducerade i Sverige sommaren 2008. I projektet Konsumera Smartare lyckades vi visa att familjerna genom mer kunskap kunde göra fler aktiva val, som ledde till minskade utsläpp av växthusgaser högst påtagligt. Många upplevde också att när man gör nåt konkret så blir vardagsstressen och klimatångesten mindre. Om man ska förändra sin konsumtion och livsstil för mindre utsläpp av växthusgaser, så räcker det inte med tips och goda råd. Då behövs framför allt stöd i form av goda exempel och dialog med andra likasinnade. För att klara framtidens utmaningar behövs ”en mental klimat-och energiomställning”. Det betyder att fler måste förstå och förbereda sig inför de tuffa beslut och förändringar som kommer om samhället ska klara av att ge våra barn och barnbarn ett drägligt liv. Det är också dags att punktera de myter som florerar om energi, mat, transporter och framför allt hur dyrt och besvärligt det blir om vi ställer om. Vårt vardagsliv kommer knappast att bli sämre, men definitivt mycket annorlunda. De produkter vi använder materialiserar sig inte av sig själva i våra hem och butiker. Utan de har en lång förhistoria. Som det är hög tid att vi tar till oss. För att kunna tillverka varor t ex en bil behövs energi, vatten, stål, plast och textil m.m. Dessutom fabriker, distributions- och avfallssystem. För att komma tillrätta med bilens utsläppsproblem måste man se hela förloppet, från råvaror, tillverkning, användning och återvinning, alltså belysa hela produktens livscykel. Idag pratar vi nästan enbart om de utsläpp som uppstår när vi använder våra bilar, m a o bränslet, inte om de stora utsläpp som sker när bilen tillverkas. Dessa dolda utsläpp kan vi inte friskriva oss ifrån bara för att de sker i ett annat land. Utsläppen är, oavsett var de sker, vårt ansvar som brukare och konsumenter. För mig framstår det allt tydligare att vi inte enbart har en finansiell kris. Utan det är en kris som består av tre delar: en energi-, en ekonomi- och en ekologisk kris. Tillgången på billig fossil energi som olja, kol och gas, de senaste 60 åren, har varit en förutsättning för vår ständiga ekonomiska tillväxt. En av många konsekvenser av denna ständiga tillväxt är klimatförändringarna. Våra ekologiska system orkar inte längre ta hand om våra utsläpp. Dessutom börjar vårt naturkapital sina. Det blir allt svårare att få fram nya mineraler, spårämnen, kol, olja och naturgas etc. Vi kan inte lösa dessa tre kriser var för sig utan måste börja ställa om till ett samhälle där vi ser begränsningar, men också helheten och samordnar våra gemensamma resurser på ett mer rättvist sätt. Jag hoppade så länge sajten ”Ställ om” var uppe kunde bidra bidra med lösningar, goda exempel på vad som händer runt om i Sverige och stimulera till en dialog där man inte fastnar i problem och elände, utan verkligen påbörjar en omställning här och nu i stort och smått. I 25 år jar jag jobbat med miljö- och resursfrågor, både som anställd och egen företagare. Har en filkand-examen i ekonomi och samhällsvetenskap från Uppsala universitet. Utbildare och författare till flera böcker bl a ”Living Dreams om ekobyggande och hållbar livsstil”. Diplomerad marknadsekonom och kommunal klimat- och energirådgivare. Utbildad handledare inom Det Naturliga Steget, EMAS och ISO 14001. Vill du boka mig som föreläsare, för seminarier, workshops ring 0735600819 eller martin.saar@live.se Har de senaste åren genomfört över 100 seminarier kring de tre E.a Energi-Ekonomi och Ekologi och hur vi kan ställa om samhället för att möta de samhällskriser som knacka på dörren ....

2 Comments on “Margret Thatcher borde tacka oljan för att landet kom på fötter!

  1. Det är ju riktigt vad som här sägs, men det är också ungefär detsamma som att mänskligheten skulle tacka oljan för civilisationens tillväxt under det senaste århundradet. Vi kanske ska vänta med detta ”tack” tills vi fått erfara vad förlusten av denna olja betyder för planetens då 8-9 miljarder människor. Det synes som vanligt handla om att det är NU vi ska leva och strunta i framtiden (våra barn)? I själva verket är vi oförmögna att göra annat än det vi gör, vi mumsar i oss allt värdefullt (exergi i form av olja)) som vi hittar utan att kunna förutse konsekvenser, precis som vilket annat djur som helst. Enda skillnaden är att vi också kan hitta bra motiv att fortsätta som vi gör.

Comments are closed.