Energi

Uteblivit svar!

Print Friendly, PDF & Email

För lite drygt ett år sedan så skrev ASPO Sverige till berörda myndigheter i landet och ställde några frågor om Peak Oil och dess konsekvenser.

Vi har inte fått något svar, inte hört något, inte fått någon fråga om vad vi pratar om. Detta är lite märkligt, så här skrev vi då. Och det har inte hänt något som förändrar vår analys, utan tvärt om, det finns flera tecken på att rådande lågkonjunktur berodde på kraftiga fluktuationer i oljepriset och som spred till priset på livsmedel detta eftersom mycket livsmedel används inom energisektor och mycket olja och naturgas används inom livsmedelssektorn.

Det har nu gått ett tag sedan WEO 2008 publicerades. Då rapporten är för dyr för privatpersoner, står förhoppningen till att berörda myndigheter, departement och organisationer har analyserat innehållet, kanske dessutom förankrar analysen med hjälp från universitetsvärlden.

ASPO Sverige är intresserade av ovan nämnda institutioners bild av vad som kan utläsas från rapporten? Är den realistisk eller förskönar den och framför allt; hur påverkar rapporten vårt handlande och planering för framtiden?

Ur ASPO Sveriges perspektiv kommer bristen på flytande energi år 2030 att vara betydande jämfört med ett “business as usual” scenario. Det behöver inte påpekas att världens transportapparat och industri är väldigt beroende av oljeprodukter. Sverige är dessutom särskilt beroende av att exportindustrin fungerar.

Enligt ASPO Sverige är själva essensen i WEO 2008 att prognosen nu talar om en sjunkande oljeutbud på runt 6,7 % årligen förutsatt att investeringar genomförs i befintliga oljefält. Om dessa investeringar läggs på is förutspås fallet i oljeutvinning istället bli ca 9 %! Hur ekonomin kommer att påverkas då världen går från ca 2 % ökat oljeutbud till en minskning med 6,7 % är en synnerligen relevant fråga! Flera tidigare studier av sambandet mellan oljekonsumtion och ekonomisk tillväxt visar på ett mycket intimt förhållande.

Dessa frågor kommer bl a upp i ljuset av den bild WEO 2008 målar upp:

1 Nödlån till Bilindustrin.

2 Infrastruktur satsningar på vägnätet och flygplatser.

3 Har Långtidsutredningen rätt underlag för sin prognos? Är det någon som kan förutse ett oljepris 2010 än mindre 2030?

Det finns dessutom skäl att tro att WEO är optimistiskt skriven då IEA tidigare haft en övertro att oljeutvinningstakten kan fortsätta öka långt bortom 2030. I och med denna rapport är ASPO Sveriges bedömning att organisationen försöker ändra kurs för att inta en mer realistisk hållning men att det fortfarande finns en del glädjeprognostisering kvar.

En kris till följd av brist på flytande drivmedel verkar nu klart ligga inom 10 år och detta kan få följdeffekter inom flera livsnödvändiga sektorer såsom livsmedelsbranschen.

ASPO Sverige ser även en tydlig koppling mellan ekonomisk hållbarhet och fortsatt tillväxt av flytande energi. Frågan är därför inte isolerad till energibranschen, det behövs även svar på de två andra aspekterna som krävs för ett hållbart samhälle: de sociala och ekologiska effekterna. Om Peak Oil medför svårigheter att växa den globala ekonomin är pensionssystemen så gott som borta. Ökad rovdrift för att få tillgång till flytande energi kan medföra att ekologiska värden ignoreras.

Vem har idag den övergripande bilden för effekter som Peak Oil kan föra med sig och om ingen har den är det hög tid att införskaffa den!

Med vänliga hälsningar

ASPO Sverige

facebook twitter Google Buzz MySpace delicious

2 Comments on “Uteblivit svar!

  1. Dom viktigaste är.

    Miljö-, Näringslivs-, Utrikes-, Finnas-, Jordbruks- departementen, Regeringskansliet, Riksbanken
    Massmedia via Newsdesk, SvD, SVT, SR, GP, AB, Riksdagsgrupperna
    AP-fondernan, Polisen, FOI, SLV, SKL, MSB, Transportstyrelsen, MIL, A. Wijkman

    Ett svar blev.

    Naturvårdsverket har inte analyserat IEA:s publikationer och vi har inte den rollen heller.

    Ett lite mer utförligt.

    Det är stora och viktiga frågor du ställer. Som du själv är medveten om så är det otroligt svårt att göra analyser över framtida händelseförlopp, inte minst över ett globalt energiscenario. Vägtransportsektorn har i dagsläget ett stort oljeberoende, inte minst i jämförelse med bostads och industrisektorn. Vägverket jobbar med att minska energianvändningen och utsläppen av klimatgaser både inom vår egen verksamhet och från vägtransportsektorn som helhet.

    Regeringen har i sin klimatproposition satt flertalet tydliga mål för att öka energieffektiviseringen och minska utsläppen av klimatgaser. Vidare har stort fokus lagts på användandet av fossil energi.

    Bland annat finns följande mål till 2020:
    – 40 procents minskning av koldioxidutsläppen jämfört med nivån 1990
    o 2/3 av denna minskning ska ske inom landets gränser medan 1/3 kan genomföras via externa mekanismer
    – 50 procent av den totala energianvändningen i Sverige ska vara från förnybara energikällor
    – 20 procents effektivare energianvändning
    – 10 procent av den totala energitillförseln inom transportsektorn ska vara från förnybart ursprung.

    Dessutom ska Sverige ha en fordonsflotta som är oberoende av fossil energi till 2030.

    Vägverket har precis påbörjat analyserna av vilka effekter detta har på vår verksamhet. Betydande insatser krävs i Sverige, inom EU och på internationell nivå. Generellt verkande styrmedel som sätter ett pris på utsläppen av växthusgaser bör utgöra grunden i arbetet. Dessa styrmedel behöver kompletteras med mer riktade styrmedel som ytterligare främjar utvecklingen mot en transportsektor som är oberoende av fossila bränslen. En satsning på förnybara drivmedel och energieffektivare fordonstekniker, elhybridbilar och elbilar bör vara en central del av den svenska klimatpolitiken.

    Det finns flera myndigheter och verk förutom Vägverket som måste arbeta för att nå dessa mål. Bland annat Energimyndigheten, Transportstyrelsen och kommuner är viktiga aktörer i att skapa ett energieffektivt samhälle.

    Med vänlig hälsning
    Frida Karlsson
    Enhet MIljöstrategi

Comments are closed.